Nederländerna vill köpa ett Saab GlobalEye och samtidigt bygga upp en gemensam flygplanspool med Sverige. Den planerade affären kan vara värd omkring fem miljarder kronor och innebär att det nederländska övervakningsflygplanet ska användas tillsammans med Sveriges tre GlobalEye. För Saab är beskedet ännu ett tecken på att systemet håller på att få en allt viktigare roll i Europas framtida luftförsvar.
Sverige och Nederländerna undertecknade avsiktsförklaringen den 10 september. Någon slutlig beställning till Saab finns ännu inte, men planen är tydlig: Nederländerna vill anskaffa ett eget GlobalEye och få tillgång till den svenska förmågan långt innan det egna flygplanet levereras.
Enligt den nederländska planen ska landet få sitt GlobalEye 2031. Redan från 2028 ska nederländska besättningar kunna utbildas på svenska flygplan och även få möjlighet att använda dem operativt.
Det gör affären betydligt större än ett vanligt köp av ett enda flygplan.
Ett nederländskt GlobalEye ska ingå i svensk pool
Sverige har beställt tre GlobalEye, som i svenskt bruk får beteckningen S 106. Tanken är nu att det nederländska flygplanet ska läggas ihop med de tre svenska i en gemensam pool.
Det skulle skapa en gemensamt användbar flotta på totalt fyra flygplan.
Upplägget är särskilt viktigt eftersom ett land med bara ett eget övervakningsflygplan annars blir sårbart när planet behöver service, uppgraderingar eller större underhåll. Genom samarbetet kan Nederländerna få tillgång till en större faktisk flygplansflotta än vad den egna beställningen antyder.
Sverige får samtidigt en partner som delar erfarenheter, utbildning och delar av den framtida driften.
Samarbetet ska enligt planerna även omfatta utveckling av systemet framöver.
Det är därför mer rättvisande att beskriva beskedet som början på ett gemensamt svensk-nederländskt GlobalEye-samarbete än som en traditionell exportaffär där Saab bara säljer ett flygplan.
Affären kan vara värd omkring fem miljarder kronor
Det finns ännu inget officiellt kontraktsvärde eftersom något slutligt avtal med Saab inte har tecknats.
Tidigare affärer ger däremot en tydlig bild av storleksordningen.
Saab har fått beställningar på två GlobalEye för omkring 10,1 miljarder kronor i en affär och två flygplan till Frankrike för 12,3 miljarder kronor inklusive bland annat utbildning, markutrustning och support.
Analytiker har därför bedömt att ett nederländskt GlobalEye med tillhörande system och stöd kan vara värt omkring fem miljarder kronor.
Ett rimligt spann ligger ungefär mellan fyra och sex miljarder kronor beroende på hur omfattande paket Nederländerna köper och hur mycket utbildning, reservdelar, marksystem och service som delas med Sverige.
Det exakta värdet blir känt först om och när den slutliga beställningen tecknas.
Nederländerna saknar i dag egen AWACS-förmåga
Bakgrunden till köpet är inte bara att Nederländerna vill förstärka flygvapnet. Landet saknar i dag en egen modern flygburen radar- och ledningsplattform av GlobalEyes typ.
I stället är Nederländerna, liksom många andra Natoländer, beroende av Natos gemensamma E-3A AWACS-flotta.
Det är ett system som spelat en central roll i Natos luftövervakning i årtionden, men själva flygplanen börjar bli gamla. Natos E-3A levererades huvudsakligen under första halvan av 1980-talet och är planerade att användas till omkring 2035.
De har moderniserats flera gånger, men bygger fortfarande på Boeing 707-plattformen.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har behovet av avancerad flygburen övervakning blivit ännu tydligare. AWACS-flygplan används för att följa aktivitet över stora områden och ge stridsledningen en samlad lägesbild över bland annat Natos östra flank.
GlobalEye är konstruerat för samma övergripande uppgift men med modernare sensorer och en betydligt nyare flygplansplattform.
Därför vill Nederländerna ha ett eget flygplan
Ett eget GlobalEye ger framför allt större handlingsfrihet.
Nederländerna behöver då inte enbart förlita sig på när ett gemensamt Nato-flygplan finns tillgängligt eller hur den gemensamma AWACS-flottan prioriteras.
Landet kan själv använda sitt flygplan för nationella eller regionala uppdrag.
Det är särskilt relevant över Nordsjön, där undervattenskablar, energiinfrastruktur, sjöfart och rysk aktivitet har fått allt större säkerhetspolitisk betydelse.
Nederländerna har dessutom territorier i Karibien som skapar behov långt från den europeiska kontinenten.
Samtidigt försvinner inte Nato-dimensionen. Tvärtom ska det svenska och nederländska samarbetet fungera inom alliansens gemensamma försvar.
Kan upptäcka flygplan, drönare och robotar
GlobalEye bygger på Bombardiers affärsflygplan Global 6000/6500, men det som gör systemet militärt intressant är framför allt sensorpaketet.
Den stora Erieye ER-radarn är monterad ovanpå flygkroppen och kompletteras med andra sensorer.
Systemet kan övervaka mycket stora områden och följa aktivitet i luften, på marken och till havs samtidigt.
Det innebär att ett GlobalEye kan användas för att upptäcka och följa bland annat flygplan, fartyg, drönare och kryssningsrobotar.
Uppgifterna kan sedan skickas vidare till exempelvis stridsflyg, luftvärn, fartyg och militära ledningscentraler.
Flygplanet fungerar därmed inte bara som en radarplattform utan också som en flygande lednings- och informationscentral.
Det har blivit ännu viktigare i en tid där luftförsvaret måste kunna hantera allt från avancerade stridsflygplan till stora mängder relativt billiga drönare och långräckviddiga robotar.
Nato förhandlar samtidigt om upp till tio GlobalEye
Det nederländska köpet ska inte blandas ihop med en betydligt större Nato-process som pågår parallellt.
Elva Natoländer valde tidigare under 2026 GlobalEye som plattform för en möjlig gemensam anskaffning på upp till tio flygplan.
Bland deltagarna finns både Sverige och Nederländerna tillsammans med bland andra Tyskland, Danmark, Norge, Kanada och Belgien.
Hurbra har tidigare skrivit om hur Nato valde Saab GlobalEye och öppnade för en mycket stor svensk försvarsaffär.
Det finns ännu ingen slutlig Saab-order på de tio Natoflygplanen.
Det innebär att Nederländerna nu driver två spår samtidigt: ett eget nationellt GlobalEye som ska delas med Sverige och deltagande i Natos större gemensamma program.
Skillnaden är viktig.
Det nationella flygplanet ska ge Nederländerna egen tillgång till förmågan, medan Nato-programmet ska ersätta eller komplettera den gemensamma övervakningskapacitet som i dag bygger på E-3A AWACS.
GlobalEye får allt starkare ställning i Europa
För Saab är beskedet ännu ett steg i en snabb expansion av GlobalEye-programmet.
Förenade Arabemiraten var den första kunden och har fått fem flygplan. Sverige bygger upp sin egen flotta på tre.
Frankrike har beställt två och Saab har dessutom fått ytterligare en beställning på två GlobalEye till en kund i Mellanöstern.
Kanada har valt Saab och GlobalEye som föredragen lösning inför fortsatta förhandlingar.
Till detta kommer Nato-processen om upp till tio flygplan och nu Nederländernas planerade nationella köp.
GlobalEye håller därmed på att utvecklas från ett relativt begränsat svenskt exportprogram till en plattform som används eller övervägs av flera av Europas och Natos viktigaste försvarsmakter.
Det betyder också att varje ny kund stärker systemet för de befintliga användarna.
Fler operatörer gör det lättare att dela utbildning, reservdelar, underhåll, systemuppgraderingar och erfarenheter.
Saab kan behöva bygga betydligt fler flygplan
Den stora frågan på längre sikt är därför inte bara vilka länder som väljer GlobalEye utan hur snabbt Saab kan bygga systemen.
Bolaget har tidigare talat om en kapacitet på omkring fyra GlobalEye per år runt 2030.
Det kan bli viktigt om flera av de pågående processerna går i mål ungefär samtidigt.
Ett fullt Nato-program kan omfatta upp till tio flygplan. Kanada kan bli ytterligare en stor kund. Nederländerna vill ha ett eget plan och fler länder kan följa efter när Europas äldre övervakningssystem ska ersättas.
Det skapar ett potentiellt långvarigt orderflöde för Saab och företagets svenska verksamhet.
GlobalEye innehåller dessutom avancerade svenska radar- och ledningssystem, vilket gör att en växande exportmarknad får betydelse för fler delar av Saab än själva flygplansintegrationen.
För Sverige är samarbetet mer än en exportframgång
Den svenska regeringen beskriver samarbetet som ett sätt att stärka både Sveriges och Nederländernas militära förmåga.
Det är en viktig skillnad mot en vanlig vapenexport.
Sverige kommer själv att använda samma flygplanstyp och de två länderna ska i praktiken kunna dra nytta av varandras resurser.
En gemensam flotta kan ge högre tillgänglighet än tre helt nationellt isolerade svenska flygplan och ett nederländskt.
Samtidigt knyts de svenska systemen ännu tätare in i Natos försvarsplanering.
Det blir särskilt relevant i norra Europa, där luftövervakningen över Östersjön, Nordsjön och Natos nordöstra flank är en central del av alliansens försvar.
Nästa steg är ett riktigt Saab-kontrakt
Än så länge handlar det alltså om en avsiktsförklaring.
Saab har inte fått någon slutlig order och både pris och exakt omfattning återstår att förhandla.
Men de politiska besluten går tydligt i riktning mot ett köp.
Den svenska regeringen och det nederländska försvarsdepartementet beskriver redan hur samarbetet ska byggas upp, när nederländska besättningar ska börja använda svenska flygplan och när Nederländernas eget GlobalEye ska levereras.
Det gör beskedet betydligt mer konkret än ett vanligt uttryck för intresse.
Den officiella svenska informationen om överenskommelsen finns hos regeringen.
Om den planerade affären fullföljs blir Nederländerna ännu en europeisk GlobalEye-operatör – och Sverige får samtidigt en nära partner i driften av ett av landets mest avancerade militära system.
För Saab kan det enskilda kontraktet vara värt omkring fem miljarder kronor. Den större vinsten kan vara att GlobalEye tar ytterligare ett steg mot att bli en central plattform i Europas framtida luftövervakning.