Att mäta radon hemma är enkelt, men små detaljer kan avgöra om resultatet blir användbart. För en riktig långtidsmätning ska dosorna normalt ligga ute i minst 60 dygn under eldningssäsongen. De ska placeras i rum där du faktiskt vistas – och ett resultat över 200 Bq/m³ innebär att radonhalten ligger över den svenska referensnivån.
Här går vi igenom hur många radondosor du behöver, var de ska placeras, hur du ska använda bostaden under mätningen och vad resultatet betyder.
Snabbguide: så mäter du radon hemma
Det viktigaste är:
- Mät under eldningssäsongen, normalt mellan 1 oktober och 30 april.
- Låt en långtidsmätning pågå i minst 60 dygn.
- Använd minst två mätpunkter i en vanlig bostad.
- Placera dosorna i rum där människor vistas, exempelvis sovrum och vardagsrum.
- Flytta inte dosorna under mätningen.
- Använd bostaden och ventilationen som vanligt.
- Jämför det beräknade årsmedelvärdet med referensnivån 200 Bq/m³.
I norra Sverige kan eldningssäsongen vara längre än perioden oktober–april. Det avgörande är att mätningen sker under en period då huset normalt behöver värmas.
Hur många radondosor behövs?
I en vanlig bostad behövs minst två mätpunkter.
Bor du på ett plan kan en dosa exempelvis placeras i ett sovrum och en i vardagsrummet. Det viktiga är att rummen används regelbundet.
Har bostaden flera våningsplan med bostadsutrymmen ska varje sådant plan finnas representerat i mätningen.
| Bostad | Grundprincip |
|---|---|
| Ett bostadsplan | Minst två mätpunkter |
| Flera bostadsplan | Mät på varje plan, minst två mätpunkter totalt |
| Etta | En mätpunkt med två dosor tillsammans |
Det är alltså inte bostadens antal kvadratmeter i sig som avgör hur dosorna ska fördelas. Planlösning och vilka delar av bostaden som faktiskt används spelar större roll.
Var ska radondosorna placeras?
Placeringen är viktig eftersom mätningen ska ge en rättvis bild av luften som de boende utsätts för.
Enligt den aktuella svenska mätmetoden bör dosan placeras:
- minst 30 centimeter från golv, vägg och tak
- minst 1,5 meter från fönster och ytterdörr
- minst 1,5 meter från tilluftsventil
- minst 1,5 meter från radiator eller annan tydlig värmekälla
- minst 50 centimeter från frånluftsventil.
En hylla, byrå eller annan öppen plats i rummet kan fungera bra, så länge avstånden kan hållas.
Dosan ska inte gömmas i ett skåp, ligga direkt på golvet eller placeras tätt intill ett fönster.
Sovrum och vardagsrum är ofta bäst
Radon ska i första hand mätas där människor vistas länge. Sovrum är därför särskilt viktiga, eftersom många tillbringar omkring en tredjedel av dygnet där.
Vardagsrum är också ett naturligt val.
Badrum, förråd, garage och klädkammare används däremot normalt inte som mätpunkter för bostadens årsmedelvärde.
Ett kök kan i vissa fall användas, men sovrum och vardagsrum är vanligen bättre val.
Ska man mäta i källaren?
Inte automatiskt.
En källare ska mätas om den innehåller bostadsutrymmen där människor regelbundet vistas, exempelvis sovrum, vardagsrum eller arbetsrum.
En oinredd källare som huvudsakligen används för förvaring behöver däremot normalt inte vara en av bostadens ordinarie mätpunkter.
Ska fönster och ventilation vara stängda under mätningen?
Nej. Bostaden ska användas så normalt som möjligt.
Syftet är att mäta den radonhalt som de boende faktiskt utsätts för, inte att skapa ett konstgjort testläge.
Du bör därför:
- använda ventilationen som vanligt
- ha ungefär normal inomhustemperatur
- vädra på samma sätt som du brukar
- bo i bostaden på normalt sätt.
Stäng inte av ventilationen för att ”testa värsta möjliga fall”. Undvik också att vädra betydligt mer än vanligt i hopp om att få ett lägre resultat.
Flytta inte heller dosorna mellan olika rum under mätperioden.
Hur länge ska man mäta radon?
För att uppskatta bostadens årsmedelvärde ska en långtidsmätning pågå i minst 60 dygn under eldningssäsongen.
I stora delar av Sverige räknas perioden 1 oktober–30 april som normal mätsäsong.
Ju längre mätperioden är, desto mindre påverkas resultatet av enskilda dagar med ovanligt väder eller ventilation.
Radonhalten kan variera kraftigt från dag till dag och även under ett och samma dygn. Därför går det inte att dra säkra slutsatser om årsmedelvärdet från en enstaka mätning under några timmar.
Långtidsmätning eller korttidsmätning?
En långtidsmätning är förstahandsvalet när du vill veta om radonhalten i bostaden ligger över eller under referensnivån.
| Typ av mätning | Vad den används till |
|---|---|
| Långtidsmätning | Ger underlag för ett uppskattat årsmedelvärde |
| Korttidsmätning | Ger en snabb indikation men inte ett säkert årsmedelvärde |
En långtidsmätning ska normalt pågå minst 60 dygn.
En korttidsmätning kan vara relevant när det inte finns tid att vänta på en långtidsmätning, exempelvis inför ett nära förestående husköp eller för en snabb första kontroll efter en radonåtgärd.
Med spårfilmsdosor krävs normalt minst sju dygn för en korttidsmätning. Med kontinuerligt registrerande instrument kan mätningen göras under kortare tid, men radonhalten måste registreras under minst två dygn och tillräckligt länge vid varje mätpunkt.
Det viktiga är att förstå begränsningen: en korttidsmätning visar ett tillfälligt läge. Den ersätter inte en långtidsmätning när bostadens årsmedelvärde ska fastställas.
Så tolkar du resultatet
Radon mäts i becquerel per kubikmeter luft, Bq/m³.
Den svenska referensnivån för radon i befintliga bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde.
| Mätresultat | Vad det innebär |
|---|---|
| Under 200 Bq/m³ | Under referensnivån |
| 200 Bq/m³ | På referensnivån |
| Över 200 Bq/m³ | Radonhalten bör utredas och sänkas |
Det är bättre att tala om en referensnivå än om ett absolut gränsvärde. Ett resultat på exempelvis 180 Bq/m³ betyder inte att radon helt saknar betydelse, medan ett resultat på 210 Bq/m³ inte innebär att bostaden plötsligt blivit akut farlig.
Referensnivån används för att avgöra när det finns anledning att vidta åtgärder.
För den som vill kontrollera myndighetens aktuella rekommendationer finns Strålsäkerhetsmyndighetens information om radonmätning.
Titta på årsmedelvärdet – inte bara den högsta dosan
Om flera dosor används kan de visa olika halter.
Det innebär inte automatiskt att bostadens årsmedelvärde är samma som det högsta värdet från en enskild dosa.
I en vanlig enplansbostad beräknas årsmedelvärdet utifrån mätpunkterna. I bostäder med flera plan görs beräkningen så att de olika bostadsplanen vägs in.
Mätföretagets rapport ska normalt innehålla det värde som ska jämföras med referensnivån.
Mätosäkerheten ska inte dras av från årsmedelvärdet för att försöka hamna under 200 Bq/m³.
Vad gör man om radonhalten är över 200 Bq/m³?
Nästa steg är att försöka fastställa var radonet kommer ifrån.
Vanliga källor är:
- marken under eller omkring huset
- byggnadsmaterial som innehåller radium, exempelvis blåbetong
- hushållsvatten från vissa bergborrade brunnar.
Vilken åtgärd som fungerar bäst beror därför på orsaken.
Markradon kan exempelvis kräva tätning eller förbättrad ventilation under huset. Radon från byggnadsmaterial kan i vissa fall minskas genom förändrad ventilation.
Det är därför bättre att först utreda källan än att direkt välja en generell radonåtgärd.
En radonkarta kan visa vilka områden som har högre markradonpotential, men den kan aldrig visa radonhalten i just din bostad. Det kräver en mätning.
Vem ansvarar för radon i villa?
I en villa eller annat småhus är det husägaren som ansvarar för att radonhalten kontrolleras och för att eventuella åtgärder genomförs.
Det finns alltså ingen hyresvärd eller bostadsrättsförening som automatiskt beställer mätningen åt dig.
Det är särskilt klokt att kontrollera radon om huset aldrig har mätts, om den senaste mätningen är gammal eller om huset har byggts om.
Vem ansvarar i en bostadsrätt?
I en bostadsrätt är det normalt bostadsrättsföreningen som ansvarar för att radonhalten i fastigheten undersöks och för att nödvändiga åtgärder görs.
Som bostadsrättsinnehavare kan du fråga styrelsen efter den senaste radonmätningen och när den genomfördes.
I flerbostadshus behöver inte varje enskild lägenhet alltid mätas.
Lägenheter med markkontakt är särskilt viktiga, och därutöver ska ett representativt urval av bostäder högre upp i huset mätas. Olika våningar, trapphus och ventilationssystem ska finnas representerade.
Vem ansvarar i en hyresrätt?
Bor du i hyresrätt är det fastighetsägaren eller hyresvärden som ansvarar för att radonhalten är acceptabel.
Som hyresgäst kan du begära att få veta om fastigheten är mätt och vilket resultat mätningen gav.
Om du misstänker att radonhalten är för hög och inte får gehör från fastighetsägaren kan du kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddsfunktion. Kommunen har tillsyn över radon i befintliga bostäder och kan i vissa fall kräva mätning eller åtgärder.
När behöver man mäta radon igen?
En gammal radonmätning gäller inte automatiskt för all framtid.
En ny mätning rekommenderas normalt om:
- det har gått mer än tio år sedan den senaste mätningen
- ventilationen har ändrats
- huset har byggts om eller byggts till på ett sätt som kan påverka radonhalten
- uppvärmningssystem eller andra förhållanden i huset har förändrats
- radonåtgärder har genomförts.
Efter en radonåtgärd kan en kortare kontroll ge en första indikation på om åtgärden fungerar, men resultatet bör därefter verifieras med en ny långtidsmätning.
Det är också klokt att vara försiktig med gamla mätvärden vid ett husköp. Ett resultat från en bostad som sedan dess fått ny ventilation, tillbyggnad eller andra större förändringar behöver inte beskriva dagens radonhalt.
Vanliga misstag vid radonmätning
Dosorna placeras för nära fönster eller ventilation
Luftflöden kan påverka mätningen lokalt. Håll därför rekommenderade avstånd till fönster, dörrar och ventiler.
Man mäter för kort tid
Några dygn kan ge en indikation, men inte ett tillförlitligt årsmedelvärde.
Bostaden används annorlunda än vanligt
Stängd ventilation eller ovanligt intensiv vädring kan göra resultatet mindre representativt.
Dosorna flyttas
Dosorna ska ligga kvar på sina bestämda platser under hela mätningen.
Man mäter bara i källaren
Om källaren inte används som bostadsutrymme säger en ensam mätning där inte tillräckligt om exponeringen i resten av huset.
Man litar på ett gammalt resultat efter en ombyggnad
Radonhalten kan förändras när ventilation, grundkonstruktion eller andra delar av huset ändras.
En korrekt långtidsmätning ger det viktiga svaret
För de flesta hushåll är radonmätning okomplicerad: beställ rätt antal dosor, placera dem i de rum där ni faktiskt vistas och låt dem ligga i minst 60 dygn under eldningssäsongen.
När analysen är klar är det framför allt det beräknade årsmedelvärdet som spelar roll. Ligger det över 200 Bq/m³ bör orsaken utredas och radonhalten sänkas.
Och även om huset har mätts tidigare kan en ny mätning vara motiverad efter tio år eller när förutsättningarna i byggnaden har förändrats.