Federal Reserve höjde räntan för bara fem dagar sedan. Nu säger St. Louis Fed-chefen Alberto Musalem att 3,75–4,00 procent fortfarande är stimulerande och att fler höjningar sannolikt behövs. Marknaden har samtidigt skruvat upp sannolikheten för ännu en höjning redan i oktober till drygt 50 procent.

USA:s centralbank kan alltså vara långt ifrån färdig med räntehöjningarna.

När Federal Reserve höjde styrräntan med 0,25 procentenheter den 16 september var det den första höjningen på tre år. Räntan ligger nu i intervallet 3,75–4,00 procent.

Men enligt Alberto Musalem räcker det inte nödvändigtvis.

I en intervju med Reuters säger chefen för Federal Reserve Bank of St. Louis att penningpolitiken fortfarande befinner sig på den stimulerande sidan och att ytterligare åtstramning sannolikt krävs för att få tillbaka inflationen till målet.

Musalem argumenterar samtidigt för att Fed bör agera tidigt och gradvis, snarare än att vänta tills inflationstrycket tvingar fram större räntehöjningar senare.

Det är en tydligt hökaktig signal bara dagar efter Fed:s senaste räntehöjning.

16 av 18 Fed-deltagare ser fler höjningar

Musalem är långt ifrån ensam om att tro på ytterligare åtstramning.

Federal Reserves nya prognoser visar att 16 av de 18 deltagare som lämnade en ränteprognos räknar med minst en ytterligare höjning före årsskiftet.

Fördelningen ser ut så här:

Prognos för resten av 2026	Antal deltagare
Ingen ytterligare höjning	2
En ytterligare höjning	12
Två ytterligare höjningar	4

Det innebär att en klar majoritet inom Fed-systemet räknar med att räntan behöver högre innan året är slut.

Men siffrorna ska inte tolkas som ett färdigt beslut. Punktdiagrammet visar deltagarnas individuella bedömningar och är inte en omröstning om nästa möte.

Musalem själv har dessutom ingen rösträtt i Federal Open Market Committee, FOMC, under 2026.

Hans uttalanden kan därför inte likställas med en röst för en oktoberhöjning. Däremot ger de en tydlig bild av hur argumentationen ser ut bland de Fed-ledamöter som oroar sig för att inflationstrycket fortfarande är för starkt.

Oktoberhöjning har blivit ett 50/50-scenario

Det är framför allt marknadens syn på nästa Fed-möte som har förändrats.

Federal Reserve sammanträder nästa gång den 27–28 oktober.

Efter Musalems uttalanden och den mer hökaktiga signalbild som följt efter septembermötet låg marknadens prissättning den 21 september på omkring 53 procent sannolikhet för minst en höjning med 0,25 procentenheter i oktober.

Föregående handelssession låg motsvarande sannolikhet omkring 42 procent.

Det är en stor förändring på kort tid.

Samtidigt går det inte att säga att just Musalems intervju ensam ligger bakom rörelsen. Marknaden har sedan Fed-mötet vägt samman den senaste höjningen, centralbankens nya prognoser, inflationsutvecklingen och uttalanden från flera Fed-företrädare.

Även Chicago Fed-chefen Austan Goolsbee har varnat för att stark efterfrågan kan bidra till inflationen och i så fall motivera en tidigare och mer kraftfull penningpolitisk reaktion.

Precis som Musalem har Goolsbee ingen rösträtt i FOMC i år och har inte sagt att han uttryckligen vill se en oktoberhöjning.

Varför Musalem fortfarande tycker att räntan är för låg

Musalem pekar på att inflationen inte bara är en framtida risk.

Den amerikanska PCE-inflationen låg på 3,7 procent i juli, medan kärn-PCE – där mer volatila mat- och energipriser räknas bort – låg på 3,3 procent.

Fed har ett inflationsmål på 2 procent.

Enligt Musalem ligger den underliggande inflationen ungefär en procentenhet över målet, samtidigt som både stark efterfrågan och störningar på utbudssidan bidrar till prisökningarna.

Det är mot den bakgrunden han beskriver dagens ränta som fortsatt stimulerande.

Om den bedömningen får större stöd inom Fed förändras också frågan inför hösten. Då handlar diskussionen inte längre främst om huruvida septemberhöjningen var en engångsåtgärd, utan om hur snabbt Fed behöver fortsätta.

Starkare dollar är en möjlig följd

Förväntningar om högre amerikanska räntor brukar ge stöd åt dollarn.

När avkastningen på amerikanska räntepapper stiger blir det mer attraktivt för internationella investerare att hålla tillgångar i dollar.

Dollarindex låg under måndagen kring 100,4 och hade stärkts omkring 1,1 procent under veckan.

Även efter Fed-beskedet den 16 september steg dollarn samtidigt som amerikanska marknadsräntor tog ett kliv uppåt.

En fortsatt mer hökaktig Fed kan därför skapa ytterligare stöd för den amerikanska valutan.

Börsen behöver inte falla varje gång Fed blir hökaktig

För Wall Street är högre räntor i grunden en motvind.

När riskfria räntor stiger blir framtida företagsvinster mindre värda i dagens pengar. Det tenderar att slå särskilt hårt mot högt värderade tillväxt- och teknikaktier.

Direkt efter Fed:s senaste räntebesked föll S&P 500 omkring en procent och Nasdaq runt 0,7 procent.

Men börsens utveckling visar också varför sambandet inte ska förenklas.

Under måndagen steg både S&P 500 och Nasdaq tydligt trots den mer hökaktiga diskussionen om räntan. Bland annat lägre oljepriser, fallande längre marknadsräntor och fortsatt optimism kring AI-bolag gav stöd åt aktierna.

Fler förväntade Fed-höjningar betyder därför inte automatiskt börsfall från dag till dag.

Däremot ökar en högre amerikansk räntebana pressen på aktievärderingar och gör utvecklingen av inflation och räntor ännu viktigare för marknaden.

Så kan svenska bolåneräntor påverkas

Fed bestämmer inte svenska bolåneräntor.

Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent, och den svenska inflationen är betydligt lägre än den amerikanska. KPIF-inflationen uppgick till 0,7 procent i augusti.

Det betyder att svenska och amerikanska räntor kan röra sig åt olika håll.

Men USA är världens största kapitalmarknad och amerikanska räntor påverkar ränteläget globalt.

Om Fed fortsätter höja kan amerikanska obligationsräntor pressas upp. Det kan i sin tur påverka europeiska och svenska marknadsräntor och därmed bankernas finansieringskostnader.

Effekten är särskilt relevant för bundna bolåneräntor.

Svenska banker finansierar en stor del av sina bolån genom säkerställda obligationer. Om kostnaden för den finansieringen stiger kan det bli svårare för bankerna att sänka sina bundna bolåneräntor.

En starkare dollar kan dessutom pressa kronan och göra importerade varor dyrare, vilket i förlängningen kan påverka den svenska inflationsbilden.

Det betyder däremot inte att Musalems besked automatiskt ger högre svenska bolåneräntor.

De rörliga bolånen påverkas betydligt mer direkt av Riksbankens styrränta och svenska korta marknadsräntor.

Den genomsnittliga rörliga räntan på nya svenska bolåneavtal låg på 2,74 procent i juli.

Hurbra har tidigare gått igenom hur Fed-beskedet kan påverka svenska bolån.

Tre besked kan avgöra Fed:s nästa steg

Mycket hinner förändras innan Fed ska fatta sitt nästa räntebeslut.

Tre amerikanska statistiksläpp blir särskilt viktiga:

• 30 september: ny PCE-inflation.
• 2 oktober: amerikansk arbetsmarknadsrapport för september.
• 14 oktober: amerikansk KPI-inflation för september.
• 27–28 oktober: nästa Fed-möte.

Om inflationen fortsätter överraska uppåt samtidigt som arbetsmarknaden förblir stark stärks argumentet för ytterligare en höjning redan i oktober.

Om inflationen i stället bromsar tydligt eller arbetsmarknaden försvagas kan marknadens nuvarande prissättning snabbt svänga tillbaka.

Det är därför mer korrekt att beskriva oktoberhöjningen som ett ungefärligt 50/50-scenario än som Feds mest sannolika beslut flera veckor i förväg.

Fed kan ha inlett en ny serie höjningar

Den stora förändringen sedan förra veckan är att septemberhöjningen allt mindre ser ut som en isolerad åtgärd.

Fed:s egna prognoser visar att 16 av 18 deltagare ser minst ytterligare en höjning under 2026. Alberto Musalem säger nu öppet att dagens ränta fortfarande är stimulerande och att det sannolikt krävs ytterligare åtstramning.

Marknaden har samtidigt gått från att se en oktoberhöjning som ett tydligt minoritetsscenario till att bedöma den som ungefär lika sannolik som oförändrad ränta.

Nästa steg avgörs framför allt av inflationen och arbetsmarknaden.

Men fem dagar efter Fed:s första höjning på tre år har frågan redan förändrats: inte längre bara om räntan ska upp igen – utan hur snart.