Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez har erbjudit sig att avgå efter helgens våldsamma protester. President Emmanuel Macron har sagt nej. Samtidigt växer frågorna om varför polisen inte lyckades förhindra omfattande skadegörelse och plundring i flera franska städer.

Beskedet kommer efter en helg av politisk krishantering i Frankrike. På söndagen den 18 oktober höll Macron ett tv-sänt tal där han fördömde våldet och krävde svar om brister i säkerhetsarbetet.

Enligt Élyséepalatset vill presidenten att Nuñez fortsätter leda landets säkerhetsstyrkor. Macron har samtidigt krävt nya metoder för att bekämpa plundring och våldsamma grupper.

På måndagen den 19 oktober klockan 10.00 ska premiärminister Sébastien Lecornu hålla ett nytt krismöte om konsekvenserna av oroligheterna.

Varför ville Laurent Nuñez avgå?

Laurent Nuñez är som inrikesminister politiskt ansvarig för Frankrikes polis och nationella säkerhetsarbete. Efter lördagens demonstrationer har kritiken framför allt handlat om myndigheternas förberedelser och förmåga att skydda människor, butiker och offentliga byggnader.

Demonstrationerna riktades bland annat mot stigande levnadskostnader, problem inom skolan och försämrad offentlig service. Stora delar av protesterna var fredliga, men våldsamma grupper angrep byggnader och plundrade affärer.

Enligt myndigheternas uppskattningar deltog omkring 550 000 människor i demonstrationerna den 17 oktober. Arrangörerna angav en högre siffra, omkring 800 000.

Cirka 2 400 personer frihetsberövades efter lördagens oroligheter.

Kritiken har förstärkts av att regeringen redan före demonstrationerna varnade för att våldsamma grupper kunde försöka utnyttja protesterna. Trots förhandsvarningarna kunde omfattande skadegörelse inte förhindras.

Oppositionspolitiker har krävt Nuñez avgång. Hans erbjudande att lämna posten aktualiserar därmed frågan om det politiska ansvaret för polisens insatser.

Det finns däremot en viktig skillnad mellan att en minister bär det övergripande ansvaret och att det är fastställt att han personligen har orsakat bristerna.

Macron behåller ministern men kräver förändringar

Macrons beslut innebär att Nuñez får fortsätta på sin post och hantera följderna av oroligheterna.

Presidenten har samtidigt pekat på brister i framförhållning och underrättelsearbete. Nuñez har fått i uppdrag att snabbt ta fram nya metoder för att motverka våldsamma grupper och plundring.

Vilka förändringar som faktiskt ska genomföras är ännu inte fastställt offentligt.

Det är därför för tidigt att slå fast att regeringen beslutat om exempelvis en ny polisorganisation, utökade befogenheter eller särskilda säkerhetsåtgärder.

Att Macron stoppar avgången innebär heller inte att ansvarsfrågan är avslutad. Regeringen behöver fortfarande förklara varför förberedelserna inte räckte och hur liknande situationer ska hanteras framöver.

Vad ska krismötet den 19 oktober besluta om?

Premiärminister Sébastien Lecornu samlar flera ministrar klockan 10.00 på måndagen för att hantera de ekonomiska och rättsliga konsekvenserna.

Tre områden står i centrum:

Det handlar om frågor som regeringen ska behandla, inte om tre färdiga åtgärdspaket.

En handelsorganisation uppskattar att omkring 1 500 butiker har drabbats under oroligheterna.

För företagare är en central fråga hur snabbt verksamheter kan återupptas och vilka skador som omfattas av försäkringsskyddet.

Den franska regeringen beskriver på sin officiella informationssida om statens krishantering hur olika myndigheter samordnar insatser vid större samhällskriser.

Protesterna handlar om mer än polisens insatser

Avgångsfrågan har blivit akut efter helgens våld, men den bakomliggande politiska konflikten handlar också om missnöje med levnadskostnader och offentlig service.

Frankrike har under hösten upplevt återkommande protester. Den 4 oktober ledde demonstrationerna till tusentals gripanden.

Helgens oroligheter fick särskilt allvarliga konsekvenser i Limoges, där stadshuset skadades svårt i en brand.

Macron står därmed inför två olika problem. Regeringen måste visa att den kan upprätthålla säkerheten och samtidigt hantera missnöjet som ligger bakom demonstrationerna.

Premiärministern har fått i uppdrag att föra samtal med bland andra politiska partier, fackförbund och studentorganisationer. Dessa samtal är ett separat spår från den omedelbara krishanteringen.

För Nuñez innebär presidentens besked att han sitter kvar – men också att han förväntas leverera svar på varför säkerhetsarbetet inte fungerade bättre och vilka förändringar som nu behövs.