Moderaterna vill enligt nya uppgifter försäkra sig om stöd för en egen statsbudget innan Ulf Kristersson bildar en ny regering. Kravet kan bli avgörande i förhandlingarna med Centerpartiet och Sverigedemokraterna – samtidigt som tiden för att lägga fram nästa års budget börjar rinna ut.

Enligt TV4 Nyheterna vill Moderaterna undvika att återvända till regeringsmakten utan möjlighet att få igenom sin egen ekonomiska politik.

Uppgifterna kommer från källor inom Moderaterna och Kristdemokraterna och har inte bekräftats som ett formellt krav från partiledningen.

Frågan är viktig eftersom en regering kan få tillträda utan att ha säkrat riksdagens stöd för sin budget. Det är just den situationen M enligt uppgifterna vill undvika.

Därför räcker det inte att Kristersson blir statsminister

För att Ulf Kristersson ska godkännas som statsminister krävs inte att en majoritet av riksdagens ledamöter röstar ja. Det räcker att färre än 175 ledamöter röstar nej.

En statsbudget fungerar annorlunda. Där måste regeringen få igenom sitt ekonomiska förslag i konkurrens med andra budgetalternativ.

Det innebär att partier kan släppa fram en statsminister men senare rösta emot regeringens budget.

För Moderaterna skulle en sådan situation kunna innebära att partiet får regeringsansvaret utan att kunna genomföra centrala delar av sin politik.

Därför blir frågan om budgetstöd minst lika viktig som själva statsministeromröstningen.

Centerpartiet och SD sitter på nycklarna

Regeringsförhandlingarna har fått ett nytt läge sedan Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist den 26 oktober avslutade sitt försök att hitta stöd för en mittenregering.

Försöket ledde inte till någon färdig regeringslösning.

Enligt TV4:s källor har samtal samtidigt förts mellan Moderaterna och Centerpartiet samt mellan Kristdemokraterna och Centerpartiet. Bland annat ska migrationspolitiken ha diskuterats.

Källor inom regeringspartierna beskriver de sakpolitiska motsättningarna som mindre svåra än befarat.

Men ett stort hinder återstår: Centerpartiet motsätter sig att stödja en regering som är beroende av Sverigedemokraterna.

Samtidigt uppger TV4 att det inom SD finns öppningar för att släppa kravet på ministerposter i en kommande regering.

Det skulle kunna underlätta förhandlingarna, men löser inte automatiskt problemet. Även om SD står utanför regeringen kan partiets röster fortfarande behövas för att få igenom en budget.

Det är den motsättningen som gör förhandlingarna särskilt komplicerade.

Mandaten visar hur svårt läget är

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har tillsammans 111 mandat i riksdagen.

Med Sverigedemokraternas 62 mandat når de fyra partierna 173 mandat, två färre än de 175 som utgör halva riksdagen plus en ledamot.

Om Centerpartiets 25 mandat också räknas in blir summan 198.

Men den beräkningen förutsätter ett samarbete eller budgetstöd som det i nuläget inte finns någon bekräftad överenskommelse om.

Ett budgetförslag kan visserligen vinna utan att 175 ledamöter aktivt röstar för det, beroende på vilka alternativ som ställs mot varandra och hur övriga partier röstar.

Problemet för M är därför inte bara att hitta tillräckligt många mandat på papperet, utan att få partierna att faktiskt acceptera samma ekonomiska politik.

Centerpartiet har dessutom förberett ett eget budgetförslag för 2027, vilket ytterligare visar hur central den ekonomiska politiken är i regeringsfrågan.

Den 12 november måste en budget läggas fram

Regeringsförhandlingarna sker samtidigt under tidspress.

Senast den 12 november ska budgetpropositionen för 2027 lämnas till riksdagen.

Om ingen ny regering har tillträtt då ska den nuvarande övergångsregeringen lägga fram en övergångsbudget.

Finansdepartementet presenterade den 27 oktober principerna för en sådan budget. Den ska huvudsakligen utgå från tidigare anslagsnivåer, med nödvändiga justeringar.

En ny regering kan senare föreslå förändringar genom en ändringsbudget.

Det betyder att Sverige inte riskerar att stå utan en statsbudget enbart för att regeringsbildningen drar ut på tiden.

Däremot kan en utdragen process försvåra för en tillträdande regering att snabbt genomföra sin ekonomiska politik.

Vad händer nu med Kristersson?

Enligt TV4:s uppgifter vill Moderaterna se ytterligare en statsministeromröstning med Socialdemokraternas Magdalena Andersson som kandidat.

Förhoppningen hos de källor som uttalat sig är att ett nytt misslyckat försök ska öppna vägen för Kristersson.

Andersson röstades ned den 15 oktober med 248 nejröster mot 99 ja. Det var det första av högst fyra formella statsministerförsök.

Riksdagens talman Andreas Norlén ansvarar för den fortsatta processen, och någon ny statsministeromröstning är inte beslutad utifrån de senaste officiella beskeden.

Kristersson leder under tiden fortfarande övergångsregeringen.

Det finns alltså ännu ingen färdig överenskommelse om vare sig en ny regering eller dess budget.

Det nya i TV4:s uppgifter är att Moderaterna inte bara vill hitta en väg tillbaka till regeringsmakten. Partiet vill enligt källorna också veta att det faktiskt går att regera när vägen väl är öppen.

Det gör budgetfrågan till en möjlig nyckel för att lösa den politiska låsningen efter valet 2026.