Nalin Baksi, tidigare känd som Nalin Pekgul, är en svensk sjuksköterska, författare och före detta socialdemokratisk riksdagspolitiker. Hon har under flera decennier engagerat sig i frågor om integration, kvinnors rättigheter och hedersförtryck. Den 11 november 2026 uppmärksammas hon återigen genom SVT:s Uppdrag granskning, där hon reagerar på avslöjanden om religiösa företrädare som erbjuder hjälp med månggifte.

Baksi föddes i Turkiet, kom till Sverige som barn och gjorde senare politisk karriär inom Socialdemokraterna. Hon satt i riksdagen mellan 1994 och 2002 och var ordförande för S-kvinnor 2003–2011. Parallellt har hon arbetat som sjuksköterska och fortsatt delta i samhällsdebatten, inte minst genom sitt författarskap.

Nalin Baksi – ålder, familj och bakgrund

Uppgift	Information
Namn	Nalin Baksi
Tidigare namn	Nalin Pekgul
Född	1967 i Batman, Turkiet
Bakgrund	Kurdisk
Kom till Sverige	1980
Uppväxt i Sverige	Tensta, Stockholm
Utbildning	Sjuksköterska
Tidigare parti	Socialdemokraterna
Riksdagsledamot	1994–2002
Ordförande för S-kvinnor	2003–2011
Känd för	Politik, författarskap och arbete mot hedersförtryck

Nalin Baksi är också syster till journalisten och författaren Kurdo Baksi, som liksom hon har engagerat sig i frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och situationen för kurder.

Uppväxten i Turkiet och flytten till Sverige

Nalin Baksi föddes 1967 i Batman i sydöstra Turkiet. Familjen har kurdiska rötter och hennes barndom präglades av en politiskt engagerad omgivning.

Hon har själv berättat om hur frågor om kvinnors ställning, utbildning och politiskt förtryck var närvarande redan under uppväxten. Hennes farfar, Mele Zeki Baksi, var en viktig person i familjens historia och har enligt henne haft stor betydelse för hennes syn på utbildning och kvinnors rättigheter.

I sina senare berättelser om familjens historia har Baksi även beskrivit våld och förtryck. Bland annat har hon skrivit om två fastrar som mördades.

År 1980 kom hon till Sverige som 13-åring. Familjen bosatte sig i Tensta, en stadsdel i nordvästra Stockholm.

Flytten innebar en stor förändring. Baksi skulle lära sig svenska, anpassa sig till ett nytt samhälle och samtidigt förhålla sig till familjens kurdiska bakgrund.

Tensta blev också den plats där hennes politiska engagemang tog form.

Nalin Baksis politiska karriär

Redan 1982 gick Nalin Baksi med i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU.

Hon engagerade sig bland annat i verksamhet för barn och ungdomar, där läxhjälp var en del av arbetet. Frågor om utbildning, integration och sociala villkor kom att följa henne genom den politiska karriären.

Riksdagsledamot mellan 1994 och 2002

Vid riksdagsvalet 1994 blev hon invald för Socialdemokraterna.

Hon blev därmed den första muslimska kvinnan i Sveriges riksdag. Under sina åtta år som riksdagsledamot hade hon bland annat uppdrag som suppleant i justitieutskottet och utbildningsutskottet.

Hennes politiska arbete berörde frågor om jämställdhet, integration och människors möjligheter att påverka sina liv.

Baksi argumenterade för att kvinnor och flickor måste ha samma rättigheter oavsett familjebakgrund och religiös tillhörighet. Den hållningen blev särskilt tydlig i hennes engagemang mot hedersrelaterat förtryck.

Ordförande för S-kvinnor

År 2003 blev Nalin Baksi ordförande för Socialdemokraternas kvinnoförbund, S-kvinnor.

Hon behöll uppdraget fram till 2011.

Som ordförande fortsatte hon driva frågor om jämställdhet och kvinnors självbestämmande. Hennes kritik av hedersförtryck och religiös extremism ledde samtidigt till politiska motsättningar.

Baksi har senare beskrivit hur hon upplevde att delar av den politiska rörelsen hade svårt att hantera frågor där kvinnors rättigheter ställdes mot kulturella och religiösa traditioner.

Det är hennes egen beskrivning av konflikterna. Andra politiska företrädare har inte nödvändigtvis delat hennes tolkningar.

Efter tiden som förbundsordförande har hon fortsatt vara verksam som samhällsdebattör, men inte haft någon motsvarande ledande roll inom Socialdemokraterna.

Kampen mot hedersförtryck och kontakten med Fadime Sahindal

En central del av Nalin Baksis offentliga arbete har handlat om hedersrelaterat våld och förtryck.

Hon har under lång tid uppmärksammat situationer där flickor och kvinnor begränsas av familjers eller släkters krav på exempelvis klädsel, relationer, utbildning och äktenskap.

Baksi har själv en familjehistoria där frågor om kvinnors självbestämmande haft stor betydelse.

Hennes relation till Fadime Sahindal

Nalin Baksi hade personlig kontakt med Fadime Sahindal, som mördades av sin far i Uppsala i januari 2002.

Fadime hade offentligt berättat om de hot och begränsningar hon utsattes för när hon ville leva självständigt och välja sin partner.

Enligt senare skildringar försökte Baksi hjälpa henne före mordet.

Fallet blev en viktig del av den svenska debatten om hedersrelaterat våld. För Baksi förstärkte det ett engagemang som redan fanns.

Hon har senare återkommit till hur svårt det kunde vara att få gehör för problemen och hur diskussionerna om hedersförtryck skapade konflikter även inom politiska organisationer.

Kritik mot islamism och religiöst förtryck

Baksi har också varit en tydlig kritiker av islamistiska rörelser och religiösa företrädare som vill begränsa kvinnors rättigheter.

Samtidigt har hon själv beskrivit sig som muslim.

Den skillnaden är viktig för att förstå hennes position. Hennes kritik har framför allt riktats mot politisk islamism, hedersnormer och religiös maktutövning, inte mot att människor utövar sin religion.

Hon har argumenterat för att individens rättigheter måste gälla även inom familjer och religiösa gemenskaper, och att myndigheter och politiker behöver uppmärksamma kvinnor som lever under kontroll och hot.

Varför är Nalin Baksi med i Uppdrag granskning 2026?

Den 11 november 2026 medverkar Nalin Baksi i SVT:s Uppdrag granskning om religiösa vigslar och månggifte.

Reportaget, med titeln Imamernas äktenskapsråd, följer upp frågor som SVT undersökte redan 2012.

I den nya granskningen har SVT kontaktat 15 moskéer och undersökt hur religiösa företrädare svarar när en redan gift man vill genomföra ytterligare en religiös vigsel.

I nio av kontakterna erbjöds hjälp eller hänvisningar vidare till andra personer. Vid sex moskéer avvisades förfrågan.

I Sverige är det inte tillåtet att ingå flera juridiskt giltiga äktenskap samtidigt. Religiösa ceremonier som inte har civilrättslig verkan kan däremot förekomma, vilket är en del av problematiken som SVT undersöker.

Baksi reagerar på imamernas råd

Nalin Baksi är en av de personer som får ta del av uppgifterna i reportaget.

Hon reagerar starkt på råden och ifrågasätter att sådana uppfattningar fortfarande förekommer.

Hennes medverkan har en tydlig koppling till de frågor hon arbetat med under stora delar av sitt liv. Religionsutövning, kvinnors självbestämmande och äktenskapets betydelse har länge varit återkommande ämnen i hennes debattinlägg.

Baksi är inte själv föremål för granskningen, utan medverkar med sin erfarenhet som tidigare politiker och debattör.

Hurbra har tidigare sammanställt SVT:s avslöjande om imamer som erbjuder hjälp med månggifte, inklusive reaktionerna och de följder som redan rapporterats.

Den som vill ta del av reportaget och granskningens metod kan läsa mer hos SVT Uppdrag granskning.

Varför heter hon Nalin Baksi och inte Nalin Pekgul?

Många känner fortfarande Nalin Baksi under namnet Nalin Pekgul.

Det var namnet hon använde under sin tid i riksdagen och som ordförande för S-kvinnor. Äldre intervjuer, politiska artiklar och dokument använder därför ofta Nalin Pekgul.

Baksi är hennes ursprungliga familjenamn, som hon senare återgått till.

Det handlar alltså om samma person, inte två olika politiker eller debattörer.

Hennes bror Kurdo Baksi har fortsatt vara känd under familjenamnet Baksi.

Nalin Baksis familj – man, barn och syskon

Nalin Baksi har barn och har vid flera tillfällen berättat om familjelivets betydelse.

År 2014 gav hon ut boken Jag är ju svensk tillsammans med Cheko Pekgul. I en offentlig text från 2023 beskrev hon honom som sin man. Det finns däremot inte tillräckligt verifierade aktuella uppgifter för att säkert beskriva hennes nuvarande civilstånd.

Hennes äldre bror Kurdo Baksi är en välkänd svensk författare och journalist med kurdisk bakgrund.

Syskonen delar erfarenheten av att ha vuxit upp i en politiskt engagerad familj och senare etablerat sig som offentliga röster i Sverige.

Nalin Baksi har också återkommit till föräldrarnas och den äldre generationens betydelse när hon beskrivit sin egen väg in i politiken.

Hon har dock inte gjort alla delar av sitt familjeliv offentliga. Uppgifter om barn och andra anhöriga bör därför skiljas från hennes politiska och yrkesmässiga verksamhet.

Nalin Baksi som författare – böcker och självbiografi

Vid sidan av politiken har Nalin Baksi skrivit om integration, identitet, jämställdhet och sina personliga erfarenheter.

Jag är ju svensk (2014)

I Jag är ju svensk, som gavs ut tillsammans med Cheko Pekgul, behandlas frågor om svensk identitet, integration och religionens roll i samhället.

Boken knyter an till diskussioner som länge varit centrala i Baksis offentliga engagemang.

Mina strider (2026)

Den 8 mars 2026 gav förlaget Volante ut hennes självbiografi Mina strider.

Boken skildrar uppväxten, familjehistorien, flykten till Sverige, politiken och de konflikter som följde av hennes engagemang mot hedersförtryck.

Hon berättar även om hot och om sin syn på de motsättningar hon mött under den politiska karriären.

Självbiografin är därmed också en berättelse om hur hennes personliga erfarenheter har påverkat hennes offentliga ställningstaganden.

Vad gör Nalin Baksi i dag?

Nalin Baksi arbetar som psykiatrisjuksköterska och fortsätter att skriva och delta i samhällsdebatten.

Hon har även efter den aktiva politiska karriären engagerat sig i frågor om integration, hedersförtryck, religiös extremism och kvinnors rättigheter.

År 2024 tilldelades hon Selanderpriset för sitt arbete som skribent och opinionsbildare.

Under 2026 har hon uppmärksammats både genom självbiografin Mina strider och genom sin medverkan i Uppdrag granskning.

Hon är inte längre riksdagsledamot eller ordförande för S-kvinnor, men hennes offentliga engagemang fortsätter i andra former.

Baksis politiska karriär inleddes för mer än 40 år sedan. Frågorna som präglade hennes tidiga engagemang, särskilt kvinnors rätt att bestämma över sina egna liv, är fortfarande centrala i hennes arbete.