Den svenska matmomsen halverades från 12 till 6 procent den 1 april. På tisdag den 1 september kommer den första större myndighetsredovisningen av hur mycket av sänkningen som faktiskt har nått hushållen. Det viktiga riktmärket är 5,36 procent. Så mycket borde priset på maten ha sjunkit om hela momssänkningen slagit igenom och allt annat varit oförändrat.

Så mycket borde matmomsen ha sänkt priserna

Att momsen sänktes med sex procentenheter betyder inte att priserna automatiskt skulle falla med 6 procent.

En vara som kostade 100 kronor inklusive 12 procents moms hade ett pris före moms på ungefär 89,29 kronor. Med 6 procents moms på samma grundpris blir slutpriset i stället cirka 94,64 kronor.

Den rena effekten är därför en prissänkning på ungefär 5,36 procent.

För ett hushåll blir skillnaden snabbt märkbar.

Matkostnad före sänkningen	Besparing vid full effekt
3 000 kr/mån	cirka 161 kr
5 000 kr/mån	cirka 268 kr
8 000 kr/mån	cirka 429 kr
10 000 kr/mån	cirka 536 kr
12 000 kr/mån	cirka 643 kr

Ett hushåll som tidigare lade 10 000 kronor i månaden på mat skulle alltså, allt annat lika, kunna spara drygt 500 kronor i månaden.

Regeringen har tidigare räknat med att reformen kan innebära omkring 6 500 kronor lägre matkostnader per år för en barnfamilj.

Det är ungefär den nivån som tisdagens resultat måste jämföras med.

Matpriserna föll kraftigt direkt efter sänkningen

Det första tecknet på att momssänkningen faktiskt nådde butikshyllorna kom redan i april.

Enligt SCB sjönk priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med 5,5 procent från mars till april.

Det ligger mycket nära, och till och med något över, den teoretiska momseffekten på 5,36 procent.

På totalnivå såg det alltså inledningsvis ut som att konsumenterna fick hela skattesänkningen.

Men utvecklingen såg inte likadan ut för alla varor.

Kaffe föll exempelvis kraftigt under april, liksom oljor och fetter samt mjölk, ost och ägg. Kött och grönsaker sjönk mindre än det totala genomsnittet.

Det är en viktig skillnad. Den som främst köper produkter som samtidigt blivit dyrare av andra orsaker kan ha märkt betydligt mindre av momssänkningen än vad den genomsnittliga statistiken visar.

Priserna har fortsatt förändras efter april

April är samtidigt bara startpunkten.

Matpriser påverkas hela tiden av råvarupriser, kronkurs, transporter, löner, energi, skördar, internationell handel och konkurrensen mellan butikskedjor.

Efter det kraftiga prisfallet i april fortsatte livsmedelspriserna ned under våren. I juli steg de däremot med 0,5 procent jämfört med juni.

Det betyder inte automatiskt att handeln har börjat ta tillbaka momssänkningen.

På samma sätt betyder ett prisfall på mer än 5,36 procent inte automatiskt att butikerna har fört vidare mer än hela skattesänkningen.

För att avgöra det måste man veta hur priserna sannolikt hade utvecklats utan den lägre momsen.

Det är där Matpriskommissionens första redovisning blir särskilt intressant.

Så avgörs om handeln behållit en del av sänkningen

På tisdag presenterar regeringen, Konsumentverket och Konjunkturinstitutet sin första större analys efter att momsen sänktes.

Den centrala frågan är hur stort genomslaget faktiskt har varit.

Det går inte att avgöra genom att bara jämföra ett pris i mars med samma pris några månader senare.

Anta exempelvis att en vara borde ha blivit 5,36 procent billigare av momssänkningen, men att producentens kostnader samtidigt steg med 3 procent. Då kan slutpriset ha sjunkit betydligt mindre än 5,36 procent trots att butiken fört vidare hela skattelättnaden.

Myndigheterna behöver därför försöka uppskatta ett alternativt scenario: vad skulle maten ha kostat om momsen fortfarande varit 12 procent?

Det kan bland annat göras genom att studera kostnadsutvecklingen och jämföra svenska priser med andra marknader eller kontrollgrupper.

Först därefter går det att uppskatta hur stor del av skattelättnaden som faktiskt har hamnat hos konsumenterna.

Konsumentverkets officiella information om uppdraget finns på myndighetens sida om matmomsen.

Fem frågor avgör hur bra reformen fungerat

När resultatet presenteras är en procentsiffra särskilt viktig: hur stor del av momssänkningen uppskattas ha förts vidare?

Ett genomslag nära 100 procent skulle innebära att hushållen i stort fått den prissänkning som reformen var tänkt att ge.

Men fler frågor behöver besvaras.

Har hela effekten bestått under sommaren? Är skillnaden stor mellan olika typer av mat? Har vissa butikskedjor fört vidare mer än andra? Finns regionala skillnader? Och har marginalerna någonstans i livsmedelskedjan förändrats efter reformen?

Det mest användbara beskedet för hushållen vore dessutom ett svar i kronor.

Om myndigheterna kan uppskatta vad en vanlig matkasse skulle ha kostat utan reformen går det att säga betydligt tydligare hur mycket pengar konsumenterna faktiskt har sparat.

90 procents genomslag skulle märkas i plånboken

Skillnaden mellan fullt och ofullständigt genomslag kan låta liten i procent men bli stor över ett år.

Om hela momssänkningen når konsumenten motsvarar det ungefär 53,60 kronor per 1 000 kronor som maten tidigare kostade.

Om bara 90 procent når fram blir besparingen ungefär 48 kronor per 1 000 kronor.

För ett hushåll med tidigare matutgifter på 10 000 kronor per månad innebär det en skillnad på omkring 54 kronor i månaden mellan 90 och 100 procents genomslag.

På ett år blir skillnaden runt 650 kronor.

Ju större hushåll och matbudget, desto större blir effekten.

Billigare mat betyder inte att alla varor blir billigare

Det är också viktigt att skilja mellan momssänkningen och den allmänna prisutvecklingen.

Nötkött kan exempelvis bli dyrare samtidigt som momssänkningen fungerar precis som planerat, om priset före skatt stiger tillräckligt mycket.

Andra produkter kan samtidigt falla betydligt mer än 5,36 procent.

För konsumenten är därför den egna matkassen minst lika viktig som det nationella genomsnittet.

Den som vill pressa kostnaden ytterligare kan också jämföra butikernas grundpriser. Hurbra har tidigare jämfört alternativen i guiden Vilken matbutik är bäst?.

Momssänkningen förändrar priserna i hela marknaden, men den tar inte bort prisskillnaderna mellan kedjor och butiker.

Första stora testet kommer den 1 september

De hittills publicerade siffrorna ger ett ganska tydligt första besked.

När momsen sänktes föll matpriserna omedelbart ungefär lika mycket som de teoretiskt borde göra. Det talar för att skattesänkningen åtminstone initialt fick stort genomslag.

Men det räcker inte för att slå fast att hushållen fått hela effekten.

Den 1 september blir därför det första verkliga testet av reformen. Då går det bättre att bedöma om prisfallet bara syntes tydligt i april eller om skattesänkningen faktiskt har fortsatt ligga kvar i hushållens matkassar.

Riktmärket är enkelt: ungefär 5,36 procent eller 53,60 kronor per tidigare matutgift på 1 000 kronor.

Ju närmare det utfallet myndigheterna kommer, desto större del av den halverade matmomsen har hamnat där den var tänkt att hamna: hos konsumenterna.