Novartis rasade 10,9 procent på Zürichbörsen under tisdagen. Det är läkemedelsjättens största dagsfall någonsin och omkring 32 miljarder dollar i börsvärde försvann efter ännu ett tungt bakslag i bolagets läkemedelspipeline.

Bakom raset ligger nya fas III-resultat för del-desiran, en behandling mot den ovanliga muskelsjukdomen myoton dystrofi typ 1.

Studien nådde inte sitt huvudsakliga mål. Beskedet kommer dessutom tätt efter ett annat misslyckande för Novartis och sätter nytt fokus på hur mycket bolaget betalat för framtida tillväxt som fortfarande måste bevisas i kliniska studier.

Del-desiran missade huvudmålet

Novartis testade del-desiran i den sena HARBOR-studien med omkring 150 patienter.

Behandlingen skulle bland annat förbättra patienternas förmåga att öppna handen, men skillnaden mot placebo blev inte statistiskt säkerställd på studiens huvudmått.

Novartis uppger att vissa sekundära mått visade tecken på klinisk aktivitet och att hela materialet nu ska analyseras. Programmet är därmed inte formellt nedlagt.

För aktiemarknaden räckte dock resultatet för att slå hårt mot värderingen.

Novartis föll 10,9 procent och tappade omkring 26 miljarder schweizerfranc i börsvärde, motsvarande cirka 32 miljarder dollar.

Köptes in genom miljardaffären med Avidity

Det som gör bakslaget extra känsligt är hur del-desiran hamnade hos Novartis.

Läkemedlet ingick när Novartis köpte amerikanska Avidity Biosciences i en affär värd omkring 12 miljarder dollar. Förvärvet annonserades under hösten 2025 och slutfördes tidigare i år.

Avidity utvecklade flera behandlingar för neuromuskulära sjukdomar och skulle ge Novartis nya potentiella miljardläkemedel inför nästa årtionde.

När affären presenterades räknade Novartis med att Aviditys program skulle kunna bidra till bolagets tillväxt redan före 2030.

Del-desiran var en viktig del av det caset.

Analytiker hade före studieresultatet räknat med möjliga toppintäkter på flera miljarder dollar per år om läkemedlet lyckades nå marknaden.

Det betyder inte att hela Avidityköpet nu är misslyckat. Flera andra läkemedelskandidater från bolaget lever vidare.

Men marknadens reaktion visar hur mycket framtida värde investerare redan hade räknat in.

Andra stora bakslaget inom några dagar

Raset blir ännu mer dramatiskt eftersom Novartis redan hade fått ett tungt besked.

Den 4 september meddelade bolaget att pelacarsen inte hade nått huvudmålet i en stor fas III-studie med över 8 000 patienter.

Pelacarsen sänkte nivåerna av blodfettet Lp(a), men behandlingen kunde inte visa att patienternas risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser minskade som förväntat.

På måndagen den 7 september föll Novartisaktien mer än tre procent när marknaden reagerade på resultatet.

Dagen efter kom del-desiran-beskedet och rekordraset.

Det handlar alltså om två tunga marknadsdagar i följd och två stora pipelinebakslag inom några dagar, snarare än två nya studieresultat som publicerades på två raka kalenderdagar.

Novartis behöver nya storsäljare

Problemet är större än de två enskilda läkemedlen.

Novartis behöver successivt ersätta äldre storsäljare när patent löper ut och konkurrensen från billigare kopior ökar.

Bolaget har därför lagt stora summor på förvärv och forskning för att bygga nästa generations läkemedelsportfölj.

Ledningen har tidigare räknat med en genomsnittlig försäljningstillväxt på omkring 5–6 procent per år mellan 2025 och 2030.

Efter de senaste misslyckandena blir frågan om Novartis fortfarande kan nå målen utan att andra projekt levererar ännu bättre än tidigare väntat.

En kandidat som nu blir ännu viktigare är remibrutinib, där Novartis hittills presenterat positiva sena studiedata inom bland annat multipel skleros.

Därför är raset relevant för svenska fondsparare

Novartis är också ett bra exempel på en risk som kan vara lätt att missa i läkemedelssektorn.

Stora läkemedelsbolag brukar ofta beskrivas som relativt defensiva investeringar. Efterfrågan på läkemedel påverkas mindre av konjunkturen än många andra produkter.

Men forskningsrisken försvinner inte för att bolaget är stort.

I det europeiska hälsovårdsindexet STOXX Europe 600 Health Care står Roche, Novartis och AstraZeneca tillsammans för en mycket stor del av värdet.

Novartis hade vid den senaste redovisningen en vikt på omkring 16 procent och AstraZeneca omkring 14 procent.

För den som äger en bred globalfond blir effekten av ett enskilt Novartisras vanligtvis liten.

I en Europa-, läkemedels- eller hälsovårdsfond kan exponeringen däremot vara betydligt större.

Dagens kursfall visar hur snabbt ett enda fas III-resultat kan förändra värderingen även för ett av Europas största börsbolag.

AstraZeneca visar den andra sidan

Kontrasten mot AstraZeneca är tydlig just den här tisdagen.

Samtidigt som Novartis rasade presenterade AstraZeneca positiva fas III-resultat för en kombination av cancerläkemedlen Imfinzi och Imdelltra mot en aggressiv form av lungcancer.

AstraZeneca har samtidigt haft egna bakslag i forskningsportföljen under året.

Det är just där den stora risken ligger.

Läkemedelsbolagens nuvarande försäljning kan vara stabil och miljardvinsterna stora, men en betydande del av värderingen bygger på förväntningar om behandlingar som ännu inte är godkända.

För Novartis blev den skillnaden ovanligt tydlig den 8 september.

På en enda handelsdag försvann omkring 32 miljarder dollar.