Belgiskfödde Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för arbetet bakom IceCube-observatoriet och upptäckten av högenergetiska neutriner från rymden. Det enorma instrumentet använder en kubikkilometer is under Sydpolen som partikeldetektor, och svenska forskare och företag har varit med och byggt tekniken.

Kungl. Vetenskapsakademien meddelade på tisdagen att Francis Halzen, professor vid University of Wisconsin–Madison, tilldelas årets Nobelpris i fysik.

Motiveringen är hans ”avgörande bidrag till IceCube-observatoriet och upptäckten av högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung”. Halzen får hela prissumman på 12 miljoner kronor.

Enligt Kungl. Vetenskapsakademien går Halzens vision om ett enormt neutrinoteleskop i Antarktis tillbaka till slutet av 1980-talet. Idén utvecklades först genom experimentet AMANDA och senare till det betydligt större IceCube.

Därför får Francis Halzen Nobelpriset

Neutriner är elementarpartiklar som saknar elektrisk laddning och nästan aldrig reagerar med materia. Enorma mängder neutriner passerar därför genom jorden, byggnader och människor utan att lämna några märkbara spår.

Just det gör dem svåra att upptäcka, men också mycket värdefulla för astronomer.

Till skillnad från elektriskt laddade kosmiska partiklar påverkas neutriner inte på samma sätt av magnetfält under färden genom universum. De kan därför bära information från mycket avlägsna och våldsamma kosmiska miljöer hela vägen till jorden.

Halzens avgörande bidrag var att driva fram ett observatorium tillräckligt stort för att faktiskt kunna fånga några av dessa extremt sällsynta händelser.

Resultatet blev IceCube.

En kubikkilometer av Antarktis is blev teleskop

IceCube ligger vid Sydpolen, men anläggningens viktigaste del finns inte ovanför marken.

I stället består den ursprungliga detektorn av 5 160 ljuskänsliga sensorer placerade på 86 långa kablar djupt nere i den antarktiska isen. Sensorerna ligger på ungefär 1 450 till 2 450 meters djup.

Tillsammans övervakar de omkring en kubikkilometer is.

När en neutrino i sällsynta fall kolliderar med materia i eller nära detektorn kan andra laddade partiklar bildas. När dessa rör sig genom isen uppstår svaga ljusblixtar, så kallat Cherenkovljus.

Sensorerna registrerar ljuset. Genom att analysera när och var blixtarna når olika sensorer kan forskarna rekonstruera bland annat partikelns energi och vilken riktning den kom ifrån.

Det betyder att själva glaciären fungerar som en gigantisk del av teleskopet.

Upptäckten öppnade ett nytt fönster mot universum

IceCubes stora vetenskapliga genombrott kom 2013.

Då kunde forskarna visa att observatoriet hade registrerat mycket energirika neutriner som inte kunde förklaras av de partiklar som hela tiden bildas när kosmisk strålning träffar jordens atmosfär.

Neutrinerna hade alltså kommit från rymden.

Det blev starten för högenergetisk neutrinoastronomi som ett nytt sätt att studera universum.

Sedan dess har IceCube bland annat kunnat knyta högenergetiska neutriner till den aktiva galaxen TXS 0506+056 och fått starka belägg för neutriner från galaxen NGC 1068.

Det är en viktig skillnad jämfört med att enbart studera rymden genom synligt ljus, radiovågor, röntgenstrålning eller gammastrålning. Neutriner kan ge forskarna information från miljöer och processer som annars är svåra att undersöka.

Sverige har varit med från början

Årets Nobelpris har också en tydlig svensk koppling utanför själva Nobelkommittén.

Forskargrupper vid Uppsala universitet och Stockholms universitet deltog redan i AMANDA, det experiment som blev föregångaren till IceCube.

Svenska forskare och tekniker bidrog därefter till byggandet av IceCube. Omkring en femtedel av detektorns ursprungliga sensormoduler byggdes med svensk medverkan, och Sverige bidrog även med teknik för kraftförsörjning och kommunikation nere i isen.

Den svenska kopplingen har fortsatt.

I samband med IceCubes uppgradering 2026 har svenska forskare varit med och utvecklat nya kameror för kalibrering av instrumenten. Företaget Hexatronic i Hudiksvall har också tillverkat kablar till den nya tekniken.

Francis Halzen har dessutom tidigare utsetts till hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Nobelpriset delas ut den 10 december

Nobelpriset i fysik är ett av priserna som presenteras under Nobelveckan. Den som vill följa samtliga besked hittar tider och sändningar i Hurbra:s guide till Nobelpriset 2026.

Själva Nobelpriset delas traditionsenligt ut den 10 december, på Alfred Nobels dödsdag.

Vilka som får priserna bestäms genom olika processer beroende på kategori. Hurbra har också gått igenom hur Nobelpristagarna utses och vilka institutioner som fattar besluten.

För Francis Halzen innebär beskedet att en idé som en gång lät närmast osannolik nu får fysikens mest prestigefyllda pris: att använda den djupa isen under Sydpolen som ett gigantiskt öga mot några av universums mest svårfångade partiklar.