Leksands IF:s ekonomiska kris var så djup att kommunen våren 2025 beskrev klubbens likviditet som kritisk och varnade för ett möjligt obestånd. Lösningen blev bland annat ett kommunalt borgensåtagande på sammanlagt 30 miljoner kronor. Nu visar SVT:s granskning hur kommunen gick in trots allvarliga brister i klubbens ekonomi – och trots att den egna genomlysningen pekade på felaktig redovisning och alltför optimistiska budgetar.

Det handlar inte om att Leksands kommun betalade ut 30 miljoner kronor till hockeyklubben. Kommunen gick i borgen för klubbens bankkrediter, vilket betyder att skattebetalarna i värsta fall kan få bära kostnaden om Leksands IF inte klarar sina åtaganden.

Men kommunens egna handlingar visar samtidigt hur allvarligt läget faktiskt var när beslutet fattades.

Kommunen skrev att likviditeten var kritisk

När kommunfullmäktige behandlade Leksands IF:s ekonomiska situation den 19 maj 2025 var formuleringarna ovanligt tydliga.

Klubbens likviditetssituation beskrevs som kritisk, och kommunen resonerade uttryckligen kring vad ett eventuellt obestånd skulle innebära.

Det är en viktig skillnad mot att bara tala om en klubb med dålig ekonomi. Ett obestånd innebär i praktiken att en verksamhet inte längre kan betala sina skulder när de förfaller och att problemet inte bara är tillfälligt.

Någon exakt tidpunkt för hur nära Leksands IF var en faktisk konkurs går däremot inte att slå fast utifrån de offentliga underlagen. Det finns inget stöd för att säga att klubben exempelvis var dagar från konkurs.

Men kommunen själv behandlade alltså risken som tillräckligt verklig för att väga in följderna av ett sammanbrott i sitt beslut.

I SVT:s granskning av Leksands IF:s ekonomiska kris framgår också att kommunen ansåg att konsekvenserna skulle sträcka sig långt utanför herrlagets sportsliga verksamhet.

Därför ville kommunen inte låta Leksand falla

Leksands IF är inte bara ett SHL- eller hockeyallsvenskt lag i en mindre kommun.

Organisationen är tätt sammanflätad med det lokala samhället. Kommunens underlag pekade på att en ekonomisk kollaps kunde påverka bland annat gymnasieverksamhet, ungdomsidrott och kommunens egen ekonomi.

Även arenor och träningsanläggningar används bredare än av elitlaget. Skolor, ungdomslag, andra föreningar och allmänheten är beroende av delar av samma infrastruktur.

Det gjorde situationen speciell.

För en kommun av Leksands storlek är hockeyklubben både ett elitidrottsföretag och en lokal institution. Ett fallissemang skulle därför kunna skapa problem som kommunen ändå tvingades hantera efteråt.

Det var ett av huvudargumenten bakom att ingripa.

Samtidigt är just det beroendet kontroversiellt. När en elitklubb blir så viktig för en kommun att ett sammanbrott upplevs som orimligt uppstår frågan om klubben i praktiken har blivit för stor för att tillåtas gå omkull.

Leksand ville egentligen ha betydligt mer stöd

Leksands IF:s ursprungliga önskemål gick längre än den lösning kommunen till slut godkände.

Klubben ville ha ett sammanhållet borgensåtagande på 56,5 miljoner kronor. Tanken var bland annat att refinansiera befintliga lån, få amorteringsfrihet och skapa ett större likviditetsutrymme.

Kommunen sade inte ja till hela upplägget.

I stället beslutade kommunfullmäktige om ett borgensåtagande på sammanlagt 30 miljoner kronor och förlängde samtidigt delar av de långsiktiga arenaavtalen.

Det är också viktigt att skilja på 30 miljoner i ny risk och 30 miljoner totalt.

Kommunen hade redan tidigare borgensåtaganden kopplade till Leksands IF. Vid utgången av 2024 låg de på omkring 19 miljoner kronor. Beslutet 2025 innebar alltså att den maximala kommunala exponeringen ökade med ungefär elva miljoner kronor till totalt 30 miljoner.

Vad borgen innebär för skattebetalarna

Kommunal borgen fungerar ungefär som när en person går i borgen för någon annans lån.

Leksands kommun behöver inte betala 30 miljoner bara för att borgensbeslutet finns. Så länge klubben klarar sina krediter och övriga åtaganden kostar garantin inte kommunen själva lånebeloppet.

Risken uppstår om Leksands IF använder kreditutrymmet och därefter inte kan betala tillbaka.

Då kan banken vända sig till kommunen.

Det betyder att skattebetalarna i yttersta ledet står bakom klubbens lån upp till borgensramen.

Kommunen valde dessutom att inte ta ut någon borgensavgift från Leksands IF. Det innebär att klubben fick den kommunala säkerheten utan en löpande ersättning till kommunen för risken.

Åtagandet är också långsiktigt och löper enligt beslutet ända till 2050.

De 30 miljonerna från fastighetsbolaget

En av de mest anmärkningsvärda delarna i Leksands ekonomi är hur klubbens fastighetsverksamhet användes när moderbolaget behövde stärkas.

I årsredovisningen för 2024/25 redovisas en utdelning på 30 miljoner kronor från ett koncernföretag till moderbolaget.

Pengarna flyttades alltså inom Leksandskoncernen.

Det innebar inte att hela organisationen plötsligt blev 30 miljoner rikare. Däremot stärkte överföringen moderbolaget, där den akuta pressen fanns, på bekostnad av kapital som tidigare låg i fastighetsdelen.

Trots det slutade koncernen räkenskapsåret med en förlust på 18,3 miljoner kronor.

Det egna kapitalet hade då sjunkit till omkring 2,4 miljoner.

Soliditeten var i praktiken nere kring noll.

För en verksamhet med omsättning, personalkostnader och andra åtaganden i hundramiljonersklassen var marginalerna därmed extremt små.

Spelarbonusar på över 30 miljoner byggdes upp

Problemen uppstod inte under en enda dålig säsong.

När Leksands IF:s styrelse hösten 2024 genomförde en extra ekonomisk granskning upptäcktes bland annat stora upplupna kostnader för spelarbonusar.

Den bokförda skulden kopplad till bonusarna uppgick till 31,5 miljoner kronor.

Enligt klubbens egen redovisning hade bonuskostnaderna byggts upp under tre räkenskapsår.

Styrelsen konstaterade också att tidigare bokföringsfel gjorde att resultatet för 2023/24 egentligen borde ha varit ungefär fem miljoner kronor sämre än det redan redovisade underskottet på 13,3 miljoner.

Samtidigt hade budgetarna varit för optimistiska.

Den budget som inför 2024/25 hade pekat mot ett resultat omkring noll visade sig redan tidigt under säsongen inte hålla.

Intäkterna hade överskattats och kostnader underskattats.

Personalkostnader över 112 miljoner

En central del av problemen var kostnadsnivån.

Under 2024/25 redovisade Leksands IF-koncernen personalkostnader på omkring 112,5 miljoner kronor.

Det skedde samtidigt som koncernen förlorade drygt 18 miljoner.

Klubben har därefter själv beskrivit hur tidigare avtal och ekonomiska åtaganden fortfarande påverkar framtida år.

Så kallade sign off-avtal som byggts upp sedan 2021 innebär enligt klubben kvarvarande åtaganden på omkring 40 miljoner kronor.

Ungefär 15 miljoner ska hanteras under verksamhetsåret 2026/27 och resten under kommande år.

Den ekonomiska saneringen är alltså långt ifrån avslutad bara för att det senaste bokslutet blev bättre.

Finanspolicyn ändrades samma dag

En annan del av SVT:s granskning gäller kommunens finanspolicy.

Samma dag som kommunfullmäktige fattade beslut om Leksands IF:s borgen antogs också en förändrad finanspolicy.

Det är en uppseendeväckande tidsmässig koppling.

Men dokumenten ger inte stöd för slutsatsen att kommunen efter klubbens ansökan snabbt skrev om reglerna enbart för att hjälpa Leksands IF.

Arbetet med den nya finanspolicyn hade påbörjats tidigare under året, och ett tjänsteutlåtande fanns redan i januari. Kommunstyrelsen hade också behandlat förändringarna innan Leksands IF:s formella borgensansökan kom i april.

Den säkra slutsatsen är därför att den nya policyn antogs samma dag som borgensbeslutet och att reglerna kring borgen till bland annat föreningar förändrades.

Att beskriva policyn som en skräddarsydd efterhandskonstruktion för Leksands IF går längre än vad handlingarna visar.

Kommunens extra borgen har ännu inte behövt användas

Utvecklingen efter krisen är samtidigt viktig.

Vid kommunens uppföljning i april 2026 konstaterades att den utökade delen av borgenslöftet fortfarande inte hade utnyttjats.

Det betyder att beslutet hittills framför allt har fungerat som en ekonomisk säkerhetslina.

Kommunen har tagit en risk, men den ökade borgensramen hade vid den tidpunkten inte behövt omvandlas till ny utnyttjad kredit.

Leksands ekonomi har också förbättrats.

För räkenskapsåret 2025/26 redovisade koncernen ett plusresultat på omkring 6,6 miljoner kronor. Eget kapital steg till knappt 15,5 miljoner och personalkostnaderna minskade till omkring 102 miljoner.

Soliditeten förbättrades till fem procent.

Det är fortfarande ingen stark balansräkning, men skillnaden jämfört med krisläget året före är tydlig.

Nedflyttningen gör återhämtningen svårare

Samtidigt har Leksands IF fått ett nytt ekonomiskt problem att hantera.

Klubben spelar nu i Hockeyallsvenskan efter degraderingen från SHL.

Det innebär lägre centrala intäkter och ett helt annat ekonomiskt läge än i högsta serien. Hur snabbt Leksand kan fortsätta stärka balansräkningen beror därför inte bara på kostnadsbesparingar utan också på hur väl organisationen klarar ett liv med mindre intäkter.

För den som vill följa klubbens sportsliga situation finns vår guide till Leksands IF 2026/27.

Samtidigt finns de gamla avtalen fortfarande kvar och ska betalas av över flera år.

Det gör att krisen 2025 inte kan betraktas som helt avslutad.

Leksand räddades – men risken flyttades

Det mest rättvisande sättet att beskriva kommunens ingripande är därför inte att Leksands kommun gav klubben 30 miljoner kronor.

Kommunen gjorde något annat.

Den använde sin egen kreditvärdighet för att skapa en ekonomisk säkerhetslina när Leksands IF hade kritisk likviditet och ett möjligt obestånd fanns med i kommunens egna riskbedömningar.

Det kan mycket väl ha varit avgörande för att stabilisera situationen.

Men samtidigt flyttades en del av risken från hockeyorganisationen till kommunen.

För Leksands IF innebar beslutet tid att sanera ekonomin.

För skattebetalarna innebär det att de fram till 2050 ytterst står bakom ett borgensåtagande på 30 miljoner kronor.

Ett år efter krisen ser läget betydligt bättre ut. Klubben har vänt förlust till vinst och den utökade borgen har inte behövt användas.

Men den ekonomiska historien är fortfarande inte färdigskriven.