Extremvärmen har försämrat skördeutsikterna på flera håll i Europa och priserna på spannmål har börjat stiga på världsmarknaden. Nu finns en risk att effekten når svenska matbutiker under hösten, framför allt för bröd, pasta, mjöl och andra spannmålsprodukter.

Den extrema sommarvärmen i Europa kan få konsekvenser långt efter att temperaturerna har sjunkit.

Torka och värmestress har slagit mot flera viktiga jordbruksområden och prognoserna för Europas spannmålsskörd har sänkts. Samtidigt steg de globala spannmålspriserna tydligt under juli.

För svenska hushåll betyder det inte att en ny matprischock är given. Men utvecklingen ökar risken för att vissa livsmedel blir dyrare under hösten och vintern.

Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har pekat ut bland annat bröd, pasta, mjöl, müsli och havregryn som produkter som kan påverkas först om spannmålspriserna fortsätter upp.

I ett betydligt sämre scenario kan prisuppgången bli kraftigare och även sprida sig till andra delar av matkassen.

Europas skördeprognos har sänkts kraftigt

En av de tydligaste signalerna kommer från branschorganisationen Coceral, som följer spannmålsproduktionen i EU och Storbritannien.

Så sent som i juni räknade organisationen med en samlad spannmålsskörd på omkring 295,5 miljoner ton.

I juli hade prognosen sänkts till 286,6 miljoner ton.

Det är en nedjustering med nästan nio miljoner ton på bara en månad.

Det betyder inte att nio miljoner ton färdig spannmål redan har förstörts. Skörden pågår fortfarande och prognoser kan ändras. Men förändringen visar hur snabbt förutsättningarna har försämrats.

Även EU-kommissionens forskningscentrum JRC har varnat för utvecklingen.

I den senaste europeiska grödövervakningen från JRC konstateras att extrem värme och låg nederbörd har tömt marken på fukt i delar av västra och centrala Europa.

Framför allt har prognoserna försämrats för majs och solros. För dessa grödor sänktes den förväntade avkastningen med omkring 6–7 procent.

Fortsätter värmen och torkan kan prognoserna behöva sänkas ytterligare.

Spannmålspriserna stiger redan

Effekterna syns också på råvarumarknaden.

FAO:s globala matprisindex visade stigande priser under juli. Spannmålsindexet ökade med 3,4 procent jämfört med månaden före och låg 6,9 procent högre än ett år tidigare.

Priset på vete steg ännu snabbare, med 5,8 procent på en enda månad.

Bakom utvecklingen finns flera faktorer. Värme och svagare skördeutsikter spelar in, samtidigt som störningar kring Svarta havet fortsätter att påverka en marknad som redan är känslig.

Det betyder inte att en limpa bröd i Sverige automatiskt blir 5,8 procent dyrare.

Råvaran är bara en del av butikens slutpris. Förädling, energi, transporter, löner, förpackningar och handelns marginaler spelar också in.

Men en längre period med dyrare spannmål ökar kostnadstrycket genom hela livsmedelskedjan.

De här varorna kan påverkas först

Spannmålsbaserade produkter har den mest direkta kopplingen till utvecklingen.

Vara	Varför priset kan påverkas
Bröd	Vete och andra spannmål är centrala råvaror
Pasta	Tillverkas huvudsakligen av durumvete
Mjöl	Direkt koppling till spannmålspriser
Havregryn och müsli	Havre och andra spannmål ingår direkt
Kött och ägg	Dyrare spannmål kan höja kostnaden för djurfoder
Mjölkprodukter	Foderkostnader kan på sikt slå mot mjölkproduktionen

Effekten på kött, ägg och mejerier kommer normalt senare än på mjöl och andra direkta spannmålsprodukter.

Spannmål används som djurfoder. Om foderkostnaderna stiger under en längre period får lantbrukarna högre kostnader för att producera bland annat mjölk, ägg och kött.

Även socker är värt att följa. FAO:s globala sockerprisindex steg med 5,6 procent under juli, bland annat på grund av oro kring varmt och torrt väder och skördeutsikterna i Europa.

Samtidigt går inte alla livsmedelsråvaror åt samma håll. Internationella priser på bland annat kött och mejeriprodukter föll under juli.

Det är därför mer sannolikt med olika stora prisförändringar mellan olika varugrupper än att hela matkassen plötsligt stiger lika mycket.

Kan märkas i butiken först om några månader

Det finns dessutom en fördröjning från råvarumarknaden till butikshyllan.

FAO:s chefsekonom Máximo Torero bedömer att förändringar i internationella råvarupriser normalt behöver ungefär tre till sex månader innan de får fullt genomslag på konsumentpriserna.

Det är en viktig anledning till att hösten och vintern nu hamnar i fokus.

Om priserna på spannmål fortsätter upp under sensommaren kan det alltså dröja innan hela effekten syns i svenska matbutiker.

Samtidigt kan läget förändras snabbt. Bättre skördar än väntat i andra delar av världen eller fallande energi- och gödselpriser kan dämpa utvecklingen.

Sverige står starkt på spannmål

Det svenska läget skiljer sig dessutom från situationen i flera andra länder.

Sveriges försörjningsgrad för spannmål låg på omkring 150 procent under 2025. Sverige producerar alltså under ett normalt år betydligt mer spannmål än vad som behövs för den egna konsumtionen.

Det minskar risken för faktisk brist på spannmål.

Men självförsörjning betyder inte att Sverige är isolerat från världsmarknaden.

Svensk spannmål handlas på en internationell marknad där priset påverkas av tillgång och efterfrågan i Europa och resten av världen. Om stora producentländer får sämre skördar kan svenska priser därför stiga även om det finns tillräckligt med spannmål i Sverige.

För andra livsmedel är Sverige dessutom betydligt mer beroende av import.

Försörjningsgraden är exempelvis lägre för kött och flera mejeriprodukter, vilket gör att internationella kostnadsförändringar kan få större betydelse.

Även den svenska skörden väntas bli mindre

Sverige går inte heller mot ännu en rekordstor spannmålsskörd.

Lantmännens prognos inför årets skörd pekar på omkring fem miljoner ton spannmål.

Det kan jämföras med 6,4 miljoner ton under det starka skördeåret 2025 och ett tioårssnitt på omkring 5,5 miljoner ton.

Orsaken i Sverige är framför allt omfattande vinterskador och ska inte blandas ihop med de värmeproblem som drabbat delar av kontinenten.

Men kombinationen innebär att Sverige samtidigt som Europas skördeutsikter försämras inte väntas få en ovanligt stor egen skörd som motvikt.

Den slutliga bilden blir dock inte klar förrän skörden är färdig och både mängd och kvalitet kan bedömas.

Momssänkningen ger svenska hushåll en buffert

Det finns också faktorer som håller emot en prisuppgång.

Sedan den 1 april 2026 är momsen på livsmedel sänkt från 12 till 6 procent. Den lägre momsen ska enligt nuvarande regler gälla till slutet av 2027.

Sverige har dessutom gått in i sommaren med låg inflation.

Det betyder att utgångsläget är betydligt lugnare än under den stora matprisuppgången efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Då sammanföll höga råvarupriser med kraftigt stigande energi-, transport- och gödselkostnader.

En sådan utveckling är inte given den här gången.

Risk för högre priser – men ingen prischock är säker

Flera pusselbitar pekar alltså åt samma håll.

Europas skördeprognoser har försämrats. Spannmålspriserna på världsmarknaden har börjat stiga. Extremvärmen fortsätter att skapa problem och det kan ta några månader innan högre råvarupriser når konsumenterna.

Det gör högre svenska matpriser under hösten till en reell risk.

Framför allt bör priserna på bröd, pasta, mjöl och andra spannmålsprodukter följas.

Men det finns fortfarande för många osäkra faktorer för att slå fast att Sverige står inför en ny bred matprischock.

Hur stor effekten blir avgörs bland annat av resten av Europas skörd, utvecklingen på världsmarknaden, energipriserna och hur mycket av kostnadsökningen som faktiskt förs vidare till svenska konsumenter.

Först när höstens butikssiffror börjar komma blir det tydligt hur hårt sommarens extremvärme faktiskt slår mot den svenska matkassen.