Liberalerna går till val på en kraftig höjning av lärarlönerna. Partiet vill ge grundskole- och gymnasielärare 10 000 kronor mer i månaden och låta staten och kommunerna dela på kostnaden. Bara statens del beräknas till omkring sju miljarder kronor om året.

Alla grundskole- och gymnasielärare ska omfattas

Vallöftet presenterades den 13 augusti och skiljer sig tydligt från dagens statliga satsningar på lärarlöner.

Liberalerna vill att höjningen på 10 000 kronor i månaden ska omfatta alla grundskole- och gymnasielärare. Det handlar alltså inte bara om särskilt kvalificerade lärare, förstelärare eller en mindre grupp som väljs ut av arbetsgivaren.

Tanken är att staten ska skapa ett särskilt statsbidrag som används till löneökningen. Kommunerna ska samtidigt stå för en del av finansieringen.

Exakt hur kostnaden ska fördelas mellan staten och kommunerna är ännu inte offentliggjort i detalj.

Så mycket skulle lärarlönerna kunna öka

Enligt SCB:s senaste lönestatistik låg den genomsnittliga månadslönen 2025 på cirka 41 600 kronor för grundskollärare och 44 200 kronor för gymnasielärare.

Med Liberalernas föreslagna höjning skulle motsvarande nivåer bli omkring:

Det motsvarar en löneökning på ungefär 24 procent för en genomsnittlig grundskollärare och 23 procent för en genomsnittlig gymnasielärare.

Det är en helt annan storleksordning än en vanlig årlig lönerevision. Löneutrymmet för lärarkollektivet ligger under 2026 kring industrimärket på ungefär tre procent.

Staten ska betala omkring sju miljarder

Liberalerna beräknar statens del av reformen till omkring sju miljarder kronor.

Men den totala kostnaden blir betydligt större.

Skolverkets statistik för läsåret 2025/26 visar omkring 92 200 lärartjänster i grundskolan och cirka 30 000 i gymnasieskolan. Det motsvarar sammanlagt ungefär 122 200 heltidstjänster.

Om samtliga dessa tjänster får 10 000 kronor mer i månaden innebär själva löneökningen omkring 14,7 miljarder kronor per år.

Det är dessutom innan arbetsgivaravgifter och andra arbetsgivarrelaterade kostnader räknas in.

Beräkningen ska ses som en illustration av storleken på satsningen. Antalet personer och tjänster är inte samma sak, deltidsarbete påverkar kostnaden och detaljerna i Liberalernas modell är ännu inte presenterade.

Men siffrorna visar varför kommunernas medverkan är avgörande. Ett statligt tillskott på omkring sju miljarder räcker inte ensamt för att finansiera ett generellt lönepåslag på 10 000 kronor för hela den berörda lärarkåren.

Kommunerna måste skjuta till stora belopp

Liberalerna motiverar statens inblandning med att kommunerna inte har gett lärarna den löneutveckling som partiet anser behövs.

Samtidigt innebär konstruktionen att kommunerna själva förväntas vara med och betala den kraftiga höjningen.

Hur stor kommunernas slutliga nota blir går ännu inte att slå fast. Partiet har inte presenterat någon detaljerad fördelningsnyckel som visar hur mycket varje kommun ska betala eller hur kostnaderna ska fördelas mellan olika huvudmän.

Det är en central fråga för reformen.

Kommunernas ekonomi skiljer sig kraftigt åt, och en satsning som totalt handlar om många miljarder kronor om året skulle kräva betydande utrymme i skolbudgetarna om statsbidraget inte täcker merparten av kostnaden.

Friskolor är en annan öppen fråga

Det återstår också detaljer kring hur reformen ska fungera för lärare som arbetar hos fristående huvudmän.

Liberalernas besked är att grundskole- och gymnasielärare ska omfattas, men finansieringsmodellen beskrivs samtidigt som ett samarbete mellan staten och kommunerna.

Hur pengar i praktiken ska nå friskolor, vilka krav som ska ställas på huvudmännen och om medfinansieringen ska se likadan ut där har ännu inte specificerats.

Det finns även frågor kring bland annat deltidsanställda, olegitimerade lärare och exakt vilka lärarkategorier som ska räknas in.

Betydligt större än dagens Lärarlönelyft

Sverige har redan ett statligt Lärarlönelyft.

Den satsningen fungerar dock på ett helt annat sätt. Den riktas till särskilt kvalificerade lärare och omfattar inte automatiskt hela lärarkåren. Staten avsätter omkring tre miljarder kronor och löneökningen för dem som omfattas ligger i genomsnitt på 2 500–3 500 kronor i månaden.

Liberalernas nya vallöfte innebär därför både en bredare målgrupp och ett betydligt större lönepåslag.

Staten skulle också få en ännu större roll i en lönebildning som normalt hanteras av arbetsgivare och fackliga organisationer.

Statliga satsningar på lärarlöner är samtidigt inget nytt. Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet har tillsammans kostat staten mer än 37 miljarder kronor mellan 2013 och 2024.

Mohamsson vill på sikt nå riksdagslön

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har dessutom satt upp ett mer långtgående mål.

På sikt vill hon att erfarna lärare ska kunna tjäna lika mycket som en riksdagsledamot.

Riksdagsledamöternas grundarvode är 81 400 kronor i månaden under 2026.

Den nivån skulle inte nås genom det aktuella vallöftet. En genomsnittlig grundskollärare skulle med 10 000 kronor extra ligga kring 51 600 kronor och en genomsnittlig gymnasielärare kring 54 200 kronor, räknat på dagens genomsnittslöner.

Jämförelsen med riksdagen ska därför ses som Liberalernas långsiktiga ambition snarare än som resultatet av den nu föreslagna reformen.

Många detaljer återstår före ett genomförande

Liberalernas löfte är tydligt när det gäller själva summan: 10 000 kronor mer i månaden för grundskole- och gymnasielärare.

Betydligt mindre är ännu känt om genomförandet.

För att reformen ska fungera behöver staten och kommunerna komma överens om en finansieringsmodell som klarar en lönekostnad på många miljarder kronor varje år. Dessutom måste regler tas fram för friskolor, deltidsanställda och vilka lärare som exakt ska omfattas.

Det gör kommunernas roll till en av de viktigaste frågorna bakom det stora vallöftet. Statens utlovade sju miljarder är bara en del av den ekonomiska ekvationen.