648 personkryss räckte för att föra Mohamed Abdukardir Ali från nionde plats på Vänsterpartiets lista i Dalarna till en plats i riksdagen. Nu granskas både händelserna kring rösterna och själva personvalssystemet – där det i ett riksdagsval saknas ett absolut minimiantal personröster.

Mohamed Abdukardir Ali fick 648 personröster i Dalarnas läns valkrets. Vänsterpartiet fick totalt 10 814 röster där, vilket innebar att gränsen för att gå förbi partiets rangordning låg på 541 personröster.

Ali klarade spärren med 107 rösters marginal.

Därmed gick han från nionde plats på partiets valsedel till det enda riksdagsmandat som Vänsterpartiet fick från Dalarna.

Händelsen har blivit särskilt uppmärksammad efter uppgifter om misstänkt otillbörlig påverkan i samband med valet. Polis och åklagare utreder händelserna, men det är inte fastslaget att de 648 personrösterna är felaktiga eller att Ali själv har gjort sig skyldig till något brott.

Samtidigt har fallet satt fokus på en bredare fråga: hur få röster ska egentligen kunna avgöra vem som tar ett riksdagsmandat?

541 kryss hade räckt för en riksdagsplats

Personvalssystemet bygger på en spärr på fem procent.

För att en kandidat i ett riksdagsval ska gå förbi partiets rangordning på valsedeln måste kandidaten få personröster från minst fem procent av partiets väljare i valkretsen.

I Dalarnas V-resultat blev matematiken:

Uppgift	Antal
Röster på Vänsterpartiet	10 814
Personröster som krävdes	541
Personröster på Ali	648
Marginal över gränsen	107

Det är alltså partiets storlek i den aktuella valkretsen som avgör hur många kryss som behövs.

För ett mindre parti kan därför några hundra koncentrerade personröster räcka för att förändra vilken kandidat som får ett mandat.

Den som vill förstå grundreglerna mer i detalj kan läsa Hurbra:s guide om hur mycket ett personkryss egentligen betyder.

Riksdagen saknar ett absolut minimikrav

Det som nu blivit särskilt omdiskuterat är att reglerna skiljer sig mellan de olika valen.

Val	Krav för personval
Riksdagen	Minst 5 procent
Regionfullmäktige	Minst 5 procent och minst 100 personröster
Kommunfullmäktige	Minst 5 procent och minst 50 personröster

I riksdagsvalet finns alltså inget krav på att kandidaten dessutom måste uppnå ett visst minsta antal kryss.

Det betyder att femprocentsregeln kan motsvara väldigt olika antal människor beroende på parti och valkrets.

I ett stort parti kan det krävas tusentals personröster för att gå förbi listordningen. I ett mindre parti kan gränsen ligga på några hundra.

Reglerna och hur ledamöter utses finns samlade hos Valmyndigheten.

Personvalet ska ge väljarna makt över partiernas listor

Att en lågt placerad kandidat kan ta sig förbi partiets toppnamn är inte i sig ett misslyckande i systemet.

Det är själva poängen med personvalet.

Partierna bestämmer vilka kandidater som står på listan och i vilken ordning, men väljarna får genom personkrysset möjlighet att ändra den ordningen.

Problemet som nu diskuteras är i stället var gränsen bör gå.

Valet 2026 visade samtidigt hur ovanligt det är att personröster faktiskt förändrar vilka kandidater som kommer in. Trots att nästan en fjärdedel av väljarna personröstade var det bara ett fåtal kandidater som tog sig förbi personer som stod högre på respektive lista.

Ali var en av dem.

Det gör Dalarnafallet ovanligt även utan misstankarna som nu utreds.

Misstänkt valfusk är ännu inte fastställt

Brottsutredningen och debatten om själva valsystemet behöver hållas isär.

Utredningen gäller misstänkt otillbörligt verkande vid röstning efter uppgifter om bland annat förkryssade valsedlar och organiserad transport av väljare.

Även uppgifter om pengar till väljare har förekommit i rapporteringen.

Det innebär inte att alla sådana uppgifter är bekräftade.

Utredningen lades först ned men öppnades på nytt när ytterligare uppgifter framkom. Den hanteras nu av polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Hurbra har tidigare beskrivit både misstankarna om valfusk i Dalarna och hur 648 personkryss förde Mohamed Abdukardir Ali in i riksdagen.

En central skillnad är också att en organiserad personvalskampanj inte är olaglig i sig.

En kandidat får försöka få väljare att personrösta. Partier, kampanjorganisationer och privatpersoner får också uppmana människor att rösta på en viss kandidat.

Den juridiska frågan uppstår när påverkan kan ha varit otillbörlig och påverkat väljarnas fria val.

Förkryssade valsedlar är inte automatiskt valfusk

Även frågan om förkryssade valsedlar är mer komplicerad än den först kan verka.

Valprövningsnämnden har tidigare behandlat ett fall där sådana valsedlar delats ut. Nämnden beskrev agerandet som olämpligt men ansåg inte att utredningen visade att det handlade om otillbörligt verkande vid val.

Det avgörande är därför inte enbart hur en valsedel såg ut när den överlämnades.

Det måste också bedömas vad som faktiskt har hänt runt väljaren, om någon har försökt styra rösten på ett otillbörligt sätt och om det kan ha påverkat valresultatet.

Väljaren ska samtidigt kunna göra i ordning sin röst utan insyn och utan påverkan från andra.

Krav på att personvalssystemet ändras

Efter händelserna i Dalarna har frågan väckts om det är rimligt att några hundra personröster kan få så stor betydelse.

Juridikprofessorn Joakim Nergelius har kritiserat konstruktionen och pekat på möjligheten att antingen göra personvalet betydligt mer genomgripande eller att avskaffa systemet i dess nuvarande form.

En mindre dramatisk reform skulle kunna vara att införa ett absolut minimiantal personröster även i riksdagsval.

Sverige använder redan en sådan konstruktion i region- och kommunval.

Det skulle exempelvis innebära att en kandidat måste klara både femprocentsgränsen och ett bestämt minsta antal personröster.

Hur högt ett sådant krav i så fall skulle sättas är en separat politisk fråga.

Något sådant nytt riksdagskrav är inte beslutat.

Det finns också förslag om att göra personrösterna starkare

Debatten går dessutom åt båda håll.

Före Dalarnafallet har det funnits politiska förslag om att i stället ta bort femprocentsgränsen för att göra personvalet starkare.

Argumentet bakom den linjen är att väljarnas kryss i dag alltför sällan påverkar vilka kandidater som väljs in och att partiernas listordning fortfarande har mycket stor betydelse.

Ett sådant förslag om att slopa spärren avslogs under riksmötet 2025/26.

Dalarnafallet ställer därför två principiellt olika synsätt mot varandra.

Den ena sidan av diskussionen handlar om att personvalet kan vara för lätt att påverka när väldigt små absoluta rösttal räcker.

Den andra handlar om att systemet redan ger personrösterna för liten betydelse.

Även valsedlarna kan göras om

Samtidigt pågår en betydligt större översyn av det svenska valsystemet.

En parlamentarisk kommitté arbetar med förändringar av valsedlarna och valadministrationen.

Bland förslagen finns att valadministrationen ska ta över distributionen av samtliga valsedlar till röstningslokalerna och att dagens partivalsedlar utan kandidatnamn ska tas bort.

Kommittén utreder också ett alternativ där Sverige skulle kunna använda gemensamma eller neutrala valsedlar.

Det skulle kunna innebära en betydande förändring jämfört med dagens system där partierna har egna valsedlar.

Arbetet startade före de aktuella misstankarna i Dalarna och är alltså inte ett svar på just detta fall.

Men utvecklingen har gjort frågan om hur valsedlar distribueras och används betydligt mer aktuell.

En neutral valsedel skulle också förändra möjligheterna att dela ut färdiga partispecifika kandidatvalsedlar utanför vallokalen.

Det skulle däremot inte automatiskt lösa alla problem med otillbörlig påverkan.

Kan valet i Dalarna göras om?

Ja, juridiskt är ett omval möjligt.

Men ett brottsmisstänkt agerande leder inte automatiskt till att ett val görs om.

Valresultatet måste överklagas till Valprövningsnämnden.

För att ett val ska kunna upphävas krävs dessutom inte bara att ett fel eller otillbörligt agerande har förekommit. Det måste finnas skäl att anta att händelsen faktiskt har påverkat valets utgång.

Om problemet kan rättas på ett mindre ingripande sätt, exempelvis genom en ny sammanräkning, ska den lösningen användas i stället.

Ett omval är alltså en långtgående åtgärd.

Ett omval skulle bara gälla Dalarna

Om Valprövningsnämnden skulle besluta om omval i Dalarnas riksdagsvalkrets röstar inte hela Sverige igen.

Resultatet i övriga landet ligger då fast.

Dalarna har elva riksdagsmandat.

I det ordinarie valet fördelades de så här:

Parti	Mandat från Dalarna
Socialdemokraterna	3
Moderaterna	2
Sverigedemokraterna	2
Centerpartiet	1
Kristdemokraterna	1
Miljöpartiet	1
Vänsterpartiet	1

Två av Dalarnas elva mandat var utjämningsmandat.

Vid ett eventuellt omval i en enda valkrets fungerar mandatfördelningen dessutom annorlunda än vid det ursprungliga rikstäckande valet.

Mandaten som hör till valkretsen ska då fördelas som om de vore fasta valkretsmandat.

Det innebär att ett omval kan få konsekvenser som inte går att räkna fram genom att bara jämföra några enskilda röster med det ursprungliga resultatet.

Mandatfördelningen i riksdagen kan förändras

Eftersom resten av Sverige inte röstar om skulle ett nytt resultat i Dalarna kunna förändra hur några av de 349 riksdagsmandaten fördelas mellan partierna.

Det går däremot inte att fastställa vilka partier som i så fall skulle vinna eller förlora mandat innan ett eventuellt omval faktiskt har hållits och rösterna räknats.

Valdeltagandet kan bli annorlunda.

Partiernas styrkeförhållanden kan förändras.

Personrösterna kan också förändras kraftigt efter den uppmärksamhet som Dalarnafallet fått.

Ett eventuellt omval skulle därför vara ett nytt val i den berörda valkretsen, inte bara en teknisk korrigering av de 648 personrösterna.

Dalarnafallet kan få betydelse långt utanför ett enda mandat

Mohamed Abdukardir Alis 648 personkryss har redan fått en ovanligt stor politisk och juridisk betydelse.

De räckte för att ändra Vänsterpartiets kandidatordning i Dalarna och avgöra vem som tog partiets enda mandat där.

Nu prövas betydligt större frågor.

Polisen utreder om något otillbörligt skedde kring valet. Valprövningssystemet kan få ta ställning till om eventuella fel varit tillräckligt allvarliga för att påverka resultatet.

Samtidigt har debatten om personvalet fått nytt bränsle.

Den konkreta systemfrågan är enkel att formulera: ska fem procent av ett litet partis röster kunna räcka, oavsett hur få människor det motsvarar?

Sverige har redan valt en annan modell i kommuner och regioner, där det även finns ett absolut minimiantal personröster.

Efter Dalarna lär motsvarande fråga för riksdagsvalet bli betydligt svårare att undvika.