Sju av tio svarande medlemmar i Matmissionen i Stockholm oroar sig för matkostnaderna minst varje vecka. Nästan sex av tio har inte råd att äta proteinrik mat varannan dag. Den nya medlemsundersökningen visar också att många föräldrar äter mindre själva för att maten ska räcka till barnen.
Stockholms Stadsmission presenterar den 11 november resultaten från Matmissionens medlemsundersökning 2026. Totalt har 4 843 medlemmar runt om i Sverige deltagit, varav 2 055 i Stockholm.
Undersökningen visar hur ekonomin påverkar vardagen för människor som redan har små ekonomiska marginaler. Den säger däremot inte hur stor andel av Sveriges befolkning som har motsvarande problem.
Matmissionen 2026: Så många oroar sig för maten
I Stockholmsenkäten uppger 70,6 procent att de känner oro eller stress över matkostnaderna minst en gång i veckan. Nästan var fjärde, 24,1 procent, känner oro varje dag.
Svaren visar också att ekonomin påverkar vilken mat medlemmarna kan köpa och hur mycket de har möjlighet att äta.
| Resultat från undersökningen i Stockholm | Andel |
|---|---|
| Oroar sig för matkostnader minst varje vecka | 70,6 % |
| Oroar sig varje dag | 24,1 % |
| Har inte råd med proteinrik mat minst varannan dag | 59,5 % |
| Har bara ibland, sällan eller aldrig råd med rekommenderad mängd frukt och grönt | 59,9 % |
| Avstår ibland eller oftare från mat för barnens skull, bland dem som besvarat frågan | 54,8 % |
Siffrorna kommer från olika frågor i undersökningen. Antalet personer som besvarat respektive fråga varierar.
Den fullständiga medlemsundersökningen för Stockholm 2026 redovisar både resultaten och hur många medlemmar som har svarat på varje fråga.
Föräldrar avstår från mat för barnens skull
Ett av undersökningens tydligaste resultat handlar om hur föräldrar försöker få hushållets mat att räcka.
Totalt 584 personer besvarade frågan om hur ofta de själva äter mindre eller avstår från mat för att barnen i hushållet ska få tillräckligt.
Av dessa svarade:
- 33,6 procent att de ibland avstår från mat.
- 14,2 procent att de gör det ofta.
- 7 procent att de gör det mycket ofta.
- 18,8 procent att det händer sällan.
- 18 procent att det aldrig händer.
Resterande 8,4 procent svarade att de inte visste eller inte ville besvara frågan.
Sammanlagt uppger alltså 54,8 procent, motsvarande 320 personer, att de ibland, ofta eller mycket ofta äter mindre för barnens skull.
I undersökningen berättar en medlem om hur situationen tidigare såg ut:
”Tidigare åt jag knappt själv för att maten skulle räcka till barnen.”
Uppgifterna beskriver en ekonomisk utsatthet där hushållens problem inte bara handlar om att välja billigare varor. För vissa innebär bristen på pengar att en vuxen måste prioritera bort sin egen mat.
Resultatet gäller dock enbart personerna som besvarade den aktuella frågan. Det betyder inte att mer än hälften av alla svenska föräldrar avstår från måltider.
Många har inte råd med protein, frukt och grönsaker
Undersökningen visar även att ekonomin begränsar möjligheten att köpa näringsrik mat.
Nästan 60 procent av de svarande uppger att de inte har råd att äta kött, fisk, kyckling eller vegetariskt protein minst varannan dag.
Ungefär lika många anger att de bara ibland, sällan eller aldrig har råd att följa rekommendationen om minst 500 gram frukt och grönsaker om dagen.
Det innebär inte automatiskt att alla dessa personer äter för lite protein eller får näringsbrist. Undersökningen bygger på medlemmarnas egna uppgifter om vad de har råd att köpa, inte på medicinska undersökningar eller uppmätt matkonsumtion.
Men resultaten visar att många har begränsade möjligheter att välja mat utifrån näringsinnehåll. Priset får i stället stor betydelse.
Billigare mat har inte hjälpt alla
En särskilt intressant del av årets undersökning handlar om hur medlemmarna har upplevt lägre matpriser i vanliga livsmedelsbutiker.
Den 1 april 2026 sänktes matmomsen i Sverige. Förändringen har bidragit till lägre priser på livsmedel, men undersökningen visar att alla ekonomiskt utsatta hushåll inte upplever någon tydlig lättnad.
På frågan om hur lägre matpriser har påverkat möjligheten att köpa mat svarar:
| Upplevd förändring | Andel |
|---|---|
| Mycket lättare | 14,0 % |
| Något lättare | 32,2 % |
| Ungefär som tidigare | 40,1 % |
| Något eller mycket svårare | 4,7 % |
| Vet inte | 8,9 % |
Totalt upplever 46,2 procent att det blivit lättare att köpa mat. Samtidigt svarar fyra av tio att situationen är ungefär densamma som tidigare.
Det finns alltså en stor grupp som inte upplever någon tydlig förbättring trots de lägre matpriserna.
Det är viktigt att skilja mellan priser och köpkraft. Även om maten blir billigare kan hushållet fortfarande ha för lite pengar kvar när hyran, elen och andra nödvändiga utgifter är betalda.
Hurbra har tidigare gått igenom hur matmomsen påverkar livsmedelspriserna under 2026.
Medlemsundersökningen visar däremot inte exakt hur mycket av den upplevda förändringen som beror på momssänkningen. Andra förändringar i priser och hushållens inkomster kan också ha betydelse.
Matmissionen viktigare än lägre priser i vanliga butiker
När medlemmarna får ange vad som haft störst betydelse för deras möjlighet att köpa mat under det senaste året väljer en majoritet Matmissionen.
51,5 procent svarar att möjligheten att handla på Matmissionen har haft störst betydelse. Endast 15,5 procent anger lägre matpriser i vanliga butiker.
Ytterligare 19,6 procent anser att båda faktorerna haft ungefär lika stor betydelse.
Matmissionen är sociala matbutiker där personer med begränsade ekonomiska resurser kan handla livsmedel till reducerade priser. Verksamheten bidrar samtidigt till att minska matsvinn genom att ta till vara livsmedel som annars riskerar att kastas.
Undersökningen visar också vad medlemmarna själva upplever att medlemskapet betyder för deras vardag.
Bland de svarande uppger 37,3 procent att de kan äta mer varierat tack vare Matmissionen. Ytterligare 33,7 procent uppger att de får mer pengar över till andra nödvändiga utgifter, medan 26 procent anger att de kan äta mer hälsosamt.
För många handlar betydelsen av verksamheten därför inte bara om att få en billigare matkasse. Lägre matutgifter kan också frigöra pengar till sådant som annars är svårt att betala.
Det är medlemmarnas egna bedömningar av nyttan, inte en oberoende mätning av hur hushållsekonomin hade sett ut utan Matmissionen.
Vilka har svarat på Matmissionens undersökning?
Undersökningen skickades till 26 121 medlemmar i Sverige via Matmissionens medlemsapp mellan den 22 september och 5 oktober 2026.
Totalt svarade 4 843 personer, vilket motsvarar en nationell svarsfrekvens på 18,5 procent.
I Stockholm skickades enkäten till 11 267 medlemmar. Av dessa svarade 2 055 personer, motsvarande 18,2 procent.
Medlemmarna har generellt en ekonomiskt utsatt situation. Bland de 1 825 personer i Stockholm som besvarade frågan om huvudsaklig inkomst uppgav:
- 38,2 procent att pension var deras huvudsakliga inkomst.
- 14,3 procent att de hade sjukersättning.
- 13,6 procent att de levde på försörjningsstöd.
- 11,2 procent att de hade a-kassa.
- 5,4 procent att de huvudsakligen levde på lön från arbete.
Det visar att Matmissionen når flera grupper med begränsade ekonomiska resurser. Många är pensionärer eller personer som är beroende av olika former av ekonomisk ersättning, men även människor med arbetsinkomst finns bland medlemmarna.
Därför gäller inte siffrorna hela Sveriges befolkning
Det är viktigt att förstå vilka slutsatser som går att dra av undersökningen.
Matmissionens verksamhet riktar sig till människor med låga inkomster. Medlemsgruppen är därför redan från början ekonomiskt mer utsatt än befolkningen i allmänhet.
Undersökningen bygger dessutom på frivilliga svar. Eftersom färre än var femte tillfrågad medlem deltog går det inte att veta om de som svarade har större eller mindre ekonomiska problem än de som avstod.
Även inom Stockholmsenkäten varierar antalet svar mellan frågorna. Siffran om oro för matkostnader bygger exempelvis på 1 887 svar, inte alla 2 055 deltagare i Stockholm.
De 71 procenten kan därför inte beskrivas som att sju av tio stockholmare eller svenskar oroar sig för matkostnaderna varje vecka.
För en bredare bild av ekonomisk utsatthet behöver resultaten sättas i relation till annan statistik och hur fattigdom i Sverige mäts.
Matmissionens undersökning ger i stället en bild av hur ekonomin upplevs av en stor grupp människor som har särskilt små marginaler.
Det mest konkreta resultatet är kanske inte själva oron över matpriserna. Det är att många svarande fortfarande måste välja bort näringsrik mat, och att föräldrar berättar att de äter mindre för att barnen ska få tillräckligt.