Mora IK befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris. Utan åtgärder väntas hockeyklubben gå mot ett underskott på omkring 5,5 miljoner kronor under säsongen 2026/2027. Styrelsen varnar nu för att konkurs är en verklig risk om föreningen inte kan säkra pengar till sina löpande betalningar.
Mora IK presenterade det ekonomiska läget torsdagen den 5 november. Klubben har under flera år haft svårt att få ekonomin att gå ihop och de senaste problemen har förvärrats av kraftigt minskade intäkter från spelarövergångar.
Tillförordnade klubbdirektören Mikael Ahlerup bedömer att det inte längre är realistiskt att nå ett nollresultat före bokslutet den 30 april 2027. I stället handlar det om att säkra likviditeten så att verksamheten kan fortsätta.
Därför har Mora IK hamnat i ekonomisk kris
En av de största orsakerna är att intäkterna från spelarövergångar har minskat kraftigt.
Under förra verksamhetsåret fick Mora in 6,1 miljoner kronor från spelarövergångar, framför allt kopplade till NHL. Under det pågående verksamhetsåret väntas dessa intäkter bli omkring sex miljoner kronor lägre.
Men problemen är större än enbart uteblivna transferpengar.
Styrelseordföranden Peter Karlsson beskriver flera år med bristande ekonomistyrning, otydligt ledarskap och för höga kostnader. Klubben har bland annat skjutit upp betalningar av bonusar och pensioner.
Styrelsen konstaterar också att den nuvarande budgeten bygger på orealistiska antaganden.
Kombinationen av en hög kostnadsnivå och osäkra intäkter har gjort ekonomin särskilt sårbar när pengarna från spelarövergångar uteblivit.
Mora har förlorat pengar flera år i rad
Den nuvarande krisen kommer efter flera verksamhetsår med underskott.
| Verksamhetsår | Resultat |
|---|---|
| 2023/2024 | −4,9 miljoner kr |
| 2024/2025 | −1,1 miljoner kr |
| 2025/2026 | −320 000 kr |
| 2026/2027 | −5,5 miljoner kr* |
Prognos utan ytterligare åtgärder.
Redan i januari 2026 presenterade Mora ett besparingspaket på tre miljoner kronor. Klubben behövde samtidigt förstärka likviditeten med ytterligare en miljon kronor.
Då pekade föreningen bland annat på högre lönekostnader än planerat, färre sålda säsongskort och lägre intäkter från biljetter och sponsorer.
Tog banklån med framtida tv-pengar som säkerhet
Under sommaren 2026 tog Mora IK dessutom ett banklån på två miljoner kronor för att hantera den ansträngda ekonomin.
Som säkerhet för lånet pantsattes framtida tv-intäkter från Hockeyallsvenskan.
Det innebar att klubben redan då behövde använda kommande intäkter för att klara ekonomin på kort sikt.
I september rapporterade Hurbra om Moras ekonomiska problem och tillsättningen av Mikael Ahlerup som klubbdirektör.
Att klubben nu återigen har akuta likviditetsproblem visar att de tidigare åtgärderna inte har varit tillräckliga för att skapa en stabil ekonomi.
Mora IK genomför nytt sparpaket
Klubbledningen planerar nu omfattande förändringar för att minska kostnaderna och öka intäkterna.
Enligt Mora IK:s eget besked ska hela verksamheten granskas. Det omfattar bland annat personalkostnader, avtal, drift, material och de sportsliga ambitionerna.
Samtidigt vill föreningen få in mer pengar genom utvecklade sponsoravtal, bättre matcharrangemang och högre biljettpriser på vissa matcher.
Peter Karlsson har även uppgett att flera större engångskostnader försvinner inför nästa säsong.
Exakt vilka besparingar som ska genomföras och hur de kommer att påverka spelartruppen är ännu inte offentliggjort.
Klubben har också förändrat sin sportsliga organisation under hösten. I september utsågs Johan Andersson till sportchef i Mora IK.
Vad händer med Moras elitlicens?
Den ekonomiska krisen kan också få betydelse för Mora IK:s möjligheter att behålla elitlicensen.
Klubben beviljades elitlicens för säsongen 2026/2027 och behövde då ingen dispens från kapitalkravet.
Enligt Svenska Ishockeyförbundets licensregler ska föreningar bland annat ha ett eget kapital som motsvarar minst fem procent av de totala intäkterna. De ska även kunna visa en likviditetsplan för de kommande tolv månaderna.
Mora hade ett eget kapital på omkring 2,63 miljoner kronor efter verksamhetsåret 2025/2026.
Om föreningen skulle redovisa ett underskott på 5,5 miljoner kronor utan att tillföra nytt kapital eller förbättra resultatet skulle förlusten överstiga hela den tidigare kapitalbufferten.
Det skulle innebära ett allvarligt problem inför nästa licensprövning.
En klubb som inte uppfyller kapitalkravet kan under vissa förutsättningar få dispens om den presenterar en trovärdig handlingsplan. En sådan dispens medges normalt bara en gång under en femårsperiod.
Mora bedömer själv att klubben sannolikt kommer att behöva presentera en handlingsplan inför licensprövningen för säsongen 2027/2028.
Det betyder däremot inte att Mora redan har förlorat sin elitlicens.
Konkursrisken är mer akut än licensfrågan
Det finns en viktig skillnad mellan klubbens två ekonomiska problem.
Det omedelbara hotet handlar om likviditeten. Mora måste ha tillräckligt med pengar för att kunna betala löner, leverantörer och andra löpande kostnader.
Ett underskott på 5,5 miljoner kronor innebär inte automatiskt att klubben behöver få in exakt den summan omedelbart. Det är en prognos för hela verksamhetsåret, inte ett fastställt belopp för de närmaste betalningarna.
Elitlicensen är en separat fråga. Där kommer klubbens ekonomiska resultat, egna kapital och framtida betalningsförmåga att få betydelse vid nästa prövning.
Klubben har ännu inte offentliggjort hur mycket pengar som behöver säkras på kort sikt eller någon definitiv tidsfrist för att undanröja konkurshotet.
Mora IK måste därmed hantera två problem samtidigt: få fram pengar för att kunna fortsätta verksamheten och genomföra tillräckliga förändringar för att skapa en hållbar ekonomi inför nästa säsong.