Den svenska spannmålsskörden ser betydligt bättre ut än befarat i början av sommaren. Men för den som hoppas på billigare bröd, mjöl och andra matvaror är beskedet inte lika enkelt. Extremvärme i Europa, internationella spannmålspriser och högre transportkostnader kan fortsätta hålla uppe priserna även i Sverige.

Lantmännen har förbättrat sin syn på årets svenska spannmålsskörd efter gynnsammare väder under juli och augusti.

När bolaget presenterade sin första prognos i juni räknade man med en skörd på omkring 5,0 miljoner ton. Nu beskriver Lantmännen läget som betydligt bättre och bedömer att skörden närmar sig en normal nivå.

Omkring 60 procent av den svenska spannmålsskörden är redan bärgad och kvaliteten uppges hittills vara relativt god.

Det är goda nyheter för svenska lantbrukare. Men det betyder inte automatiskt att priserna på bröd, mjöl och andra livsmedel kommer att sjunka i höst.

Svenska skörden har återhämtat sig

Det torra och besvärliga vädret tidigare under säsongen skapade oro för en betydligt svagare svensk skörd.

I juni räknade Lantmännen med cirka 5,0 miljoner ton spannmål, klart mindre än den stora skörden 2025. Sedan dess har vädret förbättrats i flera delar av landet.

Även Jordbruksverkets prognos visar en tydlig återhämtning. Myndigheten räknar med en svensk spannmålsskörd på strax under 5,9 miljoner ton 2026.

Det är fortfarande mindre än 2025, men samtidigt omkring 10 procent mer än genomsnittet för åren 2021–2025.

Siffrorna är inte direkt jämförbara som två versioner av samma prognos. Lantmännen har inte presenterat någon ny exakt totalsiffra i sitt senaste besked, utan konstaterar att utvecklingen blivit bättre än man tidigare räknade med.

Problemen har i stället blivit större i Europa

Samtidigt som Sverige fått bättre väder har flera viktiga jordbruksområden längre söderut drabbats av extremvärme och torka.

Det påverkar den europeiska spannmålsskörden och därmed också priserna.

Enligt Lantmännens sammanställning väntas spannmålsproduktionen i EU och Storbritannien bli betydligt mindre än förra året. Torka och värme har slagit mot odlingarna samtidigt som låga vattennivåer på bland annat Rhen och Donau har försvårat transporter.

Det betyder att kostnaden för att få spannmål och andra jordbruksvaror dit de behövs kan öka.

I sitt aktuella besked om skördeläget pekar Lantmännen därför på risken för att både spannmåls- och foderpriser påverkas även i Sverige.

Därför styrs inte priset bara av den svenska skörden

Sverige producerar normalt mer spannmål än vad som konsumeras inom landet. Den svenska marknaden är därför tätt sammanlänkad med handeln i Europa och på världsmarknaden.

Det innebär att priset på svensk spannmål inte bestäms enbart av hur många ton som skördas i Sverige.

Internationella marknadspriser, efterfrågan från andra länder, valutakurser, fraktkostnader och utbudet runt Östersjön påverkar också vad svenska köpare och säljare betalar.

En god svensk skörd kan därför fungera som en stötdämpare. Den minskar risken för en svensk bristsituation och ger ett bättre utgångsläge.

Men om spannmål blir dyrare på den europeiska marknaden kan även svenska priser hållas uppe.

Billigare spannmål betyder inte heller billigare bröd direkt

Det finns dessutom flera steg mellan priset på spannmål och priset på en limpa i mataffären.

Spannmålet ska bland annat transporteras, malas, bakas, förpackas och köras ut till butikerna. Energi, löner, transporter och andra kostnader påverkar slutpriset.

Livsmedelsföretag kan också ha köpt eller prissäkrat råvaror långt i förväg. Det innebär att en förändring i spannmålspriset inte behöver synas på butikshyllan omedelbart.

Samma sak gäller åt andra hållet. Även om den svenska skörden blir bättre än väntat kan det ta tid innan lägre råvarukostnader, om de över huvud taget uppstår, slår igenom för konsumenten.

Det är en av anledningarna till att en bättre skörd inte kan översättas direkt till billigare mjöl eller bröd.

Foderpriser kan påverka fler matvaror

Spannmål används inte bara till exempelvis mjöl och bröd utan också som foder inom animalieproduktionen.

Om priset på spannmål och foder stiger kan kostnaderna därför öka för produktionen av bland annat kött, mjölk och ägg.

Effekten kommer inte nödvändigtvis direkt och behöver inte heller slå igenom fullt ut i konsumentpriserna. Men det är ytterligare en kanal genom vilken utvecklingen på spannmålsmarknaden kan påverka matbudgeten.

För den som vill följa den bredare utvecklingen finns vår guide om matpriserna hösten 2026, där flera av kostnaderna bakom butikernas priser sammanställs.

Bättre svenskt läge minskar risken, men tar inte bort den

Den tydligaste slutsatsen från Lantmännens nya bedömning är därför inte att maten nu blir billigare.

Det positiva är att Sverige ser ut att få en betydligt bättre spannmålsskörd än vad utsikterna tydde på i juni. Det minskar sårbarheten och ger svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter ett bättre utgångsläge.

Men spannmålsmarknaden är internationell.

Om värme och torka fortsätter att pressa skördarna i Europa samtidigt som frakt- och transportkostnader stiger kan svenska konsumenter fortfarande möta höga eller stigande kostnader för vissa livsmedel under hösten.

Den bättre svenska skörden är alltså en stötdämpare. Den är inte någon garanti för billigare mat.