Mohamed Abdukardir Ali och valfuskutredningen – därför deltog Säpo

Mohamed Abdukardir Ali kryssades in i riksdagen med 648 personröster. Kort därefter hamnade omständigheterna kring hans personvalskampanj i centrum för en utredning om misstänkt valfusk i Borlänge. Nu har även Säkerhetspolisens deltagande i ett extrainsatt myndighetsmöte väckt frågor. Men flera saker behöver hållas isär: Ali är inte offentligt utpekad som en av de misstänkta, Säpo har inte tagit över utredningen och ett eventuellt ingrepp i valresultatet kräver en separat rättslig prövning.

Mohamed Abdukardir Ali fick 648 personkryss

Mohamed Abdukardir Ali stod på nionde plats på Vänsterpartiets riksdagslista i Dalarna inför valet 2026.

Trots den låga placeringen tog han sig förbi de övriga kandidaterna genom personrösterna. Ali fick 648 kryss.

Vänsterpartiet fick totalt 10 814 röster i valkretsen. För att en kandidat skulle kunna bli invald genom personröster krävdes minst fem procent av partiets röster, vilket motsvarade 541 personröster.

Ali passerade alltså gränsen med 107 röster.

Hurbra har tidigare gått igenom hur de 648 personkryssen tog Mohamed Abdukardir Ali till riksdagen.

Just den relativt lilla marginalen över personvalsspärren är en viktig del av bakgrunden till den fortsatta diskussionen. Det betyder däremot inte att 107 ifrågasatta röster automatiskt skulle räcka för att ändra resultatet. För att ett valresultat ska kunna korrigeras krävs betydligt mer än att en brottsutredning pågår.

Vad är det som utreds?

Utredningen gäller misstänkt otillbörligt verkande vid röstning.

Brottet kan bland annat handla om att någon försöker hindra en omröstning, förvanska resultatet eller på annat otillbörligt sätt påverka hur människor röstar.

I rapporteringen kring Borlänge har det förekommit uppgifter om bland annat förkryssade valsedlar, skjutsning av väljare och kontantuttag.

Det är viktigt att skilja de uppgifterna från sådant som faktiskt har kunnat fastställas.

Polisens spaning har inte i sig visat att väljare tvingats att rösta på ett visst sätt, fått betalt för sina röster eller verkligen fått förkryssade valsedlar. Det är sådana omständigheter som den fortsatta utredningen behöver reda ut.

Ali har förnekat inblandning.

Tre personer förekommer som misstänkta – men Ali är inte utpekad

En central detalj är vilka som faktiskt är misstänkta.

Handlingar som SVT tagit del av anger tre personer som misstänkta i utredningen. Deras identiteter omfattas av sekretess.

Samtidigt har Åklagarmyndigheten uppgett att ingen person hade delgivits misstanke om brott när myndigheten lämnade sin offentliga lägesrapport.

De båda uppgifterna behöver inte vara motsägelsefulla. En person kan förekomma som misstänkt i en förundersökning innan åklagaren har nått den punkt där personen formellt delges en brottsmisstanke.

Det finns däremot inget offentligt underlag för att slå fast att Mohamed Abdukardir Ali är en av de tre personerna.

SVT har uttryckligen rapporterat att Ali själv inte är misstänkt för brott.

Det är därför missvisande att beskriva honom som ”misstänkt för valfusk”. Mer korrekt är att säga att brottsutredningen rör omständigheter kring valet och den personvalskampanj som ledde till att han kryssades in i riksdagen.

Den som vill följa den formella brottsutredningen kan läsa Åklagarmyndighetens lägesrapport om otillbörligt verkande vid röstning i Borlänge.

Därför deltog Säpo i mötet

Säkerhetspolisens medverkan har blivit en av de mest uppmärksammade delarna av historien.

Den 23 september hölls ett extrainsatt möte inom det nationella valnätverket med anledning av utredningen i Borlänge. Säpo deltog tillsammans med andra myndigheter.

Det innebär inte att Säpo har tagit över utredningen.

Det nationella valnätverket fanns redan långt före det aktuella fallet och används för att samordna svenska myndigheters arbete med säkerheten kring val. Där ingår bland annat Polismyndigheten, Valmyndigheten, Säkerhetspolisen och andra myndigheter med uppgifter som berör hot, påverkan och valsäkerhet.

Säpos normala roll inför svenska val omfattar bland annat att upptäcka och motverka säkerhetshotande verksamhet och försök från främmande makt att påverka Sverige.

Men det betyder inte att något sådant har konstaterats i Borlängefallet.

Säpo har uppgett att myndigheten följer polisens utredning. Det finns inget offentligt besked om att främmande makt skulle vara inblandad eller att Ali själv skulle utredas av Säpo.

Säpos närvaro bör därför framför allt förstås utifrån att det rör sig om en uppmärksammad utredning med möjlig koppling till ett genomfört riksdagsval – ett område där flera myndigheter redan har etablerade former för samarbete.

Tidslinjen – från utredning till riksdagsplats

Händelserna har gått snabbt och flera olika processer har pågått parallellt.

Datum	Händelse
1 september	En förundersökning om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning inleds.
8 september	Förundersökningen läggs ned efter att tillräckligt konkreta omständigheter inte kunnat konstateras.
13 september	Riksdagsvalet hålls. En ny polisanmälan görs efter en incidentrapport till Länsstyrelsen Dalarna.
Efter valet	Mohamed Abdukardir Ali får 648 personröster och kryssas in i riksdagen för Vänsterpartiet.
21 september	Uppgifterna om utredningen blir offentliga och förundersökningen har tagits upp igen efter nya uppgifter.
22 september	Vänsterpartiet meddelar att Ali tar en ”timeout”.
23 september	Uppgifter framkommer om tre sekretessbelagda misstänkta. Samma dag hålls det extrainsatta mötet i det nationella valnätverket där Säpo deltar.
24 september	Åklagarmyndigheten uppger att ingen är frihetsberövad eller delgiven misstanke.
25 september	Ali meddelar talmannen att han vill vara ledig från riksdagsarbetet.
27 september	Ali säger att han inte lämnar sitt mandat och att han tänker återgå till riksdagsarbetet.
28 september	En formell ansökan om två veckors ledighet lämnas in.
29 september	Säpos deltagande i det extrainsatta myndighetsmötet får större offentlig uppmärksamhet.

Alis ”timeout” betyder inte att han lämnat riksdagen

Vänsterpartiet beskrev först situationen som att Ali tog en ”timeout”.

Det uttrycket har ingen särskild juridisk betydelse i riksdagen.

Ali har inte avsagt sig sitt mandat. Han har i stället ansökt om två veckors ledighet och sagt att han har för avsikt att fortsätta sitt arbete som riksdagsledamot.

En kortare ledighet innebär normalt inte heller att en ersättare tar över mandatet under tiden. Det krävs alltså mer än partiets besked om en timeout för att förändra vem som faktiskt innehar riksdagsplatsen.

Kan personrösterna räknas om?

Brottsutredningen avgör inte automatiskt vad som händer med själva valresultatet.

Om ett valresultat ska ändras är det Valprövningsnämnden som prövar frågan efter ett överklagande.

För att nämnden ska kunna ingripa måste det ha förekommit ett fel eller ett otillbörligt agerande som med fog kan antas ha påverkat valutgången.

Om problemet går att rätta genom en ny rösträkning eller en annan mindre ingripande åtgärd ska det normalt göras i stället för att hela valet görs om.

En pågående förundersökning räcker därför inte för att personröster ska strykas.

Det måste först gå att visa vad som faktiskt har hänt och hur det kan ha påverkat resultatet.

Här blir marginalen på 107 kryss över personvalsspärren relevant, men den är inte ensam avgörande.

Att Ali fick 648 kryss när gränsen låg på 541 visar varför även ett förhållandevis begränsat antal röster kan få stor betydelse i just ett personval. Hurbra har tidigare gått igenom hur personröstsystemet fungerar och varför Borlängefallet väckt frågor om reglerna.

Kan det bli omval i Dalarna?

Ett omval är möjligt enligt vallagen, men tröskeln är hög.

Valprövningsnämnden måste kunna konstatera ett relevant fel eller otillbörligt förfarande och dessutom bedöma att detta kan ha påverkat valutgången.

Om felet kan korrigeras på något enklare sätt ska den möjligheten användas först.

Frågan om ett eventuellt omval i Dalarnas valkrets har diskuterats mellan myndigheterna, men något beslut om omval finns inte.

Ett sådant beslut skulle dessutom vara mycket ovanligt. Sverige har aldrig tidigare genomfört ett omval till riksdagen.

Det är alltså för tidigt att säga att utredningen kommer att få någon effekt alls på mandatfördelningen.

Två olika processer pågår samtidigt

Det är lätt att blanda ihop brottsutredningen och frågan om valresultatet.

De handlar om olika saker.

Polis och åklagare utreder om någon har begått brottet otillbörligt verkande vid röstning.

Valprövningsnämnden hanterar frågan om eventuella fel i valet är sådana att resultatet måste rättas, räknas om eller i yttersta fall leda till omval.

Det är fullt möjligt att en brottsutredning pågår utan att valresultatet förändras. På samma sätt är det möjligt att ett fel i valprocessen behöver rättas utan att någon person döms för brott.

Det här är klarlagt – och det här återstår

Det är klarlagt att Mohamed Abdukardir Ali fick 648 personkryss och därmed passerade personvalsspärren med 107 röster.

Det är också klarlagt att en förundersökning om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning pågår och att handlingar anger tre sekretessbelagda personer som misstänkta.

Ali är däremot inte offentligt identifierad som en av dessa personer.

Säpo deltog i ett extrainsatt möte inom det nationella valnätverket och följer polisens utredning. Det finns inget offentligt besked om att Säpo har tagit över fallet, att främmande makt är inblandad eller att Säpo utreder Ali.

Nästa avgörande fråga är vad polisens och åklagarens fortsatta arbete faktiskt visar.

Först om konkreta fel eller otillbörlig påverkan kan fastställas blir det möjligt att bedöma om de också varit tillräckligt betydelsefulla för att påverka personrösterna eller valresultatet i Dalarna.