Ny kärnkraft blir betydligt dyrare medan markbaserad solkraft blir billigare i Norges uppdaterade energikalkyl. Kärnkraftens beräknade kostnad ökar från 160 till 194 norska öre per kilowattimme. För solkraft sjunker kostnaden från 66 till 53 öre. Men siffrorna berättar inte hela historien om vad olika kraftslag kostar samhället.

Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) presenterade de nya beräkningarna måndagen den 19 oktober. Jämfört med myndighetens kalkyl från 2024 har kostnaden för ny kärnkraft ökat med drygt 21 procent, samtidigt som markbaserad solkraft blivit nästan 20 procent billigare.

Beräkningarna gäller nya kraftanläggningar i Norge. De visar genomsnittliga produktionskostnader över anläggningarnas ekonomiska livslängd, inte elpriserna som hushållen betalar.

Så har kostnaderna förändrats sedan 2024

Förändringarna är inte begränsade till kärnkraft och solkraft. Även flera andra kraftslag har fått nya kostnadsbedömningar.

Samtliga belopp anges i norska öre. Den nya kalkylen uttrycks i 2025 års penningvärde, medan det äldre underlaget utgick från 2024 års prisnivå. Jämförelsen är NVE:s egen, men förändringarna beror delvis på uppdaterade antaganden och ska inte tolkas som rena prisförändringar för identiska anläggningar.

Den fullständiga jämförelsen finns i NVE:s sammanställning av produktionskostnader.

Därför har kärnkraften blivit dyrare

Den viktigaste förklaringen är högre investeringskostnader. NVE har höjt den uppskattade investeringskostnaden för kärnkraft med omkring 17 procent jämfört med den tidigare analysen.

Kärnkraft är särskilt känslig för finansieringskostnader eftersom stora investeringar måste göras långt innan anläggningen börjar producera el.

I kalkylen räknar NVE med tio års byggtid för ett nytt kärnkraftverk. Under hela perioden binds kapital utan att någon el kan säljas. Ju längre byggtiden blir, desto större betydelse får räntan.

Myndigheten använder sex procents real kalkylränta, samma nivå som i beräkningen från 2024. Kostnadsökningen beror alltså inte på att NVE har höjt just detta ränteantagande.

Även kärnbränslet har blivit dyrare i kalkylen. Den antagna kostnaden har höjts från fyra till 7,5 norska öre per kilowattimme.

Beräkningen utgår från ett stort kärnkraftverk på 1 600 megawatt, med 40 års ekonomisk livslängd och en kapacitetsfaktor på 90 procent. Den gäller inte specifikt små modulära reaktorer, SMR.

Solkraftens lägre kostnad har flera förklaringar

För markbaserad solkraft går utvecklingen åt motsatt håll. Här spelar både teknikutveckling och förändrade beräkningsantaganden in.

NVE har bland annat höjt den antagna ekonomiska livslängden för solkraft från 30 till 40 år. Därmed kan investeringen fördelas över fler års elproduktion.

Myndigheten räknar också med högre årlig produktion än tidigare, motsvarande 1 057 fullasttimmar i stället för 1 000.

Samtidigt har investeringarna i solkraft blivit billigare på internationella marknader.

Resultatet blir en lägre beräknad produktionskostnad, men det betyder inte att alla typer av solkraft har blivit billigare. För solceller på stora platta tak har NVE tvärtom höjt kostnadsuppskattningen från 66 till 80 öre per kilowattimme.

Billigast produktion betyder inte billigast elsystem

NVE använder måttet LCOE, som står för Levelized Cost of Energy. Det beskriver den genomsnittliga kostnaden för att producera en kilowattimme el under en anläggnings ekonomiska livslängd.

Måttet är användbart för jämförelser, men har en avgörande begränsning: det tar inte fullt hänsyn till när elen produceras och hur mycket den då är värd.

Solkraft producerar exempelvis mycket under ljusa timmar och betydligt mindre under vinterns mörkaste perioder. Om många solcellsanläggningar producerar samtidigt kan elpriset dessutom pressas just när produktionen är som störst.

NVE kompletterar därför analysen med en så kallad värdefaktor.

I myndighetens modell har markbaserad solkraft en värdefaktor på 0,61, vilket innebär att elen väntas säljas till ett produktionsvägt pris motsvarande 61 procent av marknadens genomsnittspris. Kärnkraftens motsvarande faktor är 1,02.

Om produktionskostnaderna justeras med dessa värdefaktorer blir nivåerna ungefär 87 öre per kilowattimme för markbaserad solkraft och 190 öre för kärnkraft.

Det är dock inte en fullständig beräkning av samhällskostnaden. Den bygger på prognoser om framtida elpriser och fångar inte alla kostnader för elnät, reserver och balansering av produktionen.

En rättvis jämförelse mellan kraftslag behöver därför väga samman produktionskostnader, leveransförmåga och vilken roll olika anläggningar spelar i elsystemet.

Vad betyder Norges kalkyl för Sverige?

De norska resultaten är relevanta för den svenska diskussionen om framtidens elproduktion, men kan inte överföras direkt till svenska kraftprojekt.

Byggtider, finansieringsvillkor, tekniska lösningar och statlig riskfördelning kan skilja sig mellan länderna.

För svensk kärnkraft är finansieringsfrågan särskilt viktig. Vi har tidigare gått igenom vad ny kärnkraft i Sverige kan kosta och hur riskerna fördelas.

Den norska kalkylen visar framför allt hur kraftigt resultatet kan påverkas av investeringar, byggtid och antaganden om framtida produktion.

Att solkraft får en lägre produktionskostnad än kärnkraft innebär inte automatiskt att den är ett billigare alternativ för hela elsystemet. Men det innebär heller inte att kärnkraftens möjlighet att leverera el under fler av årets timmar gör dess betydligt högre investeringskostnad oviktig.

Det är just den avvägningen som en jämförelse av produktionskostnader ensam inte kan avgöra.