Solen går ner allt tidigare under sensommaren, men solnedgång är inte samma sak som att det blir mörkt. Den 24 augusti 2026 går solen exempelvis ner klockan 20.12 i Stockholm, medan den borgerliga skymningen – den period då det fortfarande finns tydligt dagsljus kvar – inte tar slut förrän omkring 20.58. Skillnaden blir ännu större längre norrut.
För den som undrar när det blir mörkt är det därför bättre att titta på skymningen än enbart på solnedgången. Under de kommande veckorna går dessutom förändringen snabbt: från slutet av augusti till höstdagjämningen tappar Sverige flera timmars dagsljus, allra mest i norr.
När blir det mörkt den 24 augusti 2026?
Här är tiderna för några av Sveriges största orter. Den första tiden visar när solen går ner. Den andra visar när den borgerliga skymningen tar slut – vilket i praktiken är en bättre riktpunkt för när det börjar kännas mörkt ute.
| Ort | Solnedgång och mörker |
|---|---|
| Stockholm | Solnedgång 20.12 – mörkt cirka 20.58 |
| Göteborg | Solnedgång 20.32 – mörkt cirka 21.15 |
| Malmö | Solnedgång 20.21 – mörkt cirka 21.02 |
| Uppsala | Solnedgång 20.16 – mörkt cirka 21.03 |
| Västerås | Solnedgång 20.19 – mörkt cirka 21.06 |
| Örebro | Solnedgång 20.24 – mörkt cirka 21.09 |
| Linköping | Solnedgång 20.19 – mörkt cirka 21.04 |
| Jönköping | Solnedgång 20.23 – mörkt cirka 21.06 |
| Sundsvall | Solnedgång 20.27 – mörkt cirka 21.19 |
| Umeå | Solnedgång 20.21 – mörkt cirka 21.18 |
| Luleå | Solnedgång 20.23 – mörkt cirka 21.25 |
| Kiruna | Solnedgång 20.44 – mörkt cirka 21.57 |
Tiderna visar tydligt varför frågan ”när går solen ner?” inte alltid ger samma svar som ”när blir det mörkt?”.
I Stockholm skiljer det omkring 46 minuter mellan solnedgången och slutet på den borgerliga skymningen den 24 augusti. I Luleå är skillnaden drygt en timme.
Solnedgång och mörker är inte samma sak
När solen precis har gått ner finns fortfarande mycket solljus kvar i atmosfären. Himlen kan vara ljus och utomhusmiljön fullt synlig under ganska lång tid.
Skymningen delas normalt in i tre nivåer.
Borgerlig skymning
Den borgerliga skymningen pågår från solnedgången tills solens mitt befinner sig sex grader under horisonten.
Det är den mest användbara definitionen för den som bara vill veta när det blir mörkt i vardaglig mening. På en klar kväll finns fortfarande gott om ljus efter själva solnedgången, men när den borgerliga skymningen är över börjar miljön upplevas betydligt mörkare.
Nautisk skymning
Därefter följer nautisk skymning, fram tills solen befinner sig tolv grader under horisonten.
Himlen har då blivit betydligt mörkare, även om det fortfarande finns kvar ljus från solen.
Astronomisk skymning
Den astronomiska skymningen slutar när solen befinner sig 18 grader under horisonten. Först därefter räknas himlen som verkligt astronomiskt mörk.
Det kan vara långt senare än den tid då de flesta människor skulle säga att det redan är mörkt ute.
SMHI beskriver skillnaden mellan gryning, skymning och de olika skymningsfaserna.
Det kan dröja flera timmar innan det blir astronomiskt mörkt
Skillnaden märks tydligt redan i slutet av augusti.
Den 24 augusti slutar den borgerliga skymningen i Stockholm omkring 20.58. Den astronomiska skymningen fortsätter däremot ända till ungefär 23.30.
Det betyder inte att Stockholm känns ljust fram till halv tolv. Tvärtom upplevs kvällen som mörk långt tidigare. Men ett svagt solljus finns fortfarande kvar i atmosfären.
Längre norrut är effekten ännu tydligare. I Umeå och Luleå blir det inte ens fullständigt astronomiskt mörkt natten till den 25 augusti, eftersom solen aldrig hinner tillräckligt långt ner under horisonten.
Det är därför olika soltabeller kan visa flera olika tider för vad som vid första anblick kan se ut som samma sak.
Så snabbt blir kvällarna mörkare vecka för vecka
Under slutet av augusti och september sker en av årets mest märkbara förändringar i dagsljuset.
Stockholm visar utvecklingen tydligt:
| Datum | Solnedgång och mörker |
|---|---|
| 24 augusti | 20.12 – mörkt cirka 20.58 |
| 31 augusti | 19.52 – mörkt cirka 20.36 |
| 7 september | 19.32 – mörkt cirka 20.14 |
| 14 september | 19.11 – mörkt cirka 19.52 |
| 21 september | 18.50 – mörkt cirka 19.31 |
| 23 september | 18.44 – mörkt cirka 19.25 |
På bara en månad flyttar sig den praktiska mörkertiden alltså från strax före klockan 21 till omkring 19.25.
Samtidigt minskar dagslängden i Stockholm från ungefär 14 timmar och 47 minuter den 24 augusti till cirka 12 timmar och 10 minuter den 23 september.
Det är en förlust på omkring 2 timmar och 37 minuter dagsljus på 30 dagar.
Dagsljuset försvinner snabbare i norra Sverige
Alla delar av landet går mot kortare dagar under hösten, men förändringen är betydligt snabbare i norr.
Mellan den 24 augusti och höstdagjämningen den 23 september försvinner ungefär så här mycket dagsljus:
| Ort | Förlorat dagsljus |
|---|---|
| Malmö | cirka 2 timmar 15 minuter |
| Göteborg | cirka 2 timmar 25 minuter |
| Stockholm | cirka 2 timmar 37 minuter |
| Uppsala | cirka 2 timmar 39 minuter |
| Umeå | cirka 3 timmar 13 minuter |
| Luleå | cirka 3 timmar 28 minuter |
Det motsvarar ungefär 31 minuter mindre dagsljus per vecka i Malmö, men nära 49 minuter per vecka i Luleå.
Det är därför hösten ofta kan kännas som att den kommer mycket snabbare i norra Sverige. Skillnaden från vecka till vecka är helt enkelt större.
När är höstdagjämningen 2026?
Höstdagjämningen infaller den 23 september 2026.
Det är tidpunkten då solen passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Trots namnet betyder höstdagjämning inte att dagen och natten är exakt tolv timmar vardera.
En orsak är hur soluppgång och solnedgång definieras. Solen räknas som uppgången när dess övre kant blir synlig över horisonten och som nedgången när den sista delen försvinner. Dessutom bryts solljuset i atmosfären, vilket gör att solen kan synas trots att den rent geometriskt redan befinner sig under horisonten.
Runt höstdagjämningen är dagen ändå ungefär lika lång över stora delar av Sverige.
Så mörkt är det på höstdagjämningen
Den 23 september 2026 ser tiderna ut ungefär så här:
| Ort | Solnedgång och mörker |
|---|---|
| Stockholm | 18.44 – mörkt cirka 19.25 |
| Göteborg | 19.08 – mörkt cirka 19.47 |
| Malmö | 19.04 – mörkt cirka 19.41 |
| Uppsala | 18.46 – mörkt cirka 19.27 |
| Umeå | 18.36 – mörkt cirka 19.23 |
| Luleå | 18.29 – mörkt cirka 19.19 |
En månad tidigare ligger motsvarande mörkertid i flera av städerna efter klockan 21.
Det är med andra ord under perioden från slutet av augusti till slutet av september som många verkligen märker hur snabbt höstkvällarna tar över.
När börjar vintertid 2026?
Sverige går över från sommartid till normaltid söndagen den 25 oktober 2026.
Klockan 03.00 ställs tillbaka till 02.00.
Det gör att solnedgången och mörkret plötsligt får ett klockslag som är ungefär en timme tidigare än dagen före. Det betyder däremot inte att Sverige förlorar en extra timme dagsljus under ett enda dygn.
Det är klockan som ändras.
I Stockholm ser skillnaden ut så här:
| Datum | Solnedgång och mörker |
|---|---|
| 24 oktober | 17.15 – mörkt cirka 17.58 |
| 25 oktober | 16.13 – mörkt cirka 16.55 |
Dagslängden minskar bara med några minuter mellan dagarna. Men eftersom klockan ställts tillbaka ser det ut som om mörkret plötsligt kommer drygt en timme tidigare.
När blir det mörkt efter övergången till vintertid?
Den 25 oktober ser tiderna ungefär ut så här:
| Ort | Solnedgång och mörker |
|---|---|
| Stockholm | 16.13 – mörkt cirka 16.55 |
| Göteborg | 16.42 – mörkt cirka 17.23 |
| Malmö | 16.44 – mörkt cirka 17.22 |
| Uppsala | 16.12 – mörkt cirka 16.56 |
| Umeå | 15.46 – mörkt cirka 16.37 |
| Luleå | 15.30 – mörkt cirka 16.24 |
För den som pendlar, tränar utomhus eller hämtar barn efter arbetsdagen blir den här förändringen ofta mer märkbar än någon annan enskild höstvecka.
Varför kan solnedgångstiden skilja sig någon minut?
Solens upp- och nedgång går att beräkna mycket noggrant, men den verkliga upplevelsen på en viss plats kan ändå avvika.
Det beror bland annat på atmosfären. Solljus bryts när det passerar genom luftlagren runt jorden, en effekt som kallas refraktion. Beräkningar använder därför standardiserade värden för hur mycket ljuset normalt böjs.
De verkliga förhållandena kan vara något annorlunda.
Även den lokala horisonten spelar roll. Den som befinner sig bakom ett berg, en skog eller höga byggnader kan naturligtvis se solen försvinna tidigare än någon som har fri horisont över havet.
Molnighet påverkar dessutom hur mörk kvällen upplevs. En klar himmel kan hålla kvar ett tydligt skymningsljus, medan tunga moln kan få samma tidpunkt att kännas betydligt mörkare.
Vilken tid ska man egentligen använda?
Det beror på vad man vill veta.
Om frågan är när solen går ner, använd solnedgångstiden.
Om frågan är när det börjar kännas mörkt ute, är slutet på den borgerliga skymningen oftast den bästa riktpunkten.
Om frågan gäller astronomiska observationer och en riktigt mörk himmel måste man i stället titta på när den astronomiska skymningen tar slut.
För vanliga kvällsaktiviteter – promenader, cykling, löpning, arbete i trädgården eller barnens utomhuslek – är den borgerliga skymningen normalt mest användbar.
När blir det mörkt i Sverige 2026?
I slutet av augusti blir det på de flesta håll i Sverige praktiskt mörkt någon gång mellan ungefär 21 och 22, beroende på ort.
Runt höstdagjämningen den 23 september har motsvarande tid flyttats till ungefär 19.20–19.50 i många större städer.
Och när Sverige går över till normaltid den 25 oktober hamnar mörkertiden i stora delar av landet redan mellan ungefär 16.20 och 17.25.
Det är alltså inte bara känslan som säger att kvällarna försvinner snabbt under sensommaren och hösten. I norra Sverige kan nästan tre och en halv timmes dagsljus försvinna på bara en månad.