Sverige kan ha gått miste om motsvarande nära en miljard kronor i en misstänkt internationell momshärva med mobiltelefoner. Fem personer har gripits i en utredning som omfattar flera länder. Företag misstänks ha använts för att skapa skenbara affärer och få pengar från skattesystemet. Men den verkliga förlusten är ännu inte fastställd.
Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, utreder ett misstänkt momsbedrägeri på sammanlagt 114 miljoner euro. Av beloppet hänförs 80 miljoner euro till Sverige och 34 miljoner euro till Tyskland.
Ekot rapporterar om den misstänkta härvan den 13 november 2026. De fem gripandena genomfördes dock redan i oktober, i en internationell insats som Eppo offentliggjorde den 16 oktober.
Fem gripna i internationell momshärva
Tre personer greps på Cypern, en i Tyskland och en i Italien. Enligt Eppo misstänks de ha haft centrala roller i ett upplägg där mobiltelefoner och företag i flera länder användes för att utnyttja momssystemet.
Utredningen omfattar misstänkta transaktioner med kopplingar till bland annat Sverige, Tyskland och Albanien. Den leds från Eppos kontor i München och ingår i den större internationella utredningen Midas.
I samband med insatsen genomfördes tolv husrannsakningar. Utredarna frös banktillgångar på upp till 80 000 euro och beslagtog även fordon och fastigheter.
Det är ännu inte offentligt klarlagt exakt hur varje företag i den misstänkta kedjan har agerat eller vilket ansvar de enskilda personerna kan ha haft.
Eppo beskriver misstankarna i sin officiella redogörelse för insatsen.
Så fungerar en momskarusell med mobiltelefoner
Den misstänkta brottsligheten bygger på en metod som brukar kallas momskarusell. Den utnyttjar hur moms hanteras när företag köper och säljer varor över nationsgränser inom EU.
Vid vanlig handel betalar företag in moms på sin försäljning och får samtidigt göra avdrag för moms på inköp. Skillnaden mellan beloppen redovisas till Skatteverket.
Vid gränsöverskridande EU-handel kan en försäljning under vissa förutsättningar ske utan att säljaren lägger på moms. Det är en del av det normala regelverket, men skillnaderna i hanteringen kan utnyttjas för bedrägerier.
Ett typiskt upplägg kan fungera så här:
- Ett företag köper mobiltelefoner från ett annat EU-land. Köpet sker utan att säljaren debiterar moms, enligt reglerna för gränsöverskridande företagshandel.
- Telefonerna säljs vidare inom landet. Ett företag i kedjan fakturerar moms på försäljningen, när regelverket kräver det.
- Momsen betalas aldrig in. Företaget som tagit emot momspengarna redovisar inte skatten korrekt och kan därefter försvinna eller tömmas på tillgångar.
- Andra företag begär avdrag eller återbetalning. Företag längre fram i kedjan kan redovisa ingående moms och begära avdrag eller pengar tillbaka, trots att motsvarande skatt inte har betalats in tidigare i kedjan.
Varorna kan därefter säljas vidare mellan flera länder. I vissa upplägg cirkulerar samma varor genom flera företag och återkommer till ett tidigare led. Det är därför metoden kallas karusellbedrägeri.
Bedrägerier kan också bygga på helt påhittade affärer. Fakturor och andra handlingar används då för att få det att se ut som om varor har köpts, transporterats och sålts, trots att affärerna inte har genomförts som dokumenten beskriver.
Det är viktigt att skilja den generella metoden från den aktuella utredningen. Eppo har inte offentliggjort en fullständig beskrivning av alla transaktioner i Midas-härvan.
Varför används just mobiltelefoner?
Mobiltelefoner har flera egenskaper som gör dem användbara i sådana bedrägeriupplägg. De har ett relativt högt värde, är lätta att transportera och kan omsättas snabbt mellan olika företag.
Stora belopp kan därmed passera genom en handelskedja utan att motsvarande mängd fysiska varor behöver hanteras.
Branschen har tidigare förekommit i omfattande svenska momsbrottmål. I december 2023 dömdes exempelvis tolv personer i ett separat mål om momsbedrägerier där mobiltelefonhandel användes i upplägget.
Det tidigare målet är inte samma utredning som Midas, men visar att metoden har förekommit i Sverige under flera år.
Hur mycket pengar har Sverige faktiskt förlorat?
De 80 miljoner euro som kopplas till Sverige är en uppskattad skatteförlust. Det innebär inte att beloppet redan är slutligt fastställt eller att samtliga misstänkta transaktioner har prövats i domstol.
| Uppgift | Belopp eller omfattning |
|---|---|
| Uppskattad skatteförlust i Sverige | 80 miljoner euro |
| Uppskattad skatteförlust i Tyskland | 34 miljoner euro |
| Sammanlagd uppskattad skatteförlust | 114 miljoner euro |
| Frysta banktillgångar vid insatsen | Upp till 80 000 euro |
Det finns också en viktig skillnad mellan felaktiga momsutbetalningar och uteblivna skatteinbetalningar.
En stat kan förlora pengar både genom att betala ut moms som någon inte har rätt till och genom att inte få in moms som ett företag skulle ha betalat.
Eppos offentliga sammanställning specificerar inte hur stor del av den uppskattade svenska förlusten som avser respektive situation.
Det går därför inte att slå fast att svenska myndigheter faktiskt har betalat ut hela beloppet på 80 miljoner euro till de misstänkta företagen.
De frysta banktillgångarna på upp till 80 000 euro ska inte heller förväxlas med den misstänkta skatteförlusten. Värdet på de beslagtagna fordonen och fastigheterna har inte redovisats samlat.
Hur mycket pengar som slutligen kan återföras till staten är därmed en öppen fråga.
Sverige skärpte reglerna redan 2021
Det finns ytterligare en svensk aspekt på utredningen. Den 1 april 2021 infördes särskilda momsregler för bland annat mobiltelefoner.
Reglerna innebär att omvänd skattskyldighet gäller vid vissa försäljningar mellan momsregistrerade företag, när beskattningsunderlaget för de berörda varorna överstiger 100 000 kronor per faktura.
Omvänd skattskyldighet betyder att köparen, i stället för säljaren, ansvarar för att redovisa momsen.
Syftet är bland annat att förhindra att ett företag tar emot moms från sina kunder och sedan försvinner utan att betala in pengarna till staten.
Reglerna gör alltså vissa former av momsbedrägerier svårare att genomföra.
Men de innebär inte att alla möjligheter till bedrägerier försvinner. Internationella företagskedjor, falska handlingar och transaktioner mellan flera länder kan fortfarande behöva granskas för att avgöra om skatt redovisats korrekt.
I den aktuella utredningen är det ännu inte offentligt klarlagt under vilka perioder de misstänkta affärerna har genomförts eller hur upplägget förhåller sig till de svenska reglerna från 2021.
Det går därför inte att dra slutsatsen att de misstänkta personerna har kringgått en viss svensk bestämmelse.
Ekobrottsmyndigheten beskriver hur momsbedrägerier kan genomföras och varför företagskedjor kan göra dem svåra att upptäcka.
Vad händer nu i utredningen?
De fem gripandena och de genomförda husrannsakningarna visar att utredningen har lett till konkreta rättsliga åtgärder. Men gripanden är inte detsamma som fällande domar.
Det senaste verifierade offentliga beskedet från Eppo om just dessa gripanden är från den 16 oktober. Där framgår inte att de fem personerna har dömts eller att en slutlig skatteförlust har fastställts.
För utredarna återstår bland annat att klarlägga vilka affärer som faktiskt genomförts, vilka som eventuellt varit skenaffärer, hur företagen varit kopplade till varandra och vilka personer som kan hållas straffrättsligt ansvariga.
En annan central fråga är om det går att säkra ytterligare tillgångar som kan användas för att återvinna förlorade skattepengar.
Eppo ansvarar för utredningen eftersom misstankarna gäller ett omfattande gränsöverskridande momsbedrägeri som kan skada EU:s finansiella intressen. Sverige anslöt sig till myndigheten 2024.
För svensk del är den viktigaste frågan fortfarande hur stor den verkliga skatteförlusten är. Uppskattningen på 80 miljoner euro ger en bild av den misstänkta härvans omfattning, men först den fortsatta utredningen och eventuella rättsliga prövningar kan klarlägga vad som faktiskt har hänt och vilka som bär ansvar.