Kanada svarar på USA:s nya 50-procentstullar med ett omfattande motpaket från den 8 september. Regeringen i Ottawa lovar att slå tillbaka ”dollar för dollar” och riktar tullarna mot bland annat amerikanskt stål, elektronik, mejeriprodukter, vitvaror och jordbruksmaskiner. Samtidigt ser förhandlingarna mellan länderna ut att ha brutit samman på allvar.

USA:s nya tullar mot Kanada trädde i kraft under lördagen. Bara timmar senare kom nästa steg i den snabbt växande handelskonflikten.

Premiärminister Mark Carney meddelar att Kanada från den 8 september inför egna tullar på amerikanska varor till ett värde av omkring 28 miljarder kanadensiska dollar, motsvarande ungefär 20 miljarder amerikanska dollar.

Carney beskriver svaret som ”dollar för dollar”.

Det gör de kanadensiska åtgärderna till betydligt mer än en symbolisk markering. Ottawa försöker i stället rikta kostnaden tillbaka mot delar av den amerikanska ekonomin där Kanada är en viktig exportmarknad.

Kanada riktar in sig på känsliga amerikanska branscher

De sektorer som hittills pekats ut är bland annat:

• stål
• elektronik
• mejeriprodukter
• vitvaror
• jordbruksmaskiner
• massa och papper

Kanada har däremot ännu inte offentliggjort den fullständiga listan över exakt vilka amerikanska varor och tullkoder som omfattas.

Det betyder att det ännu inte går att säga att samtliga amerikanska produkter inom de aktuella branscherna får samma tullsats. Formuleringen ”dollar för dollar” handlar framför allt om den sammanlagda ekonomiska storleken på svaret.

Den slutliga konstruktionen blir avgörande för vilka företag och regioner som i praktiken drabbas hårdast.

Carney har i sitt officiella besked om handelsförhandlingarna samtidigt gjort klart att Kanada är berett på att motåtgärderna kommer att få en kostnad även för den egna ekonomin.

Amerikanska varor riskerar att bli dyrare i Kanada och vissa produkter kan bli svårare att få tag på.

Michigan och industribältet ligger illa till

Kanadas val av produkter ser samtidigt ut att vara politiskt och ekonomiskt känsligt för USA.

Kanada är den största exportmarknaden för 26 amerikanska delstater och en av de tre största för 45.

Michigan sticker ut särskilt tydligt. Delstaten exporterade under 2025 varor för drygt 23 miljarder dollar till Kanada, motsvarande nästan 40 procent av all export från Michigan.

Delstatens stora fordons- och industrisektor är starkt integrerad med den kanadensiska ekonomin. Elektronik, elektrisk utrustning och andra industrivaror passerar dessutom regelbundet gränsen flera gånger under olika steg i produktionen.

Även Ohio har mycket att förlora.

Delstaten exporterade omkring 17,5 miljarder dollar till Kanada under 2025, samtidigt som flera av de produktgrupper Kanada nu pekar ut – maskiner, metall och vitvaror – är viktiga delar av ekonomin.

Illinois exporterade samtidigt drygt 18 miljarder dollar till Kanada och har stor tillverkning av maskiner och jordbruksutrustning.

Wisconsin och Iowa är mindre i absoluta tal men kan bli särskilt känsliga eftersom Kanada uttryckligen nämnt både mejeriprodukter och jordbruksmaskiner.

Deere och Whirlpool bland bolagen i riskzonen

Bland de amerikanska storföretag som ligger tydligt i riskzonen finns Deere & Co.

Bolaget är en av världens största tillverkare av jordbruksmaskiner och har stora produktionsanläggningar i bland annat Iowa och Illinois. Kanada är samtidigt en naturlig och närliggande exportmarknad för amerikansk jordbruksutrustning.

Hur hårt Deere faktiskt träffas går dock inte att slå fast innan Kanada offentliggjort sin fullständiga lista över tullbelagda produkter.

Detsamma gäller Whirlpool.

Vitvarujätten har en omfattande amerikansk produktion, inte minst i Ohio, samtidigt som Kanada ingår i bolagets nordamerikanska marknad. Whirlpool har redan tidigare pekat ut risken för utländska motåtgärder mot amerikansk handelspolitik som ett hot mot verksamheten.

Kanadas strategi ser därmed ut att rikta sig mot branscher där tullarna snabbt kan få både ekonomiska och politiska konsekvenser i USA.

Nya krav spräckte förhandlingarna

Det som gör lördagens besked särskilt betydelsefullt är att tullarna kommer samtidigt som förhandlingarna mellan länderna ser ut att ha kört fast.

Enligt Carney närmade sig Kanada och USA tidigare under veckan en uppgörelse.

I slutskedet ska Washington däremot ha lagt fram nya krav som den kanadensiska regeringen ansåg vara ekonomiskt orimliga.

Carney hävdar dessutom att vissa av kraven skulle ha begränsat Kanadas möjlighet att själv sluta handelsavtal med andra länder.

Även fordonsindustrin ska ha varit en viktig stridsfråga.

Kanada ville bland annat att amerikanska lättnader för personbilar skulle omfatta även medelstora och tunga fordon, något USA motsatte sig.

Washington har en annan bild av vad som gått fel.

USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer har anklagat Kanada för att diskriminera amerikanska företag genom bland annat regler för mejerimarknaden, alkohol och fordon.

Greer uppgav under lördagen att USA går vidare med sina åtgärder och att några nya förhandlingar inte är planerade.

Handelskriget riskerar att bli långvarigt

Det är kanske den största förändringen jämfört med tidigare tullbråk mellan länderna.

Så länge nya tullar framför allt används som ett hot inför kommande förhandlingar finns en tydlig väg tillbaka.

Nu har USA:s tullar trätt i kraft, Kanada har satt datum på sitt svar och samtalen har avbrutits.

Det ökar risken för att konflikten går från förhandlingsverktyg till ett mer permanent handelsläge.

Kanada har samtidigt ett tydligt strukturellt underläge. USA:s ekonomi är omkring tio gånger större och nära tre fjärdedelar av den kanadensiska varuexporten går till USA.

Ett utdraget handelskrig skulle därför kunna bli mycket kostsamt för Kanada.

Men även USA är sårbart.

De två ekonomierna är så tätt sammanflätade att tullar på stål, maskiner, fordon och andra industriprodukter kan slå flera gånger genom samma leveranskedja. Delar kan tillverkas i ett land, bearbetas i det andra och sedan skickas tillbaka igen.

Högre tullar riskerar därför inte bara att drabba kanadensiska exportörer utan även höja kostnaderna för amerikanska företag som använder kanadensiska insatsvaror.

Den bakomliggande amerikanska tullpolitiken och det ovanliga rättsliga verktyget Section 338 har Hurbra tidigare gått igenom i guiden till Trumps tullar mot Kanada.

Nästa besked blir avgörande

Mycket hänger nu på den fullständiga kanadensiska tullistan.

När den publiceras går det att se exakt vilka amerikanska produkter som träffas och vilka företag, fabriker och delstater som får störst direkt exponering.

Men redan nu är signalen tydlig.

Kanada försöker inte längre bara få USA tillbaka till förhandlingsbordet. Landet förbereder sig för att låta amerikanska företag och politiskt viktiga delstater känna en konkret ekonomisk kostnad av tullarna.

Om inga nya samtal kommer i gång före den 8 september kan Nordamerika därför stå inför något betydligt mer långvarigt än ännu en kort tullstrid.