Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har inlett en särskild granskning efter SVT:s avslöjande om imamer som erbjudit hjälp med månggifte. Berörda muslimska organisationer har kallats till myndigheten. Granskningen kan få konsekvenser för deras statliga bidrag, men något beslut om indraget stöd har ännu inte fattats.

MUCF meddelade onsdagen den 11 november 2026 att myndigheten agerar på uppgifterna i SVT:s Uppdrag granskning. Flera muslimska församlingar har pekats ut i granskningen, där personer med koppling till moskéerna erbjudit hjälp med religiösa vigslar trots att mannen redan är gift.

Myndigheten ska nu undersöka om de berörda organisationerna uppfyller de demokrativillkor som gäller för statligt stöd till trossamfund.

I sitt pressmeddelande om den särskilda granskningen betonar MUCF:s generaldirektör Magnus Jägerskog att statliga pengar endast ska gå till organisationer som uppfyller villkoren för bidragen.

MUCF kallar organisationer efter avslöjandet

Granskningen innebär att MUCF begär in uppgifter och förklaringar från berörda riksorganisationer. Myndigheten ska bedöma om de förhållanden som SVT uppmärksammat är förenliga med reglerna för statsbidrag.

Vilka riksorganisationer som formellt omfattas av samtliga granskningsärenden har MUCF ännu inte offentliggjort i en fullständig förteckning.

SVT har däremot identifierat flera lokala församlingar som förekommer i rapporteringen om månggifte och statsbidrag. Bland dessa finns organisationer i Uppsala, Helsingborg, Göteborg, Stockholm och Örebro.

Att en församling förekommer i SVT:s kartläggning betyder inte automatiskt att dess riksorganisation har brutit mot bidragsreglerna. Den bedömningen ska myndigheten göra efter att ha granskat omständigheterna och organisationernas svar.

Vad avslöjade Uppdrag granskning?

SVT:s reportrar kontaktade 15 moskéer för att undersöka möjligheten att ordna en ytterligare religiös vigsel för en redan gift man.

Vid nio av kontakterna erbjöd personer som reportrarna hänvisats till hjälp eller förmedlade kontakt med någon som kunde bistå. Vid sex moskéer fick reportrarna nej.

Granskningen visar därmed att det förekommit erbjudanden om hjälp med sådana ceremonier. Den visar däremot inte att nio nya äktenskap faktiskt har ingåtts eller hur utbrett månggifte är i Sverige.

Flera berörda organisationer har efter avslöjandet reagerat på uppgifterna. Enligt SVT har företrädare i bland annat Uppsala och Stenhagen fått lämna sina uppdrag, medan en rådgivare i Örebro har stängts av. Andra församlingar har bestridit eller nyanserat uppgifterna om deras verksamhet.

Bakgrunden till myndighetsåtgärden och moskéernas reaktioner behandlas närmare i Hurbra:s tidigare artikel om SVT:s avslöjande om imamer och månggifte.

Därför kan statsbidragen påverkas

Den centrala frågan är om de aktuella organisationerna uppfyller demokrativillkoren i lagen om statsbidrag till trossamfund.

Sedan 2025 gäller en ny lagstiftning som ställer krav på att organisationer som får statligt stöd respekterar grundläggande fri- och rättigheter och principen om alla människors lika värde.

Enligt lagen kan bland annat kränkningar av enskildas grundläggande fri- och rättigheter, diskriminering eller andra handlingar som strider mot demokrativillkoren hindra en organisation från att få bidrag.

Reglerna omfattar inte enbart vad en riksorganisation själv beslutar. Även handlingar av församlingar och företrädare inom den verksamhet som omfattas av stödet kan få betydelse.

Det innebär att MUCF behöver undersöka både vad som har sagts eller gjorts och vilken koppling de aktuella personerna har till de bidragsmottagande organisationerna.

Avstängningar kan påverka myndighetens bedömning

En viktig del av lagstiftningen är att ett övertramp inte nödvändigtvis innebär att statsbidraget automatiskt försvinner.

Myndigheten ska också beakta hur organisationen har agerat efter händelsen. Det kan exempelvis handla om att tydligt ta avstånd från beteendet, vidta åtgärder som förhindrar upprepning och visa att det varit fråga om en isolerad händelse.

Därför kan uppgifterna om att företrädare har fått lämna sina uppdrag bli betydelsefulla för granskningens utgång.

En avstängning är dock inte i sig någon garanti för fortsatt statsbidrag. MUCF måste bedöma om åtgärderna är tillräckliga utifrån de faktiska omständigheterna.

Kan MUCF dra in eller kräva tillbaka bidrag?

Om myndigheten kommer fram till att bidragsvillkoren inte är uppfyllda finns flera möjliga konsekvenser.

Återkrav kan bli aktuellt om pengar betalats ut till en organisation som inte haft rätt till dem. Det finns samtidigt rättsliga begränsningar, bland annat en huvudregel som innebär att återkrav inte får omfatta bidrag som betalades ut mer än fem år före beslutet.

MUCF har under 2026 fördelat drygt 66 miljoner kronor i organisationsbidrag till 27 trossamfund.

Det beloppet visar hur omfattande det statliga stödsystemet är. Det innebär inte att hela summan omfattas av den aktuella granskningen.

Än så länge finns heller inget offentliggjort beslut om hur mycket pengar som eventuellt skulle kunna dras in eller återkrävas från de berörda organisationerna.

Är månggifte förbjudet i Sverige?

Svensk lag tillåter inte att en person som redan är gift ingår ytterligare ett juridiskt giltigt äktenskap.

Enligt brottsbalken kan tvegifte bestraffas med böter eller fängelse i högst två år.

Samtidigt finns en viktig juridisk skillnad mellan ett äktenskap enligt svensk lag och en religiös ceremoni.

En religiös vigsel som genomförs utan den behörighet och de förutsättningar som krävs för ett juridiskt giltigt äktenskap skapar normalt inte något äktenskap enligt svensk rätt.

Det betyder att en imam som erbjuder en religiös ceremoni för en redan gift person inte automatiskt har begått tvegifte. Om något brott har begåtts måste bedömas utifrån vad som faktiskt skett och vilka personer som varit inblandade.

Sverige har dessutom sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna utländska månggiften, även om det finns ett mycket begränsat utrymme för undantag.

För MUCF:s granskning är frågan delvis en annan än den straffrättsliga. Myndigheten ska bedöma organisationernas agerande mot villkoren för statliga bidrag. Ett beteende kan därför få betydelse för bidragsrätten utan att en domstol har konstaterat ett tvegiftesbrott.

Vad händer nu med granskningen?

Nästa steg är att MUCF samlar in organisationernas svar och granskar de uppgifter som SVT har presenterat.

Myndigheten behöver bland annat klarlägga vilka personer som agerat, deras ansvar inom församlingarna och vilka åtgärder organisationerna har vidtagit efter avslöjandet.

Det återstår också att bedöma om händelserna är enskilda avvikelser eller om det finns förhållanden i verksamheterna som strider mot statsbidragens demokrativillkor.

Någon offentlig tidpunkt för slutliga beslut har ännu inte meddelats. Fram till dess är eventuella indragna bidrag eller återkrav möjliga konsekvenser av granskningen, inte fastställda påföljder.