Liberalerna gör en dramatisk slutspurt inför riksdagsvalet. I TV4/Novus nya mätning får partiet 5,8 procent – den högsta Novusnoteringen på fyra år och första gången under mandatperioden som L ligger statistiskt säkerställt över riksdagsspärren. Samtidigt skiljer bara 2,6 procentenheter mellan de två regeringsunderlagen fyra dagar före valet.
Liberalerna når 5,8 procent
Den stora förändringen i den nya mätningen är Liberalernas uppgång från 4,3 till 5,8 procent.
Det är den enda statistiskt säkerställda förändringen jämfört med Novus föregående mätning och innebär att partiet för första gången under mandatperioden ligger statistiskt säkerställt över fyraprocentsspärren.
Så här ser hela mätningen ut:
| Parti | Stöd |
|---|---|
| Socialdemokraterna | 26,6 % |
| Sverigedemokraterna | 19,3 % |
| Moderaterna | 16,6 % |
| Miljöpartiet | 8,8 % |
| Centerpartiet | 7,8 % |
| Vänsterpartiet | 7,5 % |
| Kristdemokraterna | 6,4 % |
| Liberalerna | 5,8 % |
Novus intervjuade 2 292 personer mellan den 6 och 8 september.
Den som vill se metoduppgifter och de fullständiga siffrorna hittar dem i TV4:s publicering av den nya Novusmätningen.
Från 1,9 till 5,8 procent på tre veckor
Det är framför allt hastigheten i Liberalernas återhämtning som sticker ut.
I Novus augustimätning, publicerad den 19 augusti, låg L på bara 1,9 procent. Därefter har utvecklingen gått snabbt:
| Mätning | L-stöd |
|---|---|
| 19 augusti | 1,9 % |
| Början av september | 3,3 % |
| 7 september | 4,3 % |
| 9 september | 5,8 % |
På omkring tre veckor har partiet alltså ökat med 3,9 procentenheter och mer än tredubblat sitt stöd.
Novus beskriver utvecklingen som den största procentuella återhämtningen i institutets mätserie sedan 2006 för ett parti som har legat under riksdagsspärren så nära ett val.
5,8 procent är samtidigt Liberalernas högsta notering hos Novus sedan augusti 2022, kort före det förra riksdagsvalet.
Så sent som den 7 september låg partiet på 4,3 procent och var då fortfarande inte statistiskt säkerställt över spärren. Hurbra skrev då om hur Liberalerna för första gången tagit sig över fyraprocentsspärren i Novus.
Två dagar senare har marginalen till fyra procent vuxit kraftigt.
Väljarna kommer framför allt från SD och M
Den kanske mest intressanta delen av uppgången är var Liberalernas nya väljare kommer ifrån.
Enligt Novus kommer de största inflödena i den senaste mätningen från Sverigedemokraterna och därefter Moderaterna.
Det betyder att mycket av den dramatiska L-rörelsen sker inom samma regeringsunderlag.
En väljare som går från M eller SD till L förändrar inte styrkeförhållandet mellan regeringssidan och oppositionen särskilt mycket i procent. Men rösten kan få mycket större betydelse för mandatfördelningen om den hjälper Liberalerna att hålla sig över fyra procent.
Det är kärnan i den stödröstning som nu kan vara på väg att påverka slutspurten.
Om L hamnar strax under spärren blir nästan alla partiets röster utan direkt betydelse i den nationella mandatfördelningen. Om partiet i stället klarar fyra procent deltar det fullt ut i fördelningen av riksdagens mandat.
Därför kan en förflyttning av väljare från exempelvis M till L vara rationell för en väljare som framför allt vill maximera chansen för ett fortsatt Tidöstyre.
Oppositionen leder med 50,7 mot 48,1
När partierna läggs ihop får Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet 50,7 procent.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna får tillsammans 48,1 procent.
Skillnaden är 2,6 procentenheter.
Det betyder inte att Novus kan slå fast vilken sida som blir störst på valdagen. Skillnaden ligger inom felmarginalen.
Det är också viktigt att skilja på utvecklingen över en längre period och förändringen i just den senaste mätningen.
I Novus mätning den 7 september stod det 50,3 mot 47,9 procent. Skillnaden var då 2,4 procentenheter. Oppositionens ledning har alltså inte minskat ytterligare i just dagens mätning.
Det som gör läget betydligt mer öppet är i stället Liberalernas position.
Under stora delar av mandatperioden har regeringssidan haft ett extra problem som oppositionen inte haft: risken att ett av dess fyra partier skulle hamna under riksdagsspärren.
Om L nu verkligen ligger klart över fyra procent förändras den parlamentariska matematiken kraftigt.
Fyraprocentsspärren kan avgöra fler mandat än blockgapet
Sveriges riksdag har 349 mandat. Ett parti behöver normalt minst fyra procent av rösterna i hela landet för att delta i fördelningen av utjämningsmandat och få full nationell representation.
Det gör skillnaden mellan exempelvis 3,8 och 4,2 procent mycket större än fyra tiondelar normalt skulle antyda.
En förenklad proportionell beräkning av dagens Novussiffror ger ungefär:
| Regeringsunderlag | Ungefärliga mandat |
|---|---|
| S, V, MP och C | 179 |
| M, KD, L och SD | 170 |
Det är inte en officiell mandatprognos. Den verkliga mandatfördelningen påverkas av valkretsmandat, utjämningsmandat och exakt hur rösterna fördelas geografiskt.
Men beräkningen visar varför Liberalernas uppgång är så viktig.
Med 5,8 procent motsvarar partiet grovt räknat omkring 20 mandat i en helt proportionell fördelning. Om L i stället skulle hamna under fyra procent förändras förutsättningarna för hela regeringskampen.
Den politiska frågan handlar därför inte bara om vilket block som får flest procent.
Den handlar också om hur många av rösterna som faktiskt blir mandat.
Novus sticker ut jämfört med andra mätningar
Samtidigt finns det ett tydligt skäl att vara försiktig med slutsatsen att Liberalerna nu definitivt är räddade.
Novus placerar partiet betydligt högre än flera andra aktuella mätningar.
I den senaste sammanvägningen från Hurbra Opinion den 7 september låg Liberalerna på 3,1 procent när sex opinionsinstitut vägdes samman.
Den skillnaden är central.
Novusmätningen visar en mycket stark och statistiskt säkerställd uppgång inom det egna institutet. Den visar däremot inte att samtliga mätinstitut nu är överens om att L ligger säkert i riksdagen.
Valrörelsens sista mätningar blir därför ovanligt betydelsefulla.
Om även andra institut börjar registrera samma kraftiga uppgång stärks bilden av att stödröstningen verkligen har lyft L över spärren. Om Novus fortsätter att ligga betydligt högre än övriga institut kvarstår en betydande osäkerhet.
Ett starkare L förändrar regeringsfrågan
Även själva regeringsbildningen ser annorlunda ut än tidigare under mandatperioden.
Liberalerna gick länge in i valåret med frågan om Sverigedemokraternas roll som ett av sina största strategiska problem.
Efter Sverigelöftet tidigare under 2026 går L nu till val som en del av ett fortsatt regeringsalternativ tillsammans med M, KD och SD.
Det betyder att ett L över spärren inte bara räddar mandat. Det gör också den fyrpartikonstellation som regeringssidan gått till val på betydligt mer genomförbar.
Men regeringsfrågan är fortfarande långt ifrån enkel.
Sverigedemokraterna är i dagens Novusmätning större än Moderaterna: 19,3 mot 16,6 procent.
Om regeringssidan vinner valet kommer frågan om SD:s plats i en ny regering därför snabbt att bli central. Jimmie Åkesson har drivit kravet på ett inflytande som motsvarar partiets storlek, medan Ulf Kristersson har markerat mot tanken att SD automatiskt skulle få ett stort antal ministerposter.
På andra sidan finns en annan osäkerhet.
S, V, MP och C samlar tillsammans 50,7 procent i Novus, men de fyra partierna är inte en färdig fyrpartiregering. Centerpartiet har pekat ut Magdalena Andersson som den mest sannolika statsministerpartnern, men har samtidigt egna politiska villkor och positionerar sig som ett mittenparti.
Det är därför mer korrekt att tala om två konkurrerande parlamentariska underlag än om två färdigförhandlade regeringar.
Stödröstningen kan bli en av valets stora berättelser
Liberalernas utveckling på några få veckor visar hur snabbt valmatematiken kan förändras när ett parti ligger nära spärren.
När L stod på 1,9 procent i augusti såg varje ytterligare stödröst ut att kunna försvinna i ett parti på väg ur riksdagen.
När partiet passerade fyra procent förändrades logiken.
Ju fler väljare som började tro att L faktiskt kunde klara sig, desto mindre riskfyllt blev det att stödrösta på partiet. Samtidigt ökade uppmärksamheten kring Liberalernas betydelse för regeringsbildningen.
Det kan skapa en självförstärkande rörelse.
Det är också möjligt att väljarna börjat agera mer strategiskt när avståndet till valdagen krymper. En väljare som egentligen föredrar M, KD eller SD kan bedöma att den egna sidan tjänar mer på att Liberalerna hamnar över fyra procent än på ytterligare en röst till det egna förstahandsvalet.
Fyra dagar återstår – och många bestämmer sig sent
Valet hålls på söndag.
Fyra dagar kan låta som en kort tid, men svenska valrörelser har tidigare visat att många väljare fattar sitt slutliga beslut mycket sent.
Novus eftervalsundersökning efter valet 2022 visade att 19 procent bestämde sitt partival under själva valhelgen.
Det gör årets sista dygn särskilt viktiga för ett parti som Liberalerna.
Partiet har gått från krisläge till att plötsligt kunna spela en avgörande roll i mandatkampen. Men skillnaderna mellan opinionsinstituten innebär att inget ännu är säkert.
Det enda som står klart efter dagens Novusmätning är att en av de största osäkerheterna i svensk politik har förändrats snabbt.
För tre veckor sedan handlade frågan om Liberalerna över huvud taget skulle överleva valet.
Fyra dagar före valdagen handlar den i stället om hur långt partiets uppgång kan bära – och om den kan bli det som avgör vem som får möjlighet att bilda Sveriges nästa regering.