Martin Lorentzon skulle lämna Sverige ”omedelbart” om en förmögenhetsskatt införs. Spotifygrundarens besked kommer mitt i valrörelsens debatt om miljardärsskatt. Forskningen visar att sådana skatter kan få förmögna företagare att flytta, men hur mycket Sverige skulle förlora i investeringar och skatteintäkter går inte att avgöra utan ett konkret förslag.

I kommentaren till Bloomberg den 5 september, som återges av Omni, säger Lorentzon att han helst vill stanna i Sverige. En förmögenhetsskatt skulle däremot få honom att lämna landet.

Han har samtidigt öppnat för högre beskattning av exempelvis kapital och fastigheter. Invändningen gäller alltså en viss skatteform. Beskedet handlar om hans egen bosättning, inte om att Spotify har beslutat att flytta någon verksamhet.

För svensk ekonomi finns flera möjliga följder att skilja på. En företagare kan flytta och fortsätta äga svenska bolag. Företagen kan behålla personalen samtidigt som ägarens framtida investeringar hamnar någon annanstans. Staten kan förlora skatteintäkter från utflyttare men ändå få mer pengar från dem som stannar.

Miljardärsskatten är inget gemensamt oppositionsförslag

Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver frågan om miljardärsskatt. Nooshi Dadgostar har hänvisat till utredningar om att en sådan skatt skulle kunna ge 50 miljarder kronor. Miljöpartiet beskriver en skatt för personer med tillgångar över en miljard kronor och räknar med över 50 miljarder årligen.

Det är partiernas uppskattningar. Någon säker nettointäkt för staten är det inte.

Magdalena Andersson har avvisat förslaget. I SVT:s partiledarutfrågning sade hon att hon har mycket svårt att se att V och MP skulle få igenom en miljardärsskatt. Hon beskrev också beloppet 50 miljarder som en fantasisumma och framhöll att Socialdemokraterna inte har något sådant förslag.

Skattefrågorna splittrar därmed partier som kan behöva förhandla efter valet. Även skattekrocken mellan C och V försvårar en gemensam ekonomisk politik.

Det finns alltså inget beslutat återinförande att räkna på. Begreppet miljardärsskatt säger heller inte tillräckligt om hur skatten skulle fungera. En extra årlig skatt på tillgångar får andra konsekvenser än en minimiskatt där redan betalda skatter räknas av.

Svenska och danska data visar flyttreaktioner

I studien av Sverige och Danmark, publicerad som arbetsrapport, undersöker Katrine Jakobsen och hennes medförfattare hur förmögna personer reagerar på förmögenhetsskatt.

I versionen från juni 2025 beräknas en procentenhet högre högsta skattesats minska antalet förmögna skattebetalare i landet med omkring 2 procent. Det betyder inte att 2 procent skulle flytta varje år.

Forskarna beräknar mindre effekter på hela ekonomin genom migrationen: sysselsättningen minskar med 0,02 procent, investeringarna med 0,07 procent och förädlingsvärdet med 0,10 procent. Siffrorna omfattar inte skattens alla möjliga effekter.

Studien bygger på reformer som sänkte skatten. En ny höjning behöver inte ge en exakt spegelvänd reaktion. Sveriges äldre skatt hade dessutom betydande undantag för företagsägande, även om den danska jämförelsen gav liknande migrationsreaktioner när företagstillgångar beskattades.

Resultaten belägger en flyttrisk, men ger ingen färdig prognos för en skatt riktad enbart mot dagens svenska miljardärer.

Norge visar att utflyttningen kan öka snabbt

Norges skattehöjning 2022 ger ett annat slags underlag. I en arbetsrapport från december 2025 finner forskaren Christine Blandhol att utflyttningen i den berörda gruppen steg från omkring 0,2 procent till över 2 procent under reformåret. Ungefär 40 procent av de utflyttande hushållen var företagsägare.

Hennes ekonomiska modell beräknar att reformen leder till 1,3 procent lägre produktion på lång sikt. Det är en uppskattad effekt jämfört med ett alternativ utan reformen, inte ett konstaterat BNP-fall på 1,3 procent.

Modellen bygger bland annat på antaganden om hur företag påverkas när ägaren bor i ett annat land. Den visar också att en skatt vid utflyttning kan begränsa flykten och förbättra produktionen. Det är ett modellerat alternativ, inte ett färdigt svar på hur svenska regler bör skrivas.

De norska och svensk-danska resultaten ska inte läsas som två mätningar av samma sak. Länderna, reformerna, grupperna och tidsperspektiven skiljer sig. Arbetsrapporterna ger stöd för att ägarnas flyttbeslut spelar roll, men olika besked om hur stora följderna kan bli.

Norges skatt träffar också betydligt fler än miljardärer. För ensamstående börjar den 2026 vid 1,9 miljoner norska kronor i beskattningsbar nettoförmögenhet. Den sammanlagda skattesatsen är 1 procent, med 1,1 procent på delen över 21,5 miljoner. Skulder och värderingsrabatter påverkar underlaget.

Företagsvärde är inte pengar på ägarens konto

För en startupgrundare kan förmögenheten till stor del bestå av aktier som är svåra att sälja. Bolaget kan ha ett högt värde samtidigt som det går med förlust och behöver pengarna till personal och utveckling.

Om sådana aktier ingår i en förmögenhetsskatt behöver ägaren hitta pengar till den årliga betalningen. Det kan kräva utdelning, försäljning av andelar eller lån. Hur pressad situationen blir beror på ägarens övriga tillgångar och skattens regler.

Skillnaden mellan betalningssätten är stor:

OECD lyfter fram likviditet och värdering av svårsålda tillgångar som viktiga problem när förmögenhetsskatter utformas. Höga trösklar och möjligheter att dela upp betalningen kan minska problemen. Undantag för vissa tillgångar kan samtidigt göra det mer lönsamt att lägga förmögenheten just där, av skatteskäl.

Det finns dock inte stöd för att likviditetsproblem drabbar alla företagare. I rapporten A wealth tax at work finner norska statistikmyndigheten SSB begränsade sådana problem för typiska företagare, även i yngre bolag, i de äldre data som undersöks.

Den studien utesluter inte att enskilda grundare kan hamna i svårigheter. Den avgör heller inte effekten av Norges senare skattehöjningar.

För svenska startupbolag blir det därför avgörande om onoterade aktier alls omfattas, hur de värderas och om betalning kan skjutas upp när ägaren saknar tillgängliga pengar.

Skatteintäkterna kan växa trots att rika flyttar

Norge visar också varför en lista över utflyttade miljonärer inte räcker för att bedöma statsfinanserna.

Reuters rapporterade i november 2025 att landets intäkter från förmögenhetsskatten hade ökat trots utflyttningen och motsvarade omkring 0,6 procent av BNP.

Stigande intäkter bevisar däremot inte att en skattehöjning saknar kostnader. Skatten kan ge mer samtidigt som staten förlorar andra intäkter eller investeringarna blir lägre än de annars skulle ha varit.

Tillgångarnas värde påverkar också utfallet. Enligt SSB ökade den genomsnittliga betalda förmögenhetsskatten med 6,3 procent 2024, trots oförändrade skattesatser och trösklar. Den beskattningsbara förmögenheten hade vuxit.

Den svensk-danska forskningsrapporten finner att skatteförlusterna genom migration inte räcker för att ett avskaffande ska finansiera sig självt. Andra beteendeförändringar, som ändrat sparande och skatteplanering, har större betydelse för intäkterna i forskarnas beräkningar.

En svensk kalkyl behöver därför räkna på mer än skattesatsen multiplicerad med miljardärernas förmögenheter. Den måste även ta hänsyn till vilka tillgångar som beskattas, förändrat beteende, bortfall av andra skatter och kostnaden för att administrera systemet.

Hur staten använder pengarna påverkar i sin tur den samhällsekonomiska bedömningen. Skatteintäkter och ekonomisk tillväxt är två olika mått, även om de hänger ihop.

Många länder avskaffade skatten, Schweiz behöll stora intäkter

Sverige avskaffade förmögenhetsskatten från den 1 januari 2007. Det ingick i en bredare internationell utveckling.

Enligt OECD minskade antalet medlemsländer med personlig nettoförmögenhetsskatt från tolv 1990 till fyra 2017. Bland problemen fanns administration, skatteplanering och förhållandevis små intäkter. Frankrike ersatte 2018 sin breda förmögenhetsskatt med en skatt på fastighetsförmögenheter.

Schweiz visar att utfallet kan bli ett annat. Där motsvarade intäkterna från personlig nettoförmögenhetsskatt omkring 1 procent av BNP 2016, betydligt mer än i flera av jämförelseländerna.

Erfarenheterna ger varken stöd för att varje förmögenhetsskatt misslyckas eller för att ett system kan kopieras utan hänsyn till resten av skatterna. En bred skatt med låg tröskel skiljer sig från en skatt för några av landets allra rikaste. Undantag, värderingsregler och möjligheter att flytta påverkar båda.

Lorentzons flytthot lämnar flera ekonomiska frågor öppna

Lorentzons besked säger vad han avser att göra om skatten införs. Det säger inte vilka investeringar som skulle upphöra, var framtida bolag skulle startas eller hur mycket svensk skatt som skulle försvinna.

En flytt avslutar inte heller automatiskt all svensk skattskyldighet. Enligt Skatteverket kan den som har väsentlig anknytning till Sverige fortsätta vara obegränsat skattskyldig efter utflyttning. Hur det skulle påverka Lorentzon går inte att avgöra av hans uttalande.

Den ekonomiska risken ligger både i möjliga förluster här och nu och i sådant som ännu inte finns: nästa investering, nästa företag och nästa rekrytering. De senare effekterna är svårare att mäta än en adressändring, men får inte räknas som säkra förluster bara för att de är möjliga.

För att bedöma ett svenskt återinförande behövs besked om skattesats, tillgångar, värdering, betalningsregler och behandlingen av utflyttare. Innan dess är både löftet om 50 miljarder och en exakt prislapp på kapitalflykten osäkra.