Mobbningen bland svenska skolelever har ökat. I Friends nya rapport uppger 17 procent av eleverna att de utsätts för mobbning, jämfört med 14 procent förra året. Ökningen syns framför allt i skolan. Samtidigt visar rapporten att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är särskilt utsatta.
Friendsrapporten 2026 bygger på en undersökning som Novus genomförde under våren. Totalt deltog 944 elever i åldern 9–16 år, från årskurs 4 till 9.
Resultatet visar att andelen elever som uppger att de utsatts för återkommande kränkningar har ökat med tre procentenheter jämfört med 2025.
Mobbning i skolan har ökat från 13 till 15 procent, medan andelen som uppger att de utsätts för mobbning på nätet ligger kvar på 5 procent.
Fler utsätts för upprepad mobbning
En viktig skillnad i rapporten är att mobbning och enstaka kränkningar inte är samma sak.
Friends räknar återkommande kränkningar, ett par gånger i månaden eller oftare, som mobbning. En kränkning kan däremot handla om en enskild händelse.
I årets undersökning uppger 55 procent av eleverna att de utsatts för någon form av kränkning under de senaste två månaderna. Det är ungefär samma nivå som föregående år.
Samtidigt har andelen som utsätts upprepade gånger ökat.
Så ser mobbningen ut 2026
| Grupp | Andel utsatta för mobbning |
|---|---|
| Samtliga elever | 17 % |
| Flickor | 20 % |
| Pojkar | 13 % |
| Årskurs 4–6 | 18 % |
| Årskurs 7–9 | 16 % |
| Elever med NPF | 27 % |
Särskilt tydlig är utsattheten bland elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. I den gruppen uppger 27 procent att de utsätts för mobbning.
Även skillnaden mellan flickor och pojkar är påtaglig. Var femte flicka uppger att hon utsätts, jämfört med ungefär var åttonde pojke.
Varför ökar mobbningen?
Friends pekar på flera möjliga förklaringar till utvecklingen.
Magnus Loftsson, forskningsledare hos Friends, lyfter i Sveriges Radio bland annat digitaliseringen, ett minskat förtroende för vuxnas agerande och förändringar i hur elever behandlar varandra.
Skolmiljön är en central del av problemet. I rapporten uppger 27 procent av eleverna att de inte tycker att vuxna är bra på att säga till när andra elever gör eller säger elaka saker.
Friends beskriver också hur normer, gruppdynamik och bristande acceptans för olikheter kan bidra till utsatthet.
Digitaliseringen innebär samtidigt att konflikter inte behöver sluta när skoldagen är över. Kränkningar kan fortsätta i sociala medier och gruppchattar.
Men det finns en viktig skillnad mellan möjliga orsaker och bevisade samband. Eftersom den uppmätta nätmobbningen inte har ökat mellan 2025 och 2026 går det inte att slå fast att digitaliseringen förklarar just årets ökning.
Rapporten visar samband och möjliga förklaringar, men fastställer inte någon enskild orsak.
Vad kan föräldrar göra om ett barn utsätts?
När ett barn berättar om mobbning är det viktigt att ta uppgifterna på allvar, även om barnet själv försöker tona ned det som hänt.
Friends rekommenderar att vuxna lyssnar, ställer öppna frågor och visar att barnet har gjort rätt som berättat.
Det finns flera konkreta steg att ta:
- Lyssna och bekräfta barnet. Fråga vad som hänt, hur länge det pågått och vilka situationer som känns otrygga. Undvik att lägga ansvaret på barnet.
- Dokumentera händelserna. Anteckna datum, platser och vad barnet berättar. Spara meddelanden och skärmbilder om kränkningarna sker digitalt.
- Kontakta skolan. Ta kontakt med exempelvis mentor eller rektor och beskriv situationen. Be om besked om vilka åtgärder skolan planerar.
- Följ upp. Kom överens om när skolan ska återkomma och kontrollera tillsammans med barnet om situationen faktiskt förbättras.
- Gå vidare vid behov. Om skolan inte hjälper kan vårdnadshavare vända sig till skolans huvudman och därefter lämna uppgifter till Barn- och elevombudet.
Skolan har ansvar för att agera
Sedan den 1 augusti 2026 gäller ändrade bestämmelser i skollagen om anmälan av kränkande behandling.
Personalens uttryckliga skyldighet att anmäla kränkningar till rektorn gäller nu allvarliga eller upprepade kränkningar samt uppgifter om kränkningar från personal. Sådana anmälningar ska föras vidare till huvudmannen och utredas skyndsamt.
Förändringen innebär inte att skolan får bortse från andra kränkningar. Skolan har fortfarande ansvar för att förebygga och motverka utsatthet och skapa en trygg miljö för eleverna.
Vårdnadshavare som behöver stöd kan läsa mer hos Barn- och elevombudet.
Hur säker är ökningen?
Friendsrapporten bygger på elevernas egna svar i två separata undersökningar.
År 2025 deltog 1 026 elever och 2026 deltog 944. Båda undersökningarna genomfördes som webbenkäter genom Novus föräldrapanel och resultaten viktades efter kön och ålder.
Det är alltså inte samma barn som följts från ett år till nästa.
Ökningen från 14 till 17 procent är det resultat som undersökningarna visar. Friends redovisar däremot ingen tydlig statistisk signifikansprövning för just skillnaden mellan åren.
Rapporten ska därför inte läsas som att den exakta förändringen bland samtliga svenska skolelever är fastställd.
Friends hänvisar samtidigt till flera andra undersökningar som pekar på en långsiktig ökning av mobbning bland svenska barn.
Den fullständiga undersökningen finns i Friendsrapporten 2026.