Den halverade matmomsen fick ett tydligt genomslag i svenska matpriser. Nu visar nya siffror från SCB dessutom att dagligvaruhandelns lönsamhet inte ökade när skatten sänktes. Butikernas rörelsemarginal låg under andra kvartalet kvar på ungefär historiskt normala nivåer.

När momsen på livsmedel sänktes från 12 till 6 procent den 1 april var en av de stora frågorna hur mycket av skattesänkningen som faktiskt skulle nå konsumenterna.

De första månadernas siffror ger ett ganska tydligt svar.

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker föll med 5,5 procent mellan mars och april. Det är mycket nära den maximala matematiska priseffekten av momssänkningen, som är cirka 5,36 procent.

Samtidigt visar SCB:s nya analys av svensk ekonomi att dagligvaruhandelns rörelsemarginal låg på 2,0 procent under årets andra kvartal.

Det kan jämföras med ett genomsnitt på 2,3 procent för andra kvartalet under åren 2022–2025 och 2,5 procent sett över perioden 2008–2025.

SCB ser därmed inga tecken på att momssänkningen ledde till högre marginaler för matbutikerna under de första månaderna.

Matpriserna föll nästan exakt som momsen

Att momsen sänktes från 12 till 6 procent betyder inte att priset i butik automatiskt minskar med 6 procent.

En vara som kostar 100 kronor före moms kostar 112 kronor med 12 procents moms. Med 6 procents moms blir motsvarande pris 106 kronor.

Den maximala prissänkningen för konsumenten är därför ungefär 5,36 procent.

Den rena månadsförändringen går samtidigt inte att tillskriva momssänkningen till sista decimalen. Matpriserna hade börjat falla redan före april och minskade med 1,0 procent mellan februari och mars.

Konjunkturinstitutets separata analys har därför försökt isolera momseffekten från den övriga prisutvecklingen. Resultatet blev en beräknad priseffekt på ungefär 4,7–5,4 procent, beroende på metod.

Slutsatsen ligger därmed mycket nära samma nivå: merparten, och sannolikt i praktiken hela, momssänkningen slog igenom i konsumentpriserna.

Hurbra har tidigare gått igenom det första prisfacit efter den sänkta matmomsen.

Butikerna fick inte högre marginaler

Den nya delen i SCB:s analys handlar framför allt om vad som samtidigt hände med dagligvaruhandelns ekonomi.

Om butikerna hade behållit en betydande del av skattesänkningen genom att höja sina priser före moms skulle det kunna synas genom stigande marginaler.

Någon sådan utveckling syns inte i siffrorna för andra kvartalet.

Rörelsemarginalen på 2,0 procent är tvärtom något lägre än jämförelsen med de senaste åren och ligger nära den nivå som varit normal för branschen över längre tid.

Det betyder inte att dagligvaruhandelns vinster var oförändrade.

Branschens samlade rörelseresultat uppgick till omkring 2,1 miljarder kronor under andra kvartalet 2026. Under motsvarande kvartal 2025 var resultatet omkring 3,4 miljarder kronor.

Det är alltså framför allt marginalerna som SCB beskriver som normala. Räknat i kronor var rörelseresultatet lägre än året före.

Lägre matpris behöver inte betyda lägre intäkt för butiken

Att konsumentpriserna föll kraftigt samtidigt som butikernas marginaler klarade sig är egentligen ingen motsägelse.

Momsen är en skatt som läggs ovanpå butikens pris.

Om en butik säljer en vara för 100 kronor före skatt får den samma försäljningspris exklusive moms oavsett om momssatsen är 12 eller 6 procent. Det är priset som kunden betalar inklusive skatt som förändras.

Därför var en central fråga inför reformen inte om butikerna skulle förlora motsvarande hela skattesänkningen.

Frågan var snarare om de skulle låta hela sänkningen komma konsumenten till del eller använda utrymmet till att höja priset före moms och därmed förbättra sina egna marginaler.

De första siffrorna ger inget tydligt stöd för det senare.

Även producent- och importpriserna exklusive moms var relativt stabila omkring reformens införande. SCB ser alltså inte heller någon tydlig prisuppgång tidigare i livsmedelskedjan som sammanfaller med momssänkningen.

Svenskarna började samtidigt köpa mer mat

En annan förändring syns i hur mycket dagligvaror som säljs.

SCB:s säsongsrensade försäljningsindex steg från 98,2 i mars till 100,4 i april. Under maj och juni låg det omkring 100 och i juli hade index stigit till 101,0.

Försäljningsvolymen är därmed tillbaka ungefär kring nivåerna från 2021.

Det är en viktig del av bilden.

Trots lägre priser ökade dagligvaruhandelns rörelseintäkter jämfört med ett år tidigare. En större försäljningsvolym kan kompensera för lägre priser, även om handelns kostnader samtidigt ökade så mycket att lönsamheten inte förbättrades.

SCB kan inte utifrån dessa siffror slå fast exakt varför försäljningsvolymen ökade. Hushållen kan ha köpt större mängder, valt dyrare produkter eller förändrat sina inköp på andra sätt.

Hurbra har tidigare granskat hur både priserna och försäljningen utvecklats efter momssänkningen.

Vad säger siffrorna om den omdiskuterade momssänkningen?

Den sänkta matmomsen har varit politiskt omdiskuterad, bland annat eftersom det på förhand fanns frågor om hur stor del av skattesänkningen som verkligen skulle hamna hos konsumenterna.

På just den punkten ger myndigheternas första analyser ett relativt tydligt besked.

Matpriserna föll ungefär lika mycket som de teoretiskt skulle göra vid ett fullt genomslag av momssänkningen. Konjunkturinstitutets analys kommer till ungefär samma slutsats efter att ha försökt skilja momseffekten från andra prisförändringar.

Samtidigt steg inte butikernas marginaler under andra kvartalet.

Det ger inget stöd för bilden att en betydande del av skattesänkningen under de första månaderna skulle ha stannat som högre lönsamhet hos dagligvaruhandeln.

Däremot säger siffrorna inte i sig om momssänkningen var den mest kostnadseffektiva politiska åtgärden för att stärka hushållens ekonomi.

Reformen innebär stora uteblivna skatteintäkter, och hur stödet fördelas mellan olika hushåll är en separat fråga från hur väl själva prisöverföringen fungerade.

Hushåll med höga matutgifter kan exempelvis få en större besparing räknat i kronor, medan samma besparing kan ha större betydelse som andel av inkomsten för ett hushåll med små ekonomiska marginaler.

SCB:s nya siffror ger därför framför allt svar på en mer avgränsad fråga: vad hände med priserna och butikernas lönsamhet när matmomsen sänktes?

Hittills är svaret att priserna föll kraftigt, försäljningen ökade och dagligvaruhandelns marginaler låg kvar nära sin historiskt normala nivå.

För den som vill följa den bredare prisutvecklingen finns också Hurbra:s genomgång av matpriserna i augusti 2026.