När strömmen går är det lätt att börja räkna timmar och tro att all mat måste slängas efter en viss tid. Så enkelt är det inte. Hur länge maten klarar sig beror bland annat på temperaturen i kylen före avbrottet, hur varmt det blir, hur ofta dörren öppnas och vilken typ av livsmedel det handlar om.

Det viktigaste är att hålla kyl och frys stängda och sedan bedöma maten efter temperatur, tid och livsmedelstyp. En kyl som höll 4 grader när strömmen försvann ger betydligt större marginal än en kyl som redan låg på 8 grader.

Situation	Praktiskt riktmärke
Kylen höll 4 °C när strömmen gick	Alla kylvaror kan normalt klaras i upp till cirka 7 timmar
Kylen höll 8 °C när strömmen gick	Motsvarande riktmärke är cirka 4 timmar
Full och stängd frys	Kan ofta hålla maten frusen omkring 48 timmar
Halvfull och stängd frys	Ofta omkring 24 timmar
Frysmat har fortfarande iskristaller	Kan normalt sparas och ofta frysas om
Frysmat är upptinad men fortfarande kylskåpskall	Kan ofta räddas beroende på livsmedel
Mat har blivit varm under längre tid	Måste bedömas utifrån mattyp, temperatur och tid

Gör så här direkt när strömmen går

Det bästa du kan göra är egentligen att göra så lite som möjligt.

Håll kylskåps- och frysdörrarna stängda. Varje gång dörren öppnas släpps kall luft ut och temperaturen stiger snabbare.

Notera gärna ungefär när strömmen försvann. Har du en kyl- eller frystermometer kan den ge betydligt bättre information än klockan ensam.

Om du har frysta kylklampar eller vattenflaskor i frysen kan de användas för att hålla kylen kall längre. Vänta däremot med att flytta runt mat i onödan om avbrottet verkar bli kort.

Vid kallt väder kan vissa kylvaror även förvaras utomhus, men maten måste skyddas från djur och från att frysa om temperaturen är låg.

Hur länge håller maten i kylen vid strömavbrott?

Det finns ingen enda tidsgräns som gäller för alla kylskåp och alla livsmedel.

Livsmedelsverkets bedömning utgår bland annat från vilken temperatur kylen hade innan elen försvann.

Om kylen höll 4 grader klarar sig kylvarorna normalt under ett strömavbrott på upp till omkring sju timmar.

Om kylen i stället höll 8 grader är motsvarande riktmärke omkring fyra timmar.

Det betyder inte att maten automatiskt blir farlig när den sjunde eller fjärde timmen passerar. Därefter behöver man däremot börja bedöma vad som finns i kylen mer individuellt.

Hur snabbt temperaturen stiger påverkas bland annat av:

• hur välisolerat kylskåpet är
• hur gammalt det är
• hur fullt kylskåpet är
• temperaturen i rummet
• hur ofta dörren öppnas
• var i kylskåpet maten står.

En välfylld och stängd kyl kan därför hålla temperaturen betydligt bättre än ett nästan tomt kylskåp som öppnas flera gånger.

Fyra timmar betyder inte att allt ska slängas

Ett vanligt råd vid strömavbrott är att mat i kylskåpet måste slängas efter fyra timmar. Det är för grovt för att fungera som generell regel.

Olika livsmedel reagerar väldigt olika när temperaturen stiger.

En färdig matlåda med ris eller kött kan innebära en större mikrobiologisk risk än exempelvis hårdost, sylt eller senap. Därför är frågan inte bara hur länge strömmen varit borta, utan också vad det är för mat och hur varm den hunnit bli.

Efter ett längre avbrott är det alltså bättre att sortera maten än att kasta allt på en gång.

Var extra försiktig med den här maten

Vissa kylvaror kräver större försiktighet när temperaturen har stigit.

Det gäller särskilt:

• rått kött
• rå fågel
• färska skaldjur
• matrester och matlådor
• kokt ris
• kokt pasta
• kokt potatis
• rätter med kött eller kyckling
• vanligt skink- och kalkonpålägg.

Problemet är inte alltid bara levande bakterier. I vissa livsmedel kan bakterier bilda toxiner om maten får stå för varmt tillräckligt länge.

Sådana toxiner kan i vissa fall tåla upphettning. Att steka eller koka maten efteråt är därför inte alltid ett säkert sätt att rädda den.

Har en känslig matlåda eller rå köttvara blivit tydligt varm och stått så under längre tid är det klokare att kasta den än att försöka rädda den.

Rått kött och rå fågel ska inte provsmakas för att bedöma om de är säkra.

Det här klarar sig ofta längre

Andra kylvaror är betydligt tåligare.

Bland maten som ofta kan klara en temperaturökning bättre finns:

• hårdost
• smör
• yoghurt och andra syrade mejeriprodukter
• mjölk och grädde
• råa ägg
• juice
• ketchup
• senap
• sylt och marmelad
• inlagda grönsaker
• salami
• rökt medvurst.

För flera av dessa livsmedel kan lukt, utseende och smak användas som en del av bedömningen när det är lämpligt.

En yoghurt som blivit några grader varmare under ett avbrott behöver alltså inte behandlas på samma sätt som en matlåda med ris och kyckling.

Det är en viktig skillnad, inte minst för att undvika att fullt användbar mat kastas i onödan.

Kan man lukta om maten blivit farlig?

Inte alltid.

Vissa bakterier som kan orsaka matförgiftning förändrar varken lukt, smak eller utseende på ett tydligt sätt.

Luktprovet fungerar därför bäst för livsmedel där problemet främst handlar om kvalitet och förstöring. Det är sämre som säkerhetskontroll för känsliga livsmedel som stått för varmt.

Om en riskvara har varit varm länge hjälper det alltså inte att den luktar normalt.

Är du osäker på känslig mat som rått kött, fågel, skaldjur eller färdiglagade matrester är det säkrare att kasta den.

Hur länge håller frysen vid strömavbrott?

En frys håller kylan betydligt längre än ett kylskåp, särskilt om den är full och dörren hålls stängd.

Ett vanligt riktmärke är:

• cirka 48 timmar för en full frys
• cirka 24 timmar för en halvfull frys.

Det är dock inte en garanti.

Olika frysar håller kvar kylan olika bra. Isolering, modell, omgivningstemperatur och hur mycket mat som finns i frysen spelar stor roll.

Hurbra har tidigare jämfört frysars köldhållning och skillnaderna mellan modeller kan vara stora. Läs mer i vår guide till frysar.

En full frys håller i regel kylan bättre eftersom den frysta maten fungerar som en stor kylreserv.

Så bedömer du frysmaten när strömmen kommer tillbaka

Det är matens skick som är viktigast, inte bara hur länge elen varit borta.

Maten är fortfarande helt frusen

Då kan den ligga kvar i frysen.

Maten har börjat tina men har fortfarande iskristaller

Den kan normalt frysas om.

Kvaliteten kan ibland bli sämre, men det betyder inte automatiskt att maten är osäker.

Maten är helt upptinad men fortfarande kylskåpskall

Här beror det på vilken typ av mat det gäller.

Bröd, bär och många grönsaker kan ofta frysas om.

Kött och fisk kan i vissa fall tillagas medan de fortfarande är kalla och därefter kylas eller frysas igen.

Maten har blivit varm

Då gäller samma princip som för kylvaror efter ett längre avbrott.

Tid, temperatur och vilken sorts mat det är avgör.

Känsliga livsmedel som kött, fisk, skaldjur och färdiglagad mat ska bedömas betydligt striktare än exempelvis bröd.

Har du ingen aning om hur länge strömmen varit borta?

Det här är en vanlig situation efter exempelvis ett avbrott när man varit på jobbet, bortrest eller sovit.

Börja då med frysen.

Om maten fortfarande är hårdfrusen eller innehåller tydliga iskristaller har temperaturen inte hunnit stiga särskilt långt.

Är maten helt upptinad behöver du gå vidare och känna om den fortfarande är ordentligt kylskåpskall.

I kylen är en termometer ännu mer värdefull. Om temperaturen fortfarande är låg har maten sannolikt haft betydligt bättre förutsättningar än om hela kylskåpet hunnit bli rumstempererat.

Om både tid och temperatur är okända bör du vara särskilt försiktig med matrester, rått kött, fågel och skaldjur.

En enkel temperaturmätare kan spara mycket mat

En termometer i kyl och frys är billig men särskilt användbar vid strömavbrott.

Utan temperaturmätning tvingas man ofta gissa utifrån hur länge avbrottet varat.

Med en termometer kan du se om kylskåpet fortfarande ligger nära normal kyltemperatur eller om maten faktiskt hunnit bli varm.

Det kan vara skillnaden mellan att behöva kasta stora mängder mat och att kunna behålla nästan allt.

För normal förvaring rekommenderar Livsmedelsverket omkring 4 grader i kylskåpet. Vid den temperaturen håller maten dessutom längre även när elen fungerar.

Så kan du förbereda frysen för nästa strömavbrott

Några enkla saker gör stor skillnad:

• Ha en termometer i både kyl och frys.
• Förvara några frysta kylklampar eller vattenflaskor i frysen.
• Håll frysen någorlunda välfylld.
• Vet du att ett längre avbrott är på väg, öppna inte kyl eller frys i onödan.
• Ha koll på vilka livsmedel som är mest känsliga.
• Låt inte mat stå framme medan du funderar på vad som ska göras med den.

Det viktigaste är ändå det enklaste: stäng dörren och låt kylan stanna kvar.

Släng inte allt bara för att strömmen varit borta länge

Efter ett längre strömavbrott är det lätt att välja den säkra vägen och tömma hela kylskåpet.

Det behövs ofta inte.

Matlådor, rått kött och andra känsliga livsmedel kan behöva kastas relativt tidigt om temperaturen blivit hög. Smör, hårdost, sylt, senap och många andra produkter kan däremot vara fullt användbara betydligt längre.

Samma sak gäller frysen. Mat som fortfarande är frusen, innehåller iskristaller eller hållits ordentligt kall behöver inte automatiskt kastas.

Tiden ger en första vägledning. Temperaturen och vilken mat det handlar om avgör resten.

Mer om normal förvaring och hållbarhet finns i vår guide om hur länge mat håller i kyl och frys.

Källa för livsmedelssäkerhetsråden är framför allt Livsmedelsverkets vägledning och riskbedömning om kylvaror vid elavbrott.