Ulf Kristersson är både Moderaternas partiledare och Sveriges statsminister. Därmed står han högst i både partiet och regeringen. Men makten runt honom är uppdelad. Elisabeth Svantesson ansvarar för ekonomin och är partiets formella tvåa, Karin Enström leder stora delar av partiorganisationen, Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard har två av regeringens tyngsta ministerposter och Mattias Karlsson i Luleå håller samman den moderata riksdagsgruppen.
Den här guiden presenterar Moderaternas viktigaste politiker och förklarar vilken sorts makt de faktiskt har. Det är inte samma sak att vara minister, sitta i partiledningen, leda riksdagsgruppen eller vara en välkänd politisk profil. En person kan synas mycket i medierna men ha begränsat inflytande över partiorganisationen. En annan kan vara nästan okänd för allmänheten men ändå spela en central roll inför valet 2026.
Senast faktakontrollerad: 4 augusti 2026.
Moderaternas viktigaste politiker i korthet
| Politiker | Nuvarande roll | Varför personen är viktig |
|---|---|---|
| Ulf Kristersson | Partiledare och statsminister | Leder både Moderaterna och regeringen |
| Elisabeth Svantesson | Finansminister och förste vice partiordförande | Ansvarar för ekonomin och är partiets formella tvåa |
| Karin Enström | Partisekreterare och riksdagsledamot | Leder organisationen och valförberedelserna |
| Gunnar Strömmer | Justitieminister | Företräder partiet i rätts- och kriminalpolitiken |
| Maria Malmer Stenergard | Utrikesminister | Har en central roll i utrikes- och säkerhetspolitiken |
| Mattias Karlsson i Luleå | Gruppledare i riksdagen | Samordnar Moderaternas 66 riksdagsledamöter |
| Pål Jonson | Försvarsminister | Leder försvarspolitiken under Nato- och upprustningstiden |
| Johan Forssell | Migrationsminister | Förenar ministermakt med en stark position i Stockholmsmoderaterna |
| Anna Tenje | Äldre- och socialförsäkringsminister samt andre vice partiordförande | Tillhör den formella partitoppen |
| Benjamin Dousa | Bistånds- och utrikeshandelsminister | Ett av den yngre generationens tydligaste regeringsnamn |
| Niklas Wykman | Finansmarknadsminister | Viktig ekonomisk politiker och tidigare MUF-ordförande |
| Carl-Oskar Bohlin | Minister för civilt försvar | Ansvarar för krisberedskap och det civila totalförsvaret |
| Jessica Rosencrantz | EU-minister | Moderaternas främsta företrädare i regeringens EU-arbete |
| Camilla Waltersson Grönvall | Socialtjänstminister | Ansvarar för socialtjänst, barnrätt och funktionshinder |
| Parisa Liljestrand | Kulturminister | Företräder partiet i kultur-, medie- och demokratifrågor |
| Jörgen Berglund | Förste vice gruppledare i riksdagen | Ingår i den parlamentariska ledningen |
| Noria Manouchi | Andre vice gruppledare i riksdagen | Har en central roll i samordningen av riksdagsgruppen |
| Tomas Tobé | Europaparlamentariker och delegationsledare | Moderaternas tyngsta svenska EU-politiker |
| Christofer Fjellner | Oppositionsborgarråd i Stockholm | Leder partiet i landets största kommun och sitter i partistyrelsen |
Så skiljer sig partiledning, regering och riksdagsgrupp
Det är lätt att läsa en lista över ministrar som en rangordning över Moderaternas viktigaste personer. Så fungerar inte partiet.
Ulf Kristersson är partiledare och har den högsta politiska positionen. Under honom finns de vice partiordförandena Elisabeth Svantesson och Anna Tenje. De har formella topplaceringar i partiet, även om deras roller i regeringen och deras offentliga genomslag ser helt olika ut.
Partisekreteraren Karin Enström har en annan sorts makt. Hon leder inte ett departement, men spelar en central roll i Moderaternas organisation, interna samordning, kandidatarbete och valförberedelser. Inför ett val kan den organisatoriska makten vara minst lika betydelsefull som en ministerpost.
Partistyrelsen leder partiets verksamhet mellan partistämmorna. Inom partistyrelsen finns också ett arbetsutskott som kan hantera delegerade och brådskande frågor. När Moderaterna talar om partistyrelsen eller arbetsutskottet handlar det om formella partiorgan. Uttryck som ”den innersta ledningen” är däremot en beskrivning av de personer som i praktiken står närmast de viktigaste besluten.
Riksdagsgruppen är ytterligare ett maktcentrum. Mattias Karlsson i Luleå leder de moderata riksdagsledamöterna, medan Jörgen Berglund och Noria Manouchi är vice gruppledare. De ser till att partiets ledamöter samordnas inför utskottsarbete, förhandlingar och omröstningar.
Ministrarna har i sin tur regeringsmakt inom sina ansvarsområden. Pål Jonson kan ha mycket stort inflytande över försvarspolitiken utan att för den skull vara högre placerad i partiorganisationen än partisekreteraren eller de vice partiordförandena.
Dessutom finns sakpolitiska talespersoner. De företräder Moderaterna inom områden där partiet inte har en egen minister eller där riksdagsarbetet behöver ledas av en särskild företrädare.
Den som vill kontrollera partiets formella uppställning kan även se Moderaternas aktuella företrädare.
De viktigaste politikerna i Moderaterna
Ulf Kristersson – partiledaren som också är statsminister
Ulf Kristersson har en ställning som ingen annan moderat politiker kan mäta sig med. Han leder både partiet och regeringen och har därmed det yttersta ansvaret för Moderaternas politiska inriktning, regeringsarbetet och partiets strategi inför valet 2026.
Kristersson är född 1963 och utbildad ekonom vid Uppsala universitet. Han var ordförande för Moderata ungdomsförbundet mellan 1988 och 1992 och satt i riksdagen under 1990-talet. Därefter lämnade han rikspolitiken under några år och arbetade bland annat kommunalt i Strängnäs och som socialborgarråd i Stockholm.
Han återvände till regeringen som socialförsäkringsminister 2010. Efter valförlusten 2014 blev han Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson och 2017 valdes han till partiledare. Sedan 2022 är han statsminister.
Kombinationen av roller gör honom till både Moderaternas viktigaste partipolitiker och regeringens självklara centralfigur. Han påverkar vilka frågor partiet prioriterar, vilka personer som får ministerposter och hur Moderaterna förhåller sig till övriga regeringspartier och Sverigedemokraterna.
Samtidigt är statsministerrollen en begränsning. Kristersson kan inte alltid driva Moderaternas egen linje fullt ut, eftersom regeringspolitiken måste förhandlas och hållas samman. En del beslut som förknippas med honom är därför resultatet av kompromisser mellan flera partier.
Inför valet 2026 är Kristersson både Moderaternas största tillgång och den person som tydligast kommer att bedömas utifrån regeringens resultat. Vid en valvinst kan hans grepp om partiet förstärkas. Vid en tydlig motgång skulle diskussionen om hans efterträdare snabbt bli mer konkret.
En längre genomgång av hans bakgrund, ledarskap och politiska resultat finns i Hurbra:s guide till Ulf Kristersson.
Elisabeth Svantesson – ekonomisk makt och formell tvåa
Elisabeth Svantesson är finansminister och Moderaternas förste vice partiordförande. Det gör henne till partiets tydligaste nummer två, både genom den formella partipositionen och genom kontrollen över regeringens ekonomiska politik.
Som finansminister ansvarar hon för statsbudgeten, skattepolitiken, de offentliga finanserna och de ekonomiska ramar som påverkar regeringens övriga departement. När andra ministrar vill genomföra kostsamma reformer måste förslagen i praktiken passera Finansdepartementet.
Svantesson är född 1967 och har en akademisk bakgrund inom nationalekonomi. Hon valdes in i riksdagen 2006 och var arbetsmarknadsminister under Fredrik Reinfeldts sista regeringsår. Under Ulf Kristerssons partiledarskap blev hon partiets ekonomisk-politiska huvudföreträdare.
Hennes ställning bygger därför inte bara på ministertiteln. Hon har under lång tid representerat Moderaterna i frågor om arbete, skatter, tillväxt och offentliga finanser. I en valrörelse där hushållens ekonomi, arbetslöshet och välfärdens finansiering blir centrala får hon en av partiets mest krävande roller.
Svantesson är också det mest självklara namnet i en framtida partiledardiskussion. Förste vice partiordföranden är inte automatiskt utsedd efterträdare, men hennes erfarenhet, ekonomiska tyngd och formella placering gör att hon skulle vara svår att gå förbi i en verklig partiledarprocess.
Karin Enström – den organisatoriska maktspelaren
Karin Enström är partisekreterare och en av de personer vars verkliga betydelse är större än hennes mediala synlighet.
Partisekreteraren ansvarar inte för ett departement och möter därför sällan väljarna i samma typ av presskonferenser som ministrarna. Rollen handlar i stället om att hålla samman partiorganisationen, samordna arbetet mellan partiledningen och de regionala förbunden samt förbereda valrörelser, kandidater och intern kommunikation.
Enström är född 1966 och har en bakgrund som officer. Hon valdes in i riksdagen 1998 och var försvarsminister mellan 2012 och 2014. Hon har därefter haft flera uppdrag inom försvars-, utrikes- och säkerhetspolitiken.
Sedan 2022 är hon Moderaternas partisekreterare. Hon har också lett arbetet med partiets långsiktiga handlingsprogram för 2030-talet. Det innebär att hon är involverad både i det praktiska valarbetet och i den mer långsiktiga utvecklingen av partiets politik.
Enström arbetar organisatoriskt nära Ulf Kristersson och den övriga partiledningen. Det ska inte förväxlas med personliga relationer eller informella lojaliteter. Hennes makt är tydlig redan genom uppdraget: hon ska se till att ledningens beslut kan genomföras i en organisation som sträcker sig från riksnivå till kommunföreningar.
Inför valet 2026 är hon en av Moderaternas viktigaste personer bakom kulisserna. Ett väl fungerande kampanjarbete stärker hennes ställning. Ett svagt valresultat skulle däremot sannolikt också leda till frågor om organisation, budskap och strategi.
Gunnar Strömmer – justitiepolitiken och erfarenheten från partitoppen
Gunnar Strömmer är justitieminister och ansvarar för några av Moderaternas mest profilerade frågor: polis, kriminalpolitik, domstolar och rättsväsende.
Han är utbildad jurist och har arbetat som advokat. Under 1990-talet var han ordförande för Moderata ungdomsförbundet. Han grundade senare Centrum för rättvisa, som driver rättsfall med inriktning på enskildas fri- och rättigheter.
Mellan 2017 och 2022 var Strömmer Moderaternas partisekreterare. Han var därmed en central person under Ulf Kristerssons första år som partiledare och under den period då Moderaterna förändrade sin strategi för regeringsmakten. När regeringen tillträdde 2022 blev han justitieminister.
Strömmers ställning bygger på kombinationen av ett tungt politikområde och djup erfarenhet från partiets centrala organisation. Han sitter också i partistyrelsen. Till skillnad från en minister som främst är specialist inom sitt område har han varit delaktig i hur hela partiet organiseras och leds.
Kriminalpolitiken är samtidigt ett område där förväntningarna är höga. När Moderaterna gör brottsbekämpning till en huvudfråga blir Strömmer en av de ministrar som tydligast måste visa konkreta resultat.
Hans namn återkommer i diskussioner om en framtida partiledare. Det finns ingen pågående efterträdarprocess och ingen offentlig kandidatur, men erfarenheten som partisekreterare, den centrala ministerposten och hans ställning nära partiets ledning gör honom till ett naturligt namn att nämna.
Maria Malmer Stenergard – från migration till utrikespolitik
Maria Malmer Stenergard är utrikesminister och en av de moderata politiker som har gjort snabbast karriär under Ulf Kristerssons ledarskap.
Hon är född 1981 och utbildad jurist och systemvetare. Innan hon blev politiker arbetade hon bland annat på Kronofogden. Hon valdes in i riksdagen 2014 och fick med tiden en framträdande roll i Moderaternas migrationspolitik.
När regeringen tillträdde 2022 blev hon migrationsminister. Två år senare flyttades hon till Utrikesdepartementet och efterträdde Tobias Billström som utrikesminister.
Förflyttningen var en tydlig politisk befordran. Utrikesministern företräder Sverige i frågor om EU, säkerhet, internationella konflikter och relationerna med andra länder. Under en period präglad av kriget i Ukraina, Sveriges Natomedlemskap och ett osäkert omvärldsläge är posten en av regeringens mest betydelsefulla.
Malmer Stenergard sitter dessutom i Moderaternas partistyrelse och har haft en ledande roll i partiets långsiktiga arbete med säkerhets-, Nato- och omvärldsfrågor. Hennes inflytande är därför bredare än det dagliga arbetet på Utrikesdepartementet.
Hon räknas till de mest trovärdiga framtidsnamnen i partiet. Det beror inte på någon uttalad kandidatur, utan på kombinationen av ålder, erfarenhet, partistyrelseplats och två tunga ministeruppdrag.
Mattias Karlsson i Luleå – riksdagsledaren många väljare inte känner till
Mattias Karlsson i Luleå är Moderaternas gruppledare i riksdagen. Han ska inte blandas ihop med Sverigedemokraternas politiker med samma namn.
Karlsson är född 1972 och har varit riksdagsledamot sedan 2014. Sedan 2022 leder han den moderata riksdagsgruppen, som består av 66 ledamöter.
Gruppledarens arbete syns sällan på samma sätt som ministrarnas. Rollen handlar om att samordna ledamöterna, förankra regeringens förslag, hantera det parlamentariska arbetet och se till att partiet håller ihop inför viktiga omröstningar.
Han har även uppdrag i bland annat riksdagsstyrelsen, krigsdelegationen, utrikesnämnden och riksdagens valberedning. Det placerar honom nära flera av riksdagens viktigaste institutionella processer.
Karlsson har ingen egen ministerportfölj och förknippas inte med ett enskilt stort sakområde. Hans makt är i stället bred och organisatorisk. Om regeringen vill få igenom sin politik behöver den moderata riksdagsgruppen fungera, och där spelar gruppledaren en central roll.
Vid ett regeringsskifte skulle hans position kunna bli ännu mer synlig. I opposition flyttas en större del av partiets dagliga politiska ledning tillbaka till riksdagen.
Pål Jonson – försvarsministern med specialistbakgrund
Pål Jonson är försvarsminister och Moderaternas mest betydelsefulla politiker inom det militära försvaret.
Han har en ovanligt tydlig specialistbakgrund för en svensk minister. Jonson har doktorerat i krigsvetenskap vid King’s College London och har även studerat vid College of Europe och Georgetown University. Före ministerutnämningen var han bland annat ordförande i riksdagens försvarsutskott.
Som försvarsminister har han ansvarat för politiken under en period då Sverige blivit medlem i Nato, försvarsanslagen har höjts och säkerhetsläget i Europa försämrats. Det har gjort ministerposten betydligt tyngre än den var under många tidigare mandatperioder.
Jonsons makt är främst regeringsbaserad och sakpolitisk. Han har inte samma tydliga organisatoriska position i Moderaterna som Karin Enström eller de vice partiordförandena, men hans expertkunskap och ansvarsområde ger honom stort inflytande över ett av statens viktigaste områden.
Han är framför allt känd som en kunnig och internationellt orienterad försvarspolitiker. Hans framtida ställning beror i hög grad på hur väl regeringen lyckas genomföra den svenska upprustningen och omsätta Natomedlemskapet i praktisk politik.
Johan Forssell – migration, Stockholm och politikutveckling
Johan Forssell är migrationsminister och en av de moderater som har flera olika maktbaser samtidigt.
Han blev bistånds- och utrikeshandelsminister när regeringen tillträdde 2022. Vid regeringsombildningen 2024 tog han över migrationspolitiken från Maria Malmer Stenergard.
Forssell har lång erfarenhet från Moderaternas centrala organisation. Han har varit riksdagsledamot, planeringschef och stabschef samt haft flera uppdrag som politisk talesperson. Han är också ordförande för Moderaternas länsförbund i Stockholms stad, en av partiets största och politiskt viktigaste organisationer.
Dessutom sitter han i partistyrelsen och har lett en av grupperna i Moderaternas långsiktiga politikutveckling, med inriktning på social sammanhållning.
Migrationsministerposten ger honom hög offentlig synlighet. Samtidigt innebär den att han ansvarar för ett område där Moderaternas egna positioner måste förenas med regeringens och samarbetspartiernas överenskommelser.
Forssell är inte partiets formella tvåa och har inte samma organisatoriska ansvar som partisekreteraren. Kombinationen av ministererfarenhet, arbete i partiets centrala kansli, Stockholmsorganisationen och partistyrelsen gör honom ändå till en person med bredare inflytande än många andra statsråd.
Han hör också till de namn som kan växa i en framtida partiledardiskussion.
Anna Tenje – formellt högre placerad än mediebilden antyder
Anna Tenje är äldre- och socialförsäkringsminister och Moderaternas andre vice partiordförande.
Den formella partititeln är viktig. Tenje är högre placerad i Moderaternas organisation än flera ministrar som syns betydligt oftare i nationella nyheter.
Hon har suttit i partistyrelsen sedan 2015 och var tidigare kommunstyrelsens ordförande i Växjö. Hon har också erfarenhet från riksdagen. När regeringen tillträdde 2022 fick hon ansvar för bland annat äldrefrågor, socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd.
Det är stora välfärdsområden, men de skapar inte alltid samma dagliga medieuppmärksamhet som kriminalpolitik, försvar, migration eller statsbudgeten. Det kan få hennes ställning att framstå som mindre än den faktiskt är.
Tenje är ett tydligt exempel på varför en personkarta över Moderaterna inte kan byggas enbart på hur ofta olika namn förekommer i nyheterna. Hon tillhör den formella partitoppen och har lång erfarenhet från både kommunal och nationell politik.
Benjamin Dousa – den yngre generationens tydligaste regeringsnamn
Benjamin Dousa är bistånds- och utrikeshandelsminister och den yngsta av Moderaternas mest framträdande ministrar.
Han är född 1992 och har studerat vid Handelshögskolan i Stockholm och London School of Economics. Dousa har tidigare arbetat som ekonom på SEB och varit vd för både den marknadsliberala tankesmedjan Timbro och organisationen Företagarna.
Mellan 2016 och 2020 var han ordförande för Moderata ungdomsförbundet. När han blev statsråd 2024 gick han direkt från näringslivs- och opinionsbildningsvärlden till regeringen.
Dousa har därmed en annan karriärväg än många av sina ministerkollegor. Han har inte byggt sin nationella profil genom många år i riksdagen, utan genom ungdomsförbundet, idépolitiken och näringslivet.
Han är framför allt viktig som generationsnamn. Dousa företräder en yngre grupp moderater och har en profil som kombinerar ekonomisk liberalism, företagande och tydlig medievana.
Hans formella ställning i partiorganisationen är ännu inte lika stark som Elisabeth Svantessons, Karin Enströms eller Anna Tenjes. Därför bör han beskrivas som ett möjligt framtidsnamn snarare än en omedelbar efterträdare till Ulf Kristersson.
Andra moderata politiker att känna till
Niklas Wykman – finansmarknadsministern
Niklas Wykman är finansmarknadsminister och arbetar under Finansdepartementet. Hans ansvarsområden omfattar bland annat finansmarknaden, spelpolitiken och statens fastighetsfrågor.
Wykman har tidigare varit ordförande för Moderata ungdomsförbundet och ekonomisk rådgivare. Han har också lett ett av partiets större framtidsprojekt om hur Sverige ska bli rikare.
Han har inte Elisabeth Svantessons övergripande kontroll över statsbudgeten, men spelar en viktig roll i den ekonomiska politiken och i frågor om banker, hushållens lån, sparande och finansiell stabilitet.
Carl-Oskar Bohlin – ministern för civilt försvar
Carl-Oskar Bohlin är minister för civilt försvar. Han ansvarar bland annat för krisberedskap, skydd av civilbefolkningen och den civila delen av totalförsvaret.
Före ministerutnämningen var han riksdagsledamot. Hans nuvarande politikområde har fått betydligt större tyngd genom det försämrade säkerhetsläget, erfarenheterna från pandemin och arbetet med att återuppbygga Sveriges totalförsvar.
Bohlin är inte en av partiets främsta organisatoriska maktpersoner, men han har blivit en tydlig offentlig profil i frågor om beredskap och samhällssäkerhet.
Jessica Rosencrantz – regeringens EU-minister
Jessica Rosencrantz är EU-minister och ansvarar även för nordiska frågor.
Hon har lång erfarenhet av riksdagsarbete och var tidigare ordförande i EU-nämnden samt förste vice gruppledare för Moderaterna. Hon deltog också i styrgruppen för partiets långsiktiga handlingsprogram.
Rosencrantz kombinerar därmed erfarenhet av EU-politik med kunskap om riksdagsgruppens interna arbete. Som EU-minister samordnar hon regeringens övergripande arbete gentemot EU, medan ministrarna fortfarande ansvarar för EU-frågorna inom sina egna departement.
Camilla Waltersson Grönvall – socialtjänstministern
Camilla Waltersson Grönvall är socialtjänstminister. Hon ansvarar bland annat för socialtjänst, funktionshinder, barnrätt och vissa frågor som rör utsatta barn och familjer.
Hon har tidigare varit både socialpolitisk och utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna. Det ger henne bred erfarenhet av välfärdsfrågor.
Hennes ministerområde är centralt för kommunerna och för människor som behöver samhällets stöd, men posten ger normalt mindre nationell uppmärksamhet än Finansdepartementet, Justitiedepartementet eller Försvarsdepartementet.
Parisa Liljestrand – kulturministern
Parisa Liljestrand är kulturminister och ansvarar bland annat för kultur, medier, demokrati, nationella minoriteter och samisk kultur och språk.
Hon var tidigare kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna och gick från kommunpolitiken till regeringen 2022.
Som kulturminister företräder hon Moderaterna i frågor där partiet ofta möter en annan politisk miljö än inom ekonomi, rättspolitik och försvar. Kulturpolitiken är också ett område där debatter om public service, finansiering och politisk styrning kan ge ministern stor offentlig synlighet.
Jörgen Berglund – vice ledare för riksdagsgruppen
Jörgen Berglund är förste vice gruppledare för Moderaterna i riksdagen och en av Mattias Karlssons närmaste personer i den parlamentariska organisationen.
Han sitter bland annat i försvarsutskottet, riksdagsstyrelsen, krigsdelegationen och den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling. Berglund har dessutom officersbakgrund.
Hans arbete handlar både om försvarsfrågor och om att hålla samman riksdagsgruppens dagliga arbete. Det gör honom betydelsefull även om han sällan får samma nationella uppmärksamhet som ministrarna.
Noria Manouchi – den andra vice gruppledaren
Noria Manouchi är andre vice gruppledare i riksdagen. Hon har aktuella uppdrag i bland annat socialutskottet, EU-nämnden och krigsdelegationen och är ersättare i riksdagsstyrelsen.
Hennes främsta betydelse i den här guiden är rollen i riksdagsgruppens ledning. Tillsammans med Mattias Karlsson och Jörgen Berglund ansvarar hon för den parlamentariska samordningen.
Manouchi företräder även en yngre generation riksdagsledamöter och kan få större synlighet om Moderaterna efter valet behöver bygga om sin talespersonsorganisation.
Tomas Tobé – Moderaternas tyngsta EU-politiker
Tomas Tobé är Europaparlamentariker, ledare för den svenska moderata delegationen och vice ordförande i den stora kristdemokratiskt konservativa EPP-gruppen.
Han har tidigare varit Moderaternas partisekreterare och haft flera centrala roller i svensk rikspolitik. Kombinationen av erfarenhet från partiledningen och en stark position i Europaparlamentet gör honom till partiets viktigaste svenska EU-politiker.
Tobés makt ligger utanför den svenska regeringen. Han påverkar i stället lagstiftning, förhandlingar och prioriteringar på EU-nivå, där en stor del av svensk lagstiftning numera formas.
Christofer Fjellner – ledaren i Stockholms stad
Christofer Fjellner är oppositionsborgarråd och gruppledare för Moderaterna i Stockholms stad. Han är också ledamot av den nationella partistyrelsen.
Fjellner var tidigare Europaparlamentariker och har en tydlig marknadsliberal profil. Som ledare för Moderaterna i Sveriges största kommun har han en starkare nationell position än de flesta andra kommunpolitiker.
Stockholm är viktigt för partiet både organisatoriskt och symboliskt. Ett starkt eller svagt valresultat i huvudstaden påverkar därför även Fjellners ställning i den nationella partidebatten.
Vem ansvarar för vad inom Moderaterna?
| Politiskt område | Ansvarig person | Roll |
|---|---|---|
| Partiets övergripande ledning | Ulf Kristersson | Partiledare |
| Regeringens övergripande ledning | Ulf Kristersson | Statsminister |
| Partiorganisation och valförberedelser | Karin Enström | Partisekreterare |
| Riksdagsgruppen | Mattias Karlsson i Luleå | Gruppledare |
| Riksdagsgruppens biträdande ledning | Jörgen Berglund och Noria Manouchi | Vice gruppledare |
| Statsbudget, ekonomi och skatter | Elisabeth Svantesson | Finansminister |
| Finansmarknad och spelpolitik | Niklas Wykman | Finansmarknadsminister |
| Polis, domstolar och kriminalpolitik | Gunnar Strömmer | Justitieminister |
| Migration och asyl | Johan Forssell | Migrationsminister |
| Utrikespolitik | Maria Malmer Stenergard | Utrikesminister |
| Militärt försvar | Pål Jonson | Försvarsminister |
| Civilt försvar och krisberedskap | Carl-Oskar Bohlin | Minister för civilt försvar |
| EU och nordiska frågor | Jessica Rosencrantz | EU-minister |
| Äldrefrågor och socialförsäkringar | Anna Tenje | Äldre- och socialförsäkringsminister |
| Socialtjänst och barnrätt | Camilla Waltersson Grönvall | Socialtjänstminister |
| Kultur, medier och demokrati | Parisa Liljestrand | Kulturminister |
| Bistånd och utrikeshandel | Benjamin Dousa | Bistånds- och utrikeshandelsminister |
| Moderaterna i Europaparlamentet | Tomas Tobé | Delegationsledare |
| Moderaterna i Stockholms stad | Christofer Fjellner | Oppositionsborgarråd |
Tabellen visar vem som har den tydligaste formella rollen, men den täcker inte alla Moderaternas talespersoner.
På utbildningsområdet företräds partiet exempelvis av Josefin Malmqvist, samtidigt som den ansvariga ministern i regeringen tillhör Liberalerna. Motsvarande skillnad finns inom klimat- och miljöpolitiken, där Helena Storckenfeldt är en viktig moderat företrädare men ministerposten innehas av ett annat regeringsparti.
Samma sak gäller flera områden där Moderaterna saknar ett eget statsråd. Den som ansvarar för regeringens politik behöver alltså inte vara den person som leder Moderaternas interna politikutveckling eller riksdagsarbete.
Så är makten fördelad i Moderaterna
Ulf Kristersson har den samlade ledarmakten
Som både partiledare och statsminister har Ulf Kristersson den bredaste maktbasen. Han leder Moderaternas politiska arbete, företräder partiet i valrörelsen och leder samtidigt regeringen.
Det betyder däremot inte att han själv bestämmer varje sakfråga. Ministrarna har stort inflytande inom sina departement, partistyrelsen har en formell roll i partiets utveckling och riksdagsgruppen måste kunna bära regeringens politik genom parlamentet.
Kristerssons makt bygger därför lika mycket på förmågan att samordna andra som på den egna formella titeln.
Partisekreteraren styr organisationen
Karin Enströms makt ser annorlunda ut. Hon ansvarar inte för statsbudgeten, polisen eller utrikespolitiken. Hennes uppgift är att få partiet att fungera.
Det handlar bland annat om kontakter med regionala och lokala organisationer, valstrategi, kandidatarbete, kampanjberedskap och intern samordning. Under månaderna före ett riksdagsval blir den rollen särskilt viktig.
Moderaternas valrörelse leds också operativt av personer som inte själva är valda politiker. Inför valet 2026 har Martin Borgs utsetts till operativ valledare. Han bör inte räknas som en av Moderaternas viktigaste politiker, men är en viktig del av partiets kampanjmaskineri.
Riksdagsgruppen avgör om politiken fungerar i praktiken
Mattias Karlsson i Luleå, Jörgen Berglund och Noria Manouchi leder den moderata gruppen i riksdagen.
De ska se till att ledamöterna är informerade, att förslag är förankrade och att partiet kan agera samlat i utskott och omröstningar. En regering kan lägga fram vilka reformer den vill, men utan ett fungerande parlamentariskt arbete blir det svårt att få igenom dem.
När Moderaterna sitter i regering hamnar riksdagsgruppen ofta i skuggan av statsråden. Om partiet återgår till opposition flyttas betydligt mer av den dagliga politiska makten tillbaka till gruppledaren och talespersonerna.
Ministrarna har olika tyngd
Alla moderata statsråd är formellt medlemmar av regeringen, men ministerposterna ger olika stor politisk makt.
Finansministern påverkar nästan alla andra departement genom statsbudgeten. Justitieministern leder ett av Moderaternas mest prioriterade politikområden. Utrikes- och försvarsministrarna har fått ökad betydelse genom omvärldsläget och Sveriges medlemskap i Nato.
En kulturminister eller socialtjänstminister kan samtidigt ha stort ansvar inom sitt område utan att ha samma inflytande över regeringens samlade inriktning.
Ministerlistan är därför inte en rak maktranking.
Medial synlighet är en egen sorts makt
Politiker som ofta deltar i debatter, intervjuer och presskonferenser påverkar hur väljarna uppfattar Moderaterna. Det kan ge dem en position som går utöver deras formella titel.
Gunnar Strömmer, Maria Malmer Stenergard och Benjamin Dousa har olika roller, men alla har profiler som gör att de kan bli symboler för större delar av partiets politik.
Samtidigt kan en lågmäld person som Karin Enström eller Mattias Karlsson ha större betydelse för partiets interna och parlamentariska arbete än många mer kända namn.
Den mest träffsäkra bilden av Moderaternas makt får man därför genom att väga samman fem saker: partiposition, regeringspost, riksdagsroll, sakpolitisk kontroll och offentlig genomslagskraft.
Vem kan bli nästa partiledare?
Det finns ingen pågående process för att ersätta Ulf Kristersson och ingen av de aktuella politikerna är officiell kandidat. Frågan blir ändå relevant eftersom flera personer har positioner som normalt förknippas med framtida partiledare.
Elisabeth Svantesson är det tydligaste formella namnet. Hon är förste vice partiordförande, finansminister och partiets ekonomiska huvudperson. Om en partiledarprocess skulle inledas under nuvarande mandatperiod vore hon svår att bortse från.
Gunnar Strömmer har ett av regeringens tyngsta uppdrag och har tidigare varit både MUF-ordförande och partisekreterare. Han känner partiets organisation och företräder Moderaterna i en av dess viktigaste frågor.
Maria Malmer Stenergard har gått från migrationsminister till utrikesminister på kort tid. Hon sitter i partistyrelsen och har en profil som förenar juridik, migration, utrikespolitik och säkerhet.
Johan Forssell har bred erfarenhet från regeringen, riksdagen och Moderaternas centrala kansli. Hans ställning i Stockholmsorganisationen och partistyrelsen ger honom dessutom en organisatorisk bas.
Benjamin Dousa är framför allt ett långsiktigt generationsnamn. Han har stor offentlig synlighet och erfarenhet från MUF, opinionsbildning och näringsliv, men ännu inte samma interna position som de mest etablerade alternativen.
Anna Tenje ska inte heller glömmas bort. Som andre vice partiordförande har hon en hög formell placering, även om hon mer sällan nämns i spekulationer.
En framtida partiledarstrid kommer sannolikt att påverkas av valresultatet, vilka personer som behåller eller förlorar sina poster och om Moderaterna sitter kvar i regeringen. Det finns därför ingen säker rangordning över möjliga efterträdare.
Kort bakgrund om Moderaterna
Moderaterna beskriver sig som ett liberalkonservativt parti och är ett av Sveriges största riksdagspartier. Partiet har traditionellt förknippats med ekonomi, företagande, skatter, arbetslinje, lag och ordning samt försvar.
Sedan 2022 leder Ulf Kristersson en regering där Moderaterna samarbetar med Kristdemokraterna och Liberalerna. Regeringen bygger dessutom på ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna.
Det betyder att Moderaterna inte själva innehar alla ministerposter och inte ensamma bestämmer regeringens politik. Ett område kan ledas av en minister från ett annat parti samtidigt som Moderaterna har en egen talesperson i riksdagen.
Den skillnaden är viktig när man bedömer personerna. Ulf Kristersson leder partiet, men måste också företräda hela regeringen. En moderat minister arbetar inom regeringens gemensamma överenskommelser. En talesperson kan samtidigt driva Moderaternas egen utveckling av politiken inför framtiden.
Den bredare genomgången av sakfrågorna finns i Hurbra:s guide till Moderaterna inför valet 2026. Den här artikeln fokuserar i stället på vilka personer som leder arbetet.
Vanliga frågor om Moderaternas politiker
Vem leder Moderaterna?
Ulf Kristersson är Moderaternas partiledare. Han har lett partiet sedan 2017 och är även Sveriges statsminister sedan 2022.
Vem är Moderaternas partisekreterare?
Karin Enström är partisekreterare. Hon ansvarar för stora delar av partiets organisation, interna samordning och förberedelser inför valet 2026.
Vem är Moderaternas nummer två?
Elisabeth Svantesson är förste vice partiordförande och därmed partiets formella tvåa. Hon är samtidigt finansminister.
Anna Tenje är andre vice partiordförande.
Vilka är Moderaternas viktigaste politiker?
De mest betydelsefulla är Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson, Karin Enström, Gunnar Strömmer, Maria Malmer Stenergard, Mattias Karlsson i Luleå, Pål Jonson, Johan Forssell, Anna Tenje och Benjamin Dousa.
Vilka som är viktigast beror samtidigt på vilken sorts makt man menar. En minister kan ha stor makt över ett sakområde, medan partisekreteraren eller gruppledaren har större inflytande över organisationen och riksdagsarbetet.
Vilka moderater är ministrar?
Moderaterna har 13 statsråd inklusive statsministern:
Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson, Niklas Wykman, Gunnar Strömmer, Maria Malmer Stenergard, Pål Jonson, Carl-Oskar Bohlin, Johan Forssell, Benjamin Dousa, Anna Tenje, Camilla Waltersson Grönvall, Parisa Liljestrand och Jessica Rosencrantz.
Vem ansvarar för ekonomin inom Moderaterna?
Elisabeth Svantesson är Moderaternas tyngsta ekonomiska företrädare genom rollen som finansminister.
Niklas Wykman ansvarar som finansmarknadsminister för mer avgränsade områden som finansmarknaden, spelpolitiken och statens fastighetsfrågor.
Vem leder Moderaterna i riksdagen?
Mattias Karlsson i Luleå är gruppledare. Jörgen Berglund är förste vice gruppledare och Noria Manouchi andre vice gruppledare.
Vem ansvarar för migration inom Moderaterna?
Johan Forssell är migrationsminister och regeringens ansvariga moderata statsråd för migration och asyl.
Vem ansvarar för kriminalpolitiken?
Gunnar Strömmer är justitieminister och partiets mest framträdande politiker inom polis, rättsväsende och kriminalpolitik.
Vem ansvarar för försvaret?
Pål Jonson är försvarsminister och ansvarar för det militära försvaret.
Carl-Oskar Bohlin är minister för civilt försvar och ansvarar bland annat för krisberedskap och den civila delen av totalförsvaret.
Är alla moderata ministrar med i partiledningen?
Nej. Att vara statsråd innebär att personen ingår i regeringen, men inte automatiskt att personen tillhör Moderaternas formella partiledning eller har en central roll i partistyrelsen.
På motsvarande sätt kan partisekreteraren eller riksdagsgruppens ledare ha stor intern makt utan att vara minister.
Vem företräder Moderaterna i Europaparlamentet?
Tomas Tobé leder den svenska moderata delegationen i Europaparlamentet. Han är också vice ordförande i EPP-gruppen.
Hur många riksdagsledamöter har Moderaterna?
Moderaterna har 66 ledamöter i riksdagen under mandatperioden 2022–2026.
Vem kan bli nästa partiledare?
Elisabeth Svantesson, Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard är de tydligaste namnen utifrån nuvarande roller och intern ställning.
Johan Forssell och Benjamin Dousa är andra möjliga framtidsnamn. Det finns dock ingen pågående partiledarprocess och ingen av dem är officiell kandidat.
Kan rollerna förändras efter valet 2026?
Ja. Riksdagsvalet hålls den 13 september 2026. Valresultatet kan förändra ministerposterna, riksdagsgruppens ledning och vilka personer som blir partiets främsta talespersoner.
Den permanenta adressen till guiden kan ligga kvar, men personurvalet och rollerna behöver kontrolleras när en ny regering eller opposition har formerats.
Fler personcentrerade genomgångar finns på Hurbra:s samlade sida om svenska politiker.