Marine Le Pen går in i den första stora kandidatdebatten inför Frankrikes presidentval 2027 som klar favorit. En färsk mätning ger henne 33–35 procent i första valomgången och seger mot samtliga sex testade motståndare i den avgörande rundan. Nu försöker hon övertyga franska företagare om att en RN-regering inte behöver bli ett ekonomiskt risktagande. En valseger skulle samtidigt kunna ändra EU:s maktbalans och få direkta följder för Sverige genom unionens budget, stödet till Ukraina och Natos försvarssamarbete.

Le Pen lovar 125 miljarder euro i besparingar

Den 27 augusti samlade den franska arbetsgivarorganisationen Medef sju presidentaspiranter på Philippe-Chatrier-banan på Roland-Garros i Paris. Marine Le Pen mötte Jean-Luc Mélenchon, Édouard Philippe, Gabriel Attal, Raphaël Glucksmann, Bruno Retailleau och Marine Tondelier.

Det var kampanjens första stora gemensamma ekonomiska debatt, även om det slutliga kandidatfältet ännu inte är fastställt. Statsskulden, återindustrialiseringen, arbetskostnaderna, regelförenklingar och skatterna stod på dagordningen.

Redan vid ankomsten försökte Le Pen slå undan bilden av Rassemblement National som ett hot mot näringslivet. Företagare som faktiskt har granskat partiets förslag har ingen anledning att oroas, var hennes besked.

Inne i debatten lovade hon stabilare villkor, lägre produktionsskatter och ett slut på tillfälliga företagsskatter som gradvis blir permanenta. Det stora beskedet var att RN före Frankrikes budgetdebatt i oktober ska presentera en plan med 125 miljarder euro i besparingar.

Le Pen redovisade inte hela kalkylen. Samtidigt försvarade hon en pensionsmodell där personer som började arbeta före 20 års ålder kan gå vid 60 efter 40 inbetalda år. För andra ska pensionsåldern stegvis bli 62 år med upp till 42 avgiftsår.

Det är den ekonomiska konflikt hon behöver lösa under kampanjen: mycket stora besparingar ska kombineras med kostsamma sociala löften och en lägre pensionsålder för vissa grupper.

Mätningen ger Le Pen seger mot alla sex

Ifop-Fiducials valbarometer genomfördes den 24–25 augusti bland 1 598 röstberättigade fransmän. Le Pen fick mellan 33 och 35 procent i de olika scenarierna för första valomgången.

Jean-Luc Mélenchon fick 16–19 procent och gick vidare till den andra omgången i tre av sju testade uppställningar. I de övriga scenarierna låg en kandidat från mitten eller centerhögern före honom.

Édouard Philippe är den enda testade motståndaren som ligger riktigt nära. Mot Mélenchon får Le Pen däremot mer än dubbelt så stort stöd i mätningen.

Första valomgången hålls den 18 april 2027 och den andra den 2 maj. Resultaten visar hur fransmännen svarade åtta månader före valet, inte hur de kommer att rösta. Kandidatfältet är öppet och tidigare franska presidentval har förändrats kraftigt under de sista kampanjmånaderna.

Företagen är rädda för nästa president

Le Pens möte med näringslivet sker när förtroendet för fransk ekonomisk politik är mycket lågt. I Medefs undersökning bland nästan 66 000 företagsledare svarade 82 procent att de var pessimistiska om hur nästa presidents politik skulle påverka deras företag.

Siffran gäller alla tänkbara presidenter och är inte ett särskilt betyg på Le Pen. Den visar ändå hur svårt hennes uppdrag är. Företagen efterfrågar framför allt lägre skatter och avgifter, återindustrialisering, enklare regler, lägre offentliga utgifter och stabilare villkor.

Delar av RN:s linje ligger nära dessa önskemål. Partiet vill sänka produktionsskatter, ta bort regler som anses hämma investeringar och genomföra en stor förenklingsförordning tidigt under mandatperioden. RN accepterar numera också målet att på sikt få ned budgetunderskottet under 3 procent av BNP.

Andra delar skapar större osäkerhet. Partiets ekonomiska beräkningar har tidigare byggt på stora besparingar genom minskad invandring och lägre betalningar till EU. RN driver dessutom en protektionistisk linje där franska företag och medborgare ska prioriteras. Det kan kollidera med EU:s regler för den inre marknaden.

Något fullständigt ekonomiskt program för presidentvalet 2027 har ännu inte presenterats. Le Pens löfte om 125 miljarder euro är därför ett belopp utan en komplett offentlig fördelning.

Frankrikes skuld gör utrymmet litet

Frankrike försöker hålla budgetunderskottet runt 5,0 procent av BNP under 2026, efter 5,1 procent året före. Skillnaden mot EU:s riktmärke på 3 procent är fortfarande stor.

Investerare kräver samtidigt en allt högre ränta för att äga franska statsobligationer jämfört med tyska. Skillnaden för tioåriga lån har stigit till omkring 88 räntepunkter, den högsta nivån sedan slutet av 2024. Franska bankaktier föll också tydligt den 27 augusti när oron för budgeten och presidentvalet ökade.

Det är inte bara en reaktion på Le Pen. Även Mélenchon driver en ekonomisk linje som marknaden betraktar som dyr och osäker, medan den sittande minoritetsregeringen har svårt att få igenom besparingar i ett splittrat parlament.

En ny president kommer alltså att ta över ett land med hög skuld, stort underskott och begränsat tålamod på obligationsmarknaden. Ett program som inte snabbt uppfattas som finansierat kan göra Frankrikes lån dyrare och pressa banker och företag.

Le Pen får ställa upp – men rättsprocessen fortsätter

Le Pens kandidatur blev möjlig efter appellationsdomstolens besked den 7 juli 2026. Domstolen fastställde hennes skuld för förskingring av EU-parlamentsmedel men kortade valbarhetsförbudet. Den ovillkorliga delen ansågs redan avtjänad.

Hon dömdes även till tre års fängelse, varav två år villkorligt och ett år i hemförvar med elektronisk fotboja. Le Pen har överklagat till Frankrikes högsta instans, Cour de cassation. Överklagandet stoppar tills vidare straffets verkställighet, inklusive fotbojan.

Hon är därför valbar och driver sin presidentkampanj. Rättsläget är ändå inte helt avslutat. Högsta instansen har sagt att den ska försöka avgöra målet före valet, och ett upphävande med återförvisning kan göra valbarhetsfrågan osäker på nytt.

En Le Pen-seger skulle ändra EU inifrån

Le Pen driver inte längre att Frankrike ska lämna EU eller euron. För unionen ligger den större förändringen i att Frankrike kan gå från pådrivande medlemsland till en betydligt mer blockerande kraft.

Frankrikes roll som en av Europas viktigaste stormakter bygger både på landets ekonomi och på dess politiska och militära ställning. En fransk president kan påverka frågor där betydligt mindre EU-länder främst får reagera på redan lagda förslag.

RN vill minska EU-kommissionens makt, stoppa nya maktöverföringar till Bryssel och skära ned Frankrikes bidrag till EU-budgeten. Förslagen om budgeten har varierat från 2–3 miljarder euro till betydligt större minskningar. Om Frankrike betalar mindre måste andra medlemsländer skjuta till mer eller acceptera lägre gemensamma utgifter. Sverige är redan nettobetalare.

Partiet väntas också vilja ge fransk lag företräde i migrationsfrågor, begränsa den fria rörligheten inom Schengen och lämna EU:s migrationspakt. Det skulle kunna utlösa en lång konflikt med EU-domstolen och kommissionen.

På energiområdet vill RN lämna EU:s gemensamma elprissättning och ge Frankrikes kärnkraft större nationell särställning. Partiet motsätter sig centrala delar av EU:s klimatpaket Green Deal. Ett franskt avhopp från gemensamma lösningar kan flytta kostnader till andra länder och göra unionens klimatmål svårare att nå.

Nato och Ukraina berör Sverige direkt

Le Pen sade i maj 2026 att Frankrike bör lämna Natos integrerade militära kommando men stanna kvar som medlem i alliansen. För Sverige skulle en sådan fransk distans minska förutsägbarheten i Natos europeiska försvarsplanering.

RN motsätter sig också ett framtida ukrainskt EU-medlemskap och har varit kritiskt mot vissa sanktioner mot Ryssland och delar av det militära stödet till Ukraina. Frankrike kan därmed bli ett svårare land att få med i beslut som Sverige betraktar som centrala för Europas säkerhet.

En president kan inte genomföra hela sitt inrikesprogram ensam. Budgetar och lagar kräver stöd i nationalförsamlingen, och utan egen majoritet kan Le Pen tvingas till kompromisser eller politisk blockering. Presidentens inflytande är större över utrikes-, försvars- och EU-politiken.

Fyra besked återstår innan riskbilden blir tydligare: RN:s fullständiga ekonomiska program, besparingsplanen i oktober, domstolens slutliga avgörande och vem som faktiskt möter Le Pen om hon går vidare till den andra valomgången den 2 maj 2027.