Fredagen den 13:e har i generationer förknippats med otur, olyckor och vidskepelse. Men föreställningen om datumet är yngre än många tror. Fredagen och talet 13 ansågs länge vara olycksbådande var för sig, innan de började betraktas som en särskilt olycklig kombination. Under 2026 inträffar fredagen den trettonde tre gånger, senast den 13 november.

Varför är fredagen den 13:e en otursdag?

Förklaringen finns i två äldre traditioner. Inom kristendomen har fredagen förknippats med sorg och olycka eftersom Jesus enligt traditionen korsfästes på en fredag. Samtidigt har talet 13 länge betraktats som ett olyckstal.

När dessa föreställningar så småningom förenades uppstod tanken att fredagen den trettonde skulle vara särskilt farlig.

Men det finns en viktig skillnad mellan traditionernas ålder. Att både fredag och talet 13 ansågs olycksbådande är väl dokumenterat sedan lång tid tillbaka. Att just kombinationen skulle innebära otur är en betydligt yngre föreställning.

Det framgår bland annat av äldre svenska folkminnen som Institutet för språk och folkminnen har samlat in.

Varför ansågs fredag vara en olycksdag?

Fredagens dåliga rykte har tydliga kopplingar till kristen tradition. Jesus korsfästelse på långfredagen bidrog till att fredagen förknippades med sorg, lidande och olycka.

Föreställningarna fick också praktiska konsekvenser i människors vardag.

I äldre svensk folktro kunde fredagen betraktas som en olämplig dag för att påbörja viktiga arbeten. Det förekom exempelvis föreställningar om att man inte borde resa, flytta, arrangera dop eller ge bort pengar på en fredag.

Tanken var att sådant som inleddes på en olycklig dag riskerade att få ett dåligt slut.

Det handlade alltså inte i första hand om den trettonde dagen i månaden. Redan en vanlig fredag kunde anses vara ett dåligt tillfälle att fatta viktiga beslut.

Varför är talet 13 ett olyckstal?

Den vanligaste kristna förklaringen handlar om Jesu sista måltid.

Vid måltiden samlades Jesus och hans tolv lärjungar. Det innebar att tretton personer befann sig runt bordet. Judas Iskariot, som senare förrådde Jesus, har i efterföljande tradition förknippats med rollen som den trettonde personen.

Det är dock viktigt att skilja själva berättelsen från den senare vidskepelsen. Bibeln fastslår inte att Judas anlände sist eller hade en bestämd plats som nummer tretton.

Ändå blev föreställningen om tretton personer vid ett bord ett återkommande inslag i europeisk folktro.

Även i Sverige har människor varnat för att vara tretton vid samma bord. Andra äldre föreställningar handlade om att undvika vissa sysslor den trettonde dagen eller att inte baka exakt tretton brödkakor.

Talet kunde alltså betraktas som olyckligt långt utanför kyrkans sammanhang.

Varför just 13 och inte 12?

Talet tolv har haft en särskild betydelse i många kulturer. Året har tolv månader, urtavlan tolv timmar och den kristna traditionen tolv apostlar.

Tretton kommer direkt efter detta välbekanta tal. Det har ibland använts som en förklaring till varför 13 kommit att uppfattas som ett tal som bryter mot en etablerad ordning.

Det är däremot ingen säker historisk förklaring till vidskepelsens ursprung. Den bibliska måltidsberättelsen är ett tydligare belagt inslag i traditionen.

När började fredagen den 13:e betraktas som en otursdag?

Det finns ingen säker tidpunkt då föreställningen uppstod. Däremot visar historiska undersökningar att kombinationen är äldre än den ofta uppmärksammade romanen från 1907.

Amerikanska Library of Congress har undersökt tidiga skriftliga belägg för fredagen den trettonde som olycksdag.

Franska texter från 1834 innehåller kopplingar mellan datumet och olycka, även om vissa formuleringar kan tolkas på olika sätt. Ett tydligare exempel finns i en fransk teaterpjäs från 1858, där det anses olyckligt att vara född fredagen den trettonde.

År 1907 publicerade den amerikanske författaren Thomas W. Lawson romanen Friday, the Thirteenth. Berättelsen kretsar kring manipulation och ekonomisk katastrof på finansmarknaden.

Romanen bidrog till att göra datumet mer uppmärksammat, men den skapade inte föreställningen.

Detta är en viktig skillnad. Vidskepelsen går att belägga tidigare under 1800-talet, medan dess exakta uppkomst fortfarande är osäker.

Den som vill fördjupa sig i de tidiga historiska beläggen kan läsa Library of Congress genomgång av fredagen den trettondes ursprung.

Har datumet något med tempelriddarna att göra?

En populär förklaring hänvisar till fredagen den 13 oktober 1307, då den franske kungen Filip IV lät arrestera ett stort antal tempelriddare.

Arresteringarna är historiskt dokumenterade. Däremot saknas belägg för att händelsen skapade föreställningen om fredagen den trettonde som otursdag.

Det är därför missvisande att presentera tempelriddarnas öde som vidskepelsens fastställda ursprung.

Skräckfilmerna gjorde datumet ännu mer känt

I modern tid har underhållningsindustrin bidragit till fredagen den trettondes särskilda ställning.

År 1980 hade den amerikanska skräckfilmen Friday the 13th premiär. Filmen blev starten på en lång serie om bland annat den fiktiva mördaren Jason Voorhees och miljön kring Crystal Lake.

Genom filmerna fick datumet en starkare koppling till skräck och fara, även bland människor som inte själva tror på vidskepelsen.

Berättelsen har fortsatt att utvecklas genom filmer och andra produktioner. Ett exempel är den planerade tv-serien Crystal Lake, som utspelar sig i samma skräckuniversum.

Skräckfilmerna förklarar inte hur vidskepelsen uppstod, men de har hjälpt till att hålla den levande.

Är fredagen den 13:e verkligen farligare än andra dagar?

Det finns inget vetenskapligt stöd för att ett kalenderdatum i sig orsakar olyckor. Svenska försäkringsbolags statistik ger dessutom en annan bild än den traditionella föreställningen.

Under 2026 har både Folksam och Trygg-Hansa presenterat undersökningar av skadeanmälningar på fredagar den trettonde jämfört med andra fredagar.

Försäkringsbolag	Resultat
Folksam, februari 2026	Nästan 12 procent färre drulleskador, 6 procent färre personskador och cirka 4 procent färre personbilsskador
Trygg-Hansa, november 2026	Cirka 3 procent färre anmälda olycksfall och 4 procent färre skador inom hemkategorin

Folksams undersökning bygger på omkring tre miljoner skadeanmälningar under tio år. Trygg-Hansa har analyserat egen statistik från perioden 2016–2026.

Resultaten ska inte tolkas som att fredagen den trettonde är en magiskt säkrare dag. Bolagen har olika kunder och skadekategorier, och statistiken kan påverkas av hur människor beter sig och vilka skador som anmäls.

Det går exempelvis att tänka sig att personer som är särskilt försiktiga på datumet också undviker vissa risker. Men de presenterade siffrorna visar inte att ett sådant samband faktiskt förklarar resultaten.

Den viktiga slutsatsen är att undersökningarna inte ger stöd för påståendet att fredagen den trettonde skulle innebära en särskilt förhöjd olycksrisk.

När är det fredagen den 13:e under 2026?

Under 2026 inträffar fredagen den trettonde vid tre tillfällen:

Datum	Tillfälle
13 februari 2026	Årets första
13 mars 2026	Årets andra
13 november 2026	Årets tredje och sista

Tre fredagar den trettonde är det högsta möjliga antalet under ett kalenderår. Under andra år kan datumet inträffa en eller två gånger.

Nästa fredag den trettonde efter november 2026 infaller den 13 augusti 2027.

Datumen för 2026 framgår också av Institutet för språk och folkminnens genomgång av fredagen den trettonde, där det finns mer att läsa om svensk folktro och äldre föreställningar.

Varför lever vidskepelsen kvar?

Fredagen den trettonde är ett exempel på hur gamla föreställningar kan överleva även när människor inte längre tror på deras ursprungliga förklaringar.

Datumet uppmärksammas i filmer, medier och vardagliga samtal. Den som råkar ut för något obehagligt just den dagen kan också vara mer benägen att lägga datumet på minnet.

En borttappad nyckel eller en missad buss blir lättare att koppla till otur om man redan vet att dagen har ett särskilt rykte.

På så sätt kan föreställningen förstärkas utan att det faktiskt händer fler olyckor.

Fredagen den trettonde har alltså en verklig historia som kulturell tradition. Men det är en helt annan sak än att datumet skulle ha någon särskild förmåga att orsaka otur.