En omfattande strejk i den franska energisektorn slog under natten mot tisdagen ut 6,5 gigawatt elproduktion. Större delen av bortfallet kom från sju kärnreaktorer, men även gas- och vattenkraft drogs ned. Produktionen återhämtades under morgonen, men strejken fortsätter den 15 september och nya neddragningar kan komma.

Frankrike är en av de viktigaste aktörerna på Europas elmarknad. Landet får omkring 70 procent av sin elektricitet från kärnkraft och exporterar normalt stora mängder el till grannländerna.

Därför är ett bortfall på 6,5 gigawatt betydligt mer än en fransk inrikesfråga.

Om produktionen minskar under en längre period kan mindre billig kärnkraftsel skickas ut på den europeiska marknaden. Det kan öka behovet av dyrare produktion i andra länder, samtidigt som de europeiska gaspriserna redan ligger på mycket höga nivåer.

Sju kärnreaktorer drogs ned

Merparten av produktionsminskningen under natten kom från sju franska kärnreaktorer.

Det handlar inte om haverier eller tekniska fel, utan om strejkrelaterade produktionsneddragningar. Även gas- och vattenkraftsproduktion reducerades.

Frankrike har totalt 57 kärnreaktorer med en installerad kapacitet på omkring 62,9 gigawatt. Ett bortfall på 6,5 gigawatt motsvarar därmed drygt en tiondel av hela den franska kärnkraftsflottans installerade effekt.

Produktionen hade återhämtats tidigt på tisdagsmorgonen. Det minskar risken för en omedelbar och kraftig marknadseffekt.

Men eftersom arbetsmarknadskonflikten fortsätter kan nya neddragningar komma senare under dagen.

Frankrike är Europas stora elexportör

Frankrikes betydelse för elmarknaden har ökat kraftigt sedan kärnkraftsproduktionen återhämtades efter problemen 2022.

Under 2025 exporterade landet netto 92,3 terawattimmar el, ett historiskt rekord. Frankrike var därmed Europas största nettoexportör.

Utvecklingen fortsatte under första halvåret 2026, då nettoexporten uppgick till omkring 51 terawattimmar.

Det innebär att ett större produktionsbortfall i Frankrike snabbt kan förändra balansen även i andra länder.

När fransk kärnkraft finns tillgänglig kan el exporteras till bland annat Tyskland, Belgien, Italien, Spanien, Storbritannien och Schweiz. Om den produktionen minskar måste delar av efterfrågan i stället täckas genom annan produktion eller förändrade handelsflöden mellan länderna.

Det är särskilt viktigt när alternativet är gaseldad kraft.

Höga gaspriser ökar risken

Den franska strejken kommer samtidigt som Europas energimarknad redan befinner sig i ett känsligt läge.

Gaspriserna har stigit kraftigt, vilket gör det dyrt att ersätta bortfall av kärnkraft med gaseldad elproduktion. Det gäller särskilt på marknader där gas ofta sätter marginalpriset under timmar med hög efterfrågan.

Det är också därför ett relativt kort produktionsbortfall kan få större betydelse nu än under en period med låga gaspriser och gott om billig reservkapacitet.

Hurbra har tidigare gått igenom varför Europas höga gaspris spiller över på elmarknaden.

Om strejken fortsätter att begränsa den franska produktionen kan efterfrågan på gaseldad el öka i andra delar av Europa. Det kan i sin tur lyfta elpriserna ytterligare.

Det går däremot inte att säga att nattens strejk redan har orsakat ett visst prispåslag. Elpriset påverkas samtidigt av bland annat väder, vindkraft, efterfrågan, överföringskapacitet och annan produktion.

Konflikten gäller kraftigt rabatterad el och gas

Bakgrunden till strejken är en konflikt om de franska energianställdas särskilda el- och gasförmåner.

Anställda och pensionärer inom sektorn har sedan länge haft tillgång till kraftigt rabatterad energi genom det så kallade tarif agent-systemet.

De fackliga organisationerna motsätter sig förslag som skulle begränsa förmånen och betraktar den som en del av de anställdas samlade ersättning och arbetsvillkor.

Frankrikes revisionsrätt har samtidigt pekat på de stora kostnaderna.

För EDF uppgick kostnaden för energiförmånen till mer än 700 miljoner euro under 2024. Bolaget har dessutom miljardåtaganden kopplade till att förmånen fortsätter även efter pensionering.

Konflikten kommer samtidigt som EDF står inför mycket stora investeringar i både befintlig och framtida kärnkraft.

Det gör frågan ekonomiskt känslig för såväl bolaget som staten.

Kan även påverka svenska elpriser

Sverige har ingen direkt elförbindelse med Frankrike, men den europeiska elmarknaden är sammankopplad.

Om Frankrike exporterar mindre kan länder längre norrut behöva producera mer själva eller importera från andra håll. Det kan påverka priser och handelsflöden i exempelvis Tyskland och Danmark och därifrån även få effekt i Norden.

Särskilt södra Sverige, framför allt SE3 och SE4, har en tydligare koppling till utvecklingen på den kontinentala elmarknaden.

Effekten beror samtidigt på en rad andra faktorer. Vattenkraftsläget i Norden, vindkraften, svensk kärnkraftsproduktion, efterfrågan och kapaciteten i elnäten kan alla dämpa eller förstärka påverkan.

Ett kort bortfall under en enda natt behöver därför inte ge någon tydlig svensk priseffekt.

Men om strejken utvecklas till återkommande eller långvariga kärnkraftsneddragningar förändras läget.

Då minskar mängden fransk exportel under en period när Europa redan har höga gaspriser, och sannolikheten ökar för att även den nordiska marknaden känner av den franska konflikten.

Frankrikes betydelse för Europas elhandel går att följa i den officiella statistiken från den franska systemoperatören RTE.

Det är därför tisdagens fortsatta strejk blir viktig att följa. De 6,5 gigawatt som försvann under natten kom tillbaka under morgonen, men om produktionsneddragningarna återkommer kan konflikten snabbt gå från en tillfällig störning till ett nytt problem för Europas redan pressade energimarknad.