Meta får tills vidare inte genomföra sina omstridda nya företagsvillkor efter ett beslut i Oslo tingsrätt den 28 oktober. De norska medieföretagen har därmed fått gehör för sitt krav på ett stopp. Men beslutet är tillfälligt, och det är ännu inte klarlagt vilka konsekvenser det får utanför Norge.

Den norska domstolen har beslutat att Meta Platforms Ireland Limited inte får genomföra ändringen av sina kommersiella villkor förrän frågan om lagligheten har avgjorts slutligt.

Det innebär att mediebranschen har vunnit en första viktig rättslig framgång i konflikten om hur Meta får använda innehåll från andra företags webbplatser.

Domstolen har däremot inte slutligt slagit fast att villkoren är olagliga. Det handlar om ett interimistiskt beslut, alltså ett tillfälligt förbud i väntan på den fortsatta rättsliga prövningen.

Därför vill medieföretagen stoppa Meta

Bakom rättsprocessen står tio norska medieaktörer, däribland NRK, TV 2, Schibsted, Amedia, Polaris och nyhetsbyrån NTB.

Konflikten gäller Metas nya kommersiella villkor för företag som använder bland annat Facebook och Instagram.

Medieföretagen anser att avtalsändringarna kan ge Meta alltför långtgående möjligheter att automatiskt hämta innehåll från deras egna webbplatser. Det handlar exempelvis om journalistiska artiklar, fotografier och videor.

En särskild oro gäller att innehåll skulle kunna samlas in även från delar av webbplatser som normalt skyddas av betalväggar.

Det är medieföretagens farhågor om vad villkoren möjliggör, inte ett konstaterande att Meta faktiskt har hämtat sådant material.

En central del av konflikten är också medieföretagens beroende av Metas plattformar. Facebook och Instagram är viktiga kanaler för att nå läsare, sprida journalistik och locka prenumeranter.

Det gör det svårt för publicister att helt enkelt avstå från tjänsterna om de inte accepterar villkoren.

Den norska branschorganisationen Mediebedriftenes Landsforening vill därför att Meta ska respektera tekniska begränsningar av innehållsinsamling och att användning av journalistiskt material för AI ska bygga på frivilliga, separata avtal.

Organisationen vill också säkerställa att medieföretag som säger nej inte bestraffas genom försämrad synlighet eller tillgång till plattformarna.

Meta har redan ändrat villkoren

Den aktuella konflikten började före domstolsbeslutet.

Efter kritiken i oktober ändrade Meta formuleringar i avtalet. Bland annat togs en uttrycklig hänvisning till användning av insamlat innehåll för att träna produkter bort.

Möjligheten att automatiskt besöka och hämta material från företagsanknutna webbplatser fanns dock kvar i den reviderade texten.

Meta har tillbakavisat bilden av att företaget skulle få nya rättigheter att kringgå webbplatsägares önskemål om automatiserad insamling. Bolaget har framhållit att publicister fortsatt kan använda tekniska instruktioner som robots.txt för att begränsa sådan åtkomst.

I Hurbra:s tidigare genomgång av Metas nya företagsvillkor beskrivs närmare vad ändringarna kan innebära för företag med egna webbplatser.

Meta hade ursprungligen planerat att införa ändringarna den 30 oktober, men sköt senare upp datumet till den 20 november.

Nu har domstolsbeslutet skapat ytterligare osäkerhet kring införandet.

Vad innebär domstolsbeslutet för Sverige?

Det norska beslutet är betydelsefullt även för den svenska mediebranschen, som har protesterat mot samma avtalsförändringar.

Men det finns ännu inget verifierat besked om att Oslo tingsrätts förbud automatiskt gäller svenska företag.

Beslutet riktar sig mot Metas Irlandsregistrerade bolag, men den fullständiga geografiska räckvidden framgår inte av den tillgängliga återgivningen av domslutet.

Det går därför inte att slå fast att villkoren nu är förbjudna i hela EU eller EES.

I Sverige har Tidningsutgivarna, TU, tillsammans med Journalistförbundet uppmärksammat Konkurrensverket och regeringen på Metas avtalsändringar.

Organisationerna vill få prövat om villkoren är förenliga med svensk konkurrenslagstiftning och EU:s konkurrensregler.

TU välkomnar det norska beslutet. Organisationens vd Johan Taubert har särskilt lyft risken att medieföretag hamnar i ett underläge när de måste acceptera villkor från en dominerande plattform för att kunna nå sin publik.

Det svenska agerandet innebär däremot inte att någon svensk domstol eller myndighet redan har förbjudit villkoren.

Striden om journalistikens värde fortsätter

Domstolsbeslutet löser inte den större konflikten mellan teknikplattformar och medieföretag.

Frågan handlar både om vem som får använda journalistiskt innehåll och hur långt en stor digital plattform kan gå när den ställer kommersiella villkor på företag som är beroende av dess tjänster.

Det är också viktigt att skilja mellan konkurrensrätt och upphovsrätt. Ett förbud mot att införa vissa avtalsvillkor avgör inte automatiskt vilka rättigheter Meta har till enskilda artiklar, bilder eller videor.

Den norska rättsprocessen fortsätter nu med prövningen av själva lagligheten.

Fram till dess har Meta fått ett tydligt juridiskt hinder mot avtalsändringen. För svenska publicister återstår däremot frågan om vilka konkreta följder det norska beslutet får – och om även svenska myndigheter kommer att ingripa.