Henrik Landerholm döms för vårdslöshet med hemlig uppgift. Svea hovrätt ändrar därmed tingsrättens friande dom och dömer den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren till böter. Den avgörande skillnaden är hur domstolarna bedömer hans oaktsamhet.
Svea hovrätt meddelade sin dom måndagen den 19 oktober 2026. Landerholm döms för att ha lämnat kvar säkerhetskänsliga handlingar på en konferensanläggning våren 2023.
Attunda tingsrätt friade honom i september 2025. Hovrätten gör nu en annan bedömning, trots att domstolarna i stora delar är överens om vad som faktiskt inträffade.
Därför friade tingsrätten Landerholm
Händelsen inträffade i mars 2023 på konferensanläggningen Gällöfsta utanför Stockholm. Henrik Landerholm, som då var nationell säkerhetsrådgivare, hade tagit med sig handlingar med hemliga uppgifter.
Handlingarna placerades i ett värdefack men blev kvar när han lämnade anläggningen. De påträffades senare i facket, som då var olåst.
Tingsrätten ansåg att uppgifterna hade röjts genom att obehöriga kunnat få tillgång till dem. Det var däremot inte bevisat att någon faktiskt hade läst handlingarna.
Den avgörande frågan blev i stället hur allvarligt Landerholm hade brustit i sitt ansvar.
Tingsrätten konstaterade att han varit oaktsam, men ansåg inte att oaktsamheten var grov. Eftersom brottet vårdslöshet med hemlig uppgift kräver grov oaktsamhet blev domen friande.
Därför gör hovrätten en annan bedömning
Svea hovrätt kommer fram till att Landerholms hantering av handlingarna varit så allvarligt oaktsam att den uppfyller kraven för straffansvar.
Hovrätten fäster särskild vikt vid hans höga befattning, långa erfarenhet och det ansvar som följer med att hantera säkerhetskänsliga uppgifter.
Den som har en sådan position måste enligt hovrätten uppfylla särskilt höga krav på aktsamhet.
Skillnaden mellan domstolarnas slutsatser kan sammanfattas så här:
| Attunda tingsrätt | Svea hovrätt |
|---|---|
| Hemliga uppgifter hade röjts, men Landerholms oaktsamhet bedömdes inte som grov. Han friades. | Oaktsamheten bedöms som grov med hänsyn till bland annat hans ansvar och erfarenhet. Han döms till böter. |
Det handlar alltså inte om att hovrätten har konstaterat att Landerholm medvetet spridit hemliga uppgifter. Det är graden av oaktsamhet som förändrar den juridiska bedömningen.
Vad innebär vårdslöshet med hemlig uppgift?
Brottet regleras i brottsbalkens bestämmelser om brott mot Sveriges säkerhet.
För straffansvar krävs att någon genom grov oaktsamhet obehörigen röjer sådana uppgifter som omfattas av bestämmelsen.
Det finns en viktig skillnad mellan vanligt slarv och grov oaktsamhet. Alla misstag som innebär att hemliga uppgifter hanteras felaktigt är inte automatiskt straffbara enligt den här bestämmelsen.
Grov oaktsamhet innebär att personen på ett särskilt allvarligt sätt har brustit i den försiktighet som situationen kräver.
Straffet för vårdslöshet med hemlig uppgift under fredstid är böter eller fängelse i högst ett år.
Hovrätten har i Landerholms fall valt böter.
Kan Henrik Landerholm överklaga domen?
Ja. Hovrättens dom kan överklagas till Högsta domstolen, men det innebär inte att målet automatiskt prövas på nytt.
För att HD ska ta upp målet krävs normalt prövningstillstånd. Sådant lämnas framför allt när det finns en rättslig fråga som behöver klargöras för att vägleda andra domstolar.
På Högsta domstolens webbplats finns information om hur överklaganden och prövningstillstånd fungerar.
Om HD inte beviljar prövningstillstånd står hovrättens dom fast.
Landerholm lämnade redan i januari 2025 sitt uppdrag som nationell säkerhetsrådgivare. Hovrättens avgörande gäller därför hans tidigare hantering av hemliga handlingar, inte något uppdrag han fortfarande innehar.
Domen innebär att han nu har fällts för den händelse som tingsrätten tidigare ansåg inte nådde upp till kraven för straffansvar.