Det går inte att säkert känna igen AI-genererade bilder bara genom att titta på dem. Kontrollera vem som publicerat bilden, var den först förekom och om händelsen går att bekräfta. Omvänd bildsökning och metadata kan hjälpa, medan konstiga fingrar och AI-detektorer bara ger ledtrådar.
Den 20 september 2026 larmades räddningstjänsten till Söder Mälarstrand i Stockholm efter att en båtägare fått en bild där hans båt såg halvsjunken ut. På plats hittades ingen sjunkande båt. Enligt räddningstjänstens uppgifter till Aftonbladet hade någon skickat en AI-genererad bild som ett skämt.
För den som tar emot en sådan bild finns två frågor: behöver någon hjälp, och går uppgiften att lita på? Vid konkret misstanke om pågående akut fara ska du ringa 112 och berätta vad du vet, även om bilden är osäker. En bildgranskning får inte fördröja larmet.
Börja med avsändaren och originalpubliceringen
Fråga den som skickade bilden varifrån den kommer. Har personen själv tagit den, fått den av någon annan eller hittat den i ett flöde? Be om länken till ursprungsinlägget.
Att avsändaren är en vän säger något om vem du känner, men inte vem som skapade bilden. Följ kedjan bakåt så långt det går.
Kontrollera kontot eller webbplatsen som publicerat materialet. Finns en begriplig historik, kontaktuppgifter och en avsändare som går att kontrollera? Om kontot påstår sig tillhöra en myndighet eller redaktion, jämför med organisationens egen webbplats.
Läs också texten runt bilden. Där kan finnas uppgifter om fotograf, plats och datum, men också en märkning som AI, illustration eller satir. När bilden delas vidare kan den förklaringen ha fallit bort.
En skärmbild av en nyhetsartikel behöver kontrolleras hos den angivna tidningen. Sök efter rubriken på redaktionens webbplats. En logotyp och en trovärdig layout räcker inte som bevis för att artikeln finns. Hittar du den inte behöver uppgiften undersökas vidare.
Så gör du en omvänd bildsökning
Vid omvänd bildsökning använder du bilden som sökfråga. Målet är att hitta andra publiceringar och få veta mer om ursprunget.
På mobil
- Spara bilden du vill undersöka.
- Öppna Google-appen på Android eller iPhone.
- Tryck på Lens-symbolen i sökfältet och välj bilden.
- Öppna webbträffarna och läs vad sidorna säger om bilden.
Sök först med hela bilden. Om du får irrelevanta träffar kan du markera ett mindre område, exempelvis själva motivet i en skärmbild.
På dator
- Öppna Google och välj ”Sök med bild” vid sökfältet.
- Ladda upp bildfilen eller klistra in bildens webbadress.
- Jämför träffarnas bilder, bildtexter, platser och datum.
I Chrome kan du även högerklicka på en bild på en webbplats och välja att söka med Google Lens.
Läs sidorna bakom sökresultaten. En snarlik bild kan föreställa något annat. Internetstiftelsen har en genomgång av hur du kan undersöka bilder med omvänd bildsökning.
Vad betyder en äldre träff eller ingen träff alls?
Om samma bild publicerades för flera år sedan behöver påståendet att den visar en ny händelse kontrolleras. Jämför den tidigare publiceringens beskrivning med den nya.
Googles funktion ”Om den här bilden” kan, där den finns tillgänglig, visa när sökmotorn först hittade bilden eller en liknande version. Det är inte samma sak som när bilden togs. Den äldsta träff du hittar är inte heller automatiskt originalpubliceringen.
En sökning utan relevanta träffar lämnar frågan öppen. Den visar varken att bilden är ett äkta foto eller att den är AI-genererad.
Ett äkta foto kan ha fått en falsk förklaring
En bild behöver inte vara manipulerad för att vilseleda. Ett fotografi från en äldre olycka kan påstås visa något som just hänt. Platsen kan vara fel, eller bildtexten kan beskriva en annan situation.
Sök därför även på själva påståendet. Har berörd verksamhet, lokala medier eller ansvarig myndighet information som stämmer med datumet och platsen? Finns fler uppgifter som går att följa till en egen källa?
Flera konton som delar samma bild är inte flera oberoende bekräftelser. Följ deras hänvisningar. Om alla bygger på ett enda inlägg har du fortfarande bara den uppgiften att bedöma.
Att ingen annan ännu rapporterat om händelsen bevisar inte att den är påhittad. Men det ger heller inget stöd för att dela den som bekräftad.
Vad metadata och ursprungsmärkning kan berätta
Metadata är information som hör till bildfilen. Där kan finnas uppgifter om tid, plats, kamera och programvara. Öppna filens informations- eller detaljvy och se vad som finns sparat.
Be helst om originalfilen. En skärmbild är en ny fil och ger inte samma underlag som bilden den föreställer.
Saknade metadata är inget bevis för AI. Uppgifter kan försvinna när bilder delas. Vanliga metadata kan också ändras, så ett datum eller ett kameranamn behöver jämföras med andra uppgifter.
Content Credentials visar uppgifter om bildens historia
Content Credentials, som bygger på standarden C2PA, kan innehålla signerad information om hur en bild skapats och redigerats. Det skiljer sig från ett verktyg som försöker gissa bildens ursprung genom att analysera den.
Läs vad informationen faktiskt säger. Märkningen kan exempelvis visa att AI använts. Den betyder inte automatiskt att motivet fotograferats med en kamera. Om märkningen saknas går det inte att dra någon säker slutsats, eftersom uppgifterna kan ha försvunnit vid hanteringen.
En verifierbar filhistorik avgör inte heller om en senare bildtext är sann. Ett fotografi kan fortfarande beskrivas med fel plats eller datum.
Konstiga händer, texter och skuggor är varningssignaler
Fingrar som inte hänger ihop, bokstäver som blir obegripliga och skuggor som verkar orimliga kan vara skäl att undersöka bilden närmare. Detsamma gäller föremål som flyter ihop eller detaljer som ändrar form.
Men en AI-genererad bild kan också sakna sådana fel. Internetstiftelsen betonar att blotta ögat inte räcker för en säker bedömning.
En märklig detalj berättar inte ensam vilken teknik som använts. Använd den för att formulera en kontrollfråga, exempelvis om bilden är redigerad eller finns i en tidigare version. Undvik att peka ut någon som lögnare enbart för att något ser konstigt ut.
Därför kan AI-detektorer ge fel svar
En AI-detektor kan felaktigt märka ett fotografi som AI-genererat och samtidigt missa en bild som faktiskt skapats med AI.
Träffsäkerheten påverkas av vilka bilder verktyget tränats och testats på. En detektor som fungerar bra för en viss bildgenerator kan fungera sämre för en annan. Komprimering och ändrad bildstorlek kan också påverka resultatet.
En hög procentsiffra är därför inget säkert äkthetsbesked. Om du använder en detektor behöver resultatet vägas mot bildens ursprung, publiceringshistorik och andra kontroller.
| Det du hittar | Vad det betyder |
|---|---|
| Samma bild i en äldre publicering | Kontrollera påståendet att den visar en ny händelse. |
| Ingen träff i bildsökningen | Ursprunget är fortfarande okänt. |
| Märkliga detaljer | Det finns skäl att granska vidare. |
| Ett tydligt detektorutslag | Verktygets bedömning kan vara fel. |
| Ingen ursprungsmärkning | Äktheten är inte avgjord. |
Om bilden påstår att någon är i fara
SOS Alarm anger att 112 ska användas vid akuta nödsituationer med fara för liv, egendom eller miljö. Du behöver inte ha löst frågan om bildens ursprung innan du larmar om en konkret misstanke om pågående akut fara.
Berätta tydligt för operatören:
- Om du själv ser händelsen eller bara har fått en bild.
- Vilken plats och tid uppgiften gäller, om du vet det.
- Vad som gör att du tror att hjälp behövs.
- Vilka uppgifter som är osäkra.
Operatören bedömer vilken hjälp som behövs. Fördröj inte samtalet för att testa bilden i olika verktyg.
Om du däremot ser ett obekräftat inlägg utan tydlig omedelbar fara kan du börja med att kontakta avsändaren och söka information från berörd verksamhet eller officiella kanaler. 112 ska inte användas som en allmän tjänst för att granska bilder.
För information om större olyckor och kriser finns 113 13. Informationen där är avstämd med ansvariga aktörer. Numret avgör inte generellt om en enskild bild är AI-genererad.
När du fortfarande inte vet
Du kan avstå från att dela en bild utan att först bevisa att den är falsk. Om ursprunget och händelsen inte går att bekräfta är ”obekräftad” en tillräcklig beskrivning.
Skriv inte att bilden är AI-genererad om det enda stödet är en magkänsla eller ett detektorutslag. Be om originalkällan och vänta med att föra påståendet vidare.