National Stock Exchange of India, NSE, ser ut att ta ett avgörande steg mot den börsnotering som dragit ut på tiden i nära ett decennium. Enligt uppgifter som Reuters återgav med hänvisning till Bloomberg väntas aktierna prissättas till 1 700–1 785 rupier styck, samtidigt som den andel som säljs kan minska från cirka 6 procent till omkring 5,5 procent.

Det är en nivå som skulle ge NSE en implicit värdering på ungefär 4,2–4,4 biljoner rupier, motsvarande drygt 44–46 miljarder dollar. Bara det placerar börsoperatören bland de mest värdefulla finansbolagen i landet.

Men den verkligt stora frågan är hur stor själva affären blir – och om den därmed kan räknas som en av de största indiska börsnoteringarna någonsin.

Det viktiga är samtidigt att prisuppgifterna ännu inte är officiellt bekräftade av NSE. Reuters skrev uttryckligen att nyhetsbyrån inte självständigt hade kunnat verifiera Bloomberg-uppgifterna vid publiceringen. Formellt prisband och slutlig struktur återstår alltså att fastställa.

Så stor kan affären bli

Om prisintervallet 1 700–1 785 rupier stämmer och cirka 5,5 procent av bolaget säljs, talar beräkningarna för en försäljningslikvid på ungefär 231–243 miljarder rupier. Det motsvarar omkring 2,4–2,6 miljarder dollar beroende på växelkurs.

Det är enorma belopp även med indiska mått. Samtidigt ser det ut att innebära att NSE, trots tidigare spekulationer om ett nytt rekord, sannolikt inte skulle ta över förstaplatsen som Indiens största IPO någonsin.

Hyundai Motor India tog in 278,7 miljarder rupier i sin notering 2024, och den affären ser därmed fortfarande ut att vara större. Däremot skulle NSE kunna gå förbi flera andra jättedeals och hamna bland de allra största noteringarna i landets historia.

Det är också viktigt att skilja på bolagsvärde och faktisk emissionsstorlek. En värdering på över 4 biljoner rupier är en sak. Hur mycket som faktiskt säljs avgörs av hur stor andel ägarna väljer att släppa ut på marknaden. Om andelen krymper från 6 till omkring 5,5 procent blir också själva affären mindre än tidigare väntat.

NSE får inte in nytt kapital

Det här är inte en klassisk börsnotering där bolaget säljer nya aktier för att finansiera expansion. NSE:s erbjudande är i stället upplagt som en ren försäljning från befintliga ägare.

Det innebär att försäljningslikviden går till de nuvarande ägarna som säljer aktier, inte till NSE.

För börsoperatören handlar noteringen därför framför allt om att skapa en börshandlad ägarstruktur och ge befintliga aktieägare möjlighet att sälja delar av sina innehav. För investerarna öppnas samtidigt möjligheten att köpa direkt exponering mot ett av Indiens viktigaste finansinfrastrukturföretag.

Därför har NSE:s notering dröjt i nästan tio år

NSE:s väg till börsen har varit ovanligt lång och konfliktfylld. Planerna går tillbaka till 2016, men processen fastnade i en rad regulatoriska och juridiska problem.

Den mest uppmärksammade delen har varit den så kallade co-location-affären. Där anklagades vissa högfrekvenshandlare för att ha fått otillbörliga fördelar genom snabbare tillgång till NSE:s handelssystem.

Frågan blev särskilt känslig eftersom den träffade kärnan i en börs trovärdighet: att marknadens deltagare ska möta samma handelsplats på likvärdiga villkor.

Tillsammans med närliggande frågor om bland annat teknisk anslutning och bolagsstyrning ledde problemen till långvariga tvister med den indiska finansmarknadsmyndigheten SEBI.

Först under 2026 började de sista stora hindren falla bort. Efter uppgörelser, betalningar och avslutade rättsprocesser fick NSE till sist det regulatoriska klartecken som behövdes för att gå vidare.

Att noteringen nu faktiskt närmar sig marknaden markerar därför slutet på en av de mest långdragna IPO-processerna i indisk finanshistoria.

Vilka ägare väntas sälja?

Eftersom affären består av befintliga aktier blir frågan om säljarna central.

I den tidigare strukturen har bland andra State Bank of India, Bank of Baroda, Canada Pension Plan Investment Board, Temasek-kopplade Aranda Investments, Stock Holding Corporation of India och flera statliga försäkringsaktörer pekats ut som säljare.

Det innebär att både indiska institutioner och stora internationella investerare kan realisera delar av sina innehav.

Samtidigt väntas inte alla stora ägare sälja. LIC är exempelvis en av NSE:s största aktieägare men har inte ingått bland de huvudsakliga säljare som tidigare presenterats.

Om den erbjudna andelen verkligen minskas till omkring 5,5 procent återstår det att se exakt hur många aktier respektive ägare säljer i den slutliga transaktionen.

NSE dominerar den indiska börshandeln

NSE är inte bara Indiens största börs. Bolaget har en marknadsposition som är ovanligt stark även internationellt.

På den indiska kontantmarknaden står NSE för omkring 93 procent av omsättningen. Inom aktieterminer är marknadsandelen nära total, medan börsen också dominerar handeln med aktieoptioner.

NSE har dessutom under flera år rankats som en av världens största derivatbörser räknat i antal handlade kontrakt.

Det innebär att investerare som köper NSE inte bara köper ett börsbolag. De får exponering mot själva infrastrukturen bakom stora delar av Indiens snabbt växande kapitalmarknad.

Antalet indiska investerare har exploderat

Den underliggande marknaden har vuxit mycket snabbt.

NSE passerade under 2026 omkring 130 miljoner unika registrerade investerare. Antalet registrerade kundkonton är ännu betydligt större eftersom samma investerare kan ha flera konton.

Utvecklingen är en del av en större förändring i den indiska ekonomin. Allt fler hushåll placerar pengar i aktier, fonder och andra finansiella tillgångar, samtidigt som digitala handelsplattformar har gjort kapitalmarknaden tillgänglig för helt nya grupper.

För NSE innebär det fler kunder, större handelsvolymer och ett allt djupare finansiellt ekosystem.

Det är en av de viktigaste förklaringarna till att bolaget kan motivera en värdering på över 4 biljoner rupier trots att det i grunden driver en handelsplats.

Mycket lönsamt – men regleringen är den stora risken

NSE har också en mycket stark lönsamhet.

Bolaget gjorde omkring 103 miljarder rupier i nettovinst under räkenskapsåret 2026 på intäkter kring 187 miljarder rupier. Det visar hur lönsam en dominerande börsinfrastruktur kan bli när handelsaktiviteten är hög.

Men samma affärsmodell innehåller också en tydlig risk.

En stor del av intäkterna kommer från handelsrelaterade avgifter, och särskilt derivatmarknaden har blivit föremål för hårdare reglering i Indien.

SEBI har infört åtgärder för att begränsa mycket spekulativ handel i framför allt optioner. Om handelsvolymerna minskar kan effekten snabbt synas i NSE:s intäkter.

Det gör att investerare måste väga två starka krafter mot varandra: den strukturella tillväxten i Indiens kapitalmarknad och risken för att myndigheterna medvetet bromsar delar av den handel som varit allra mest lönsam för börsen.

Därför blir prissättningen avgörande

Om prisintervallet 1 700–1 785 rupier bekräftas motsvarar det ungefär 41–43 gånger NSE:s vinst för räkenskapsåret 2026.

Det är ingen låg värdering, men den måste ses mot bakgrund av bolagets extrema marknadsposition, lönsamhet och långa tillväxtmöjlighet.

Samtidigt tycks priset hamna under de nivåer där NSE-aktier nyligen handlats på den onoterade marknaden.

Det kan vara medvetet.

Efter nästan tio års väntan har NSE och säljarna starka skäl att vilja undvika en aggressiv prissättning som riskerar att skapa ett svagt mottagande. En viss rabatt kan i stället öka sannolikheten för kraftig överteckning och en positiv börsdebut.

Ett test på investerarnas aptit på Indien

Indiens IPO-marknad har varit en av världens mest aktiva under de senaste åren. Landets stora ekonomiska tillväxt, snabbt växande börsvärden och ökande antal privata investerare har lockat både inhemskt och internationellt kapital.

NSE är därför på många sätt ett perfekt testobjekt.

Bolaget är stort, välkänt, lönsamt och centralt för hela den indiska finansmarknaden. Om investerarna inte vill köpa NSE till den erbjudna värderingen skulle det säga något viktigt om marknadens riskaptit.

Samtidigt sker noteringen i ett mer krävande globalt läge. Högre oljepriser, press på rupien och större svängningar på världens börser gör att investerare har fler skäl att vara selektiva.

Just därför kan NSE:s IPO bli en temperaturmätare på hur stark den internationella aptiten på Indien faktiskt är när investerarna ställs inför en av landets största affärer någonsin.

Historisk affär – men sannolikt inte nytt rekord

Om Bloomberg-uppgifterna bekräftas blir NSE:s notering fortfarande en av de största i Indiens historia.

Men kombinationen av ett prisintervall på 1 700–1 785 rupier och en försäljning på omkring 5,5 procent pekar snarare mot en affär på 231–243 miljarder rupier än mot ett nytt indiskt rekord.

Det skulle sannolikt placera NSE bakom Hyundai Motor India men före flera av landets tidigare jättelika noteringar.

För NSE är den historiska dimensionen ändå svår att överdriva. Efter nästan ett decennium av regulatoriska konflikter och uppskjutna planer står ett av världens största börsbolag till slut nära den offentliga marknaden.

Och när priset väl blir officiellt kommer inte bara NSE att värderas.

Även investerarnas tro på nästa fas i Indiens kapitalmarknadsboom kommer att sättas på prov.