Kalifornien inför sju nya lagar som ska göra det betydligt svårare för stora datacenter att vältra över kostnader för nya kraftverk, elnät och vatteninfrastruktur på andra kunder. Reglerna börjar till stor del gälla 2027 och träffar en AI-boom som kräver allt större mängder el. Frågan är högaktuell även i Sverige, där nästan 7 000 MW datacenterkapacitet redan finns i Svenska kraftnäts anslutningskö.

Det är inte ett stopp för nya datacenter. Kalifornien försöker fortfarande locka investeringar från en tekniksektor som är central för delstatens ekonomi.

Men spelreglerna förändras.

När ett nytt jättedatacenter kräver mer elproduktion, nya kraftledningar, större transformatorstationer eller utbyggd vatteninfrastruktur ska kostnaden i större utsträckning hamna hos projektet som orsakar behovet – inte hos vanliga hushåll och företag genom högre nät- och elkostnader.

Guvernör Gavin Newsom undertecknade den 21 september ett paket med sju lagar. Delstaten beskriver det som USA:s mest omfattande regelverk för datacenters påverkan på el, vatten och markanvändning.

Bakgrunden är den explosiva utbyggnaden av AI-infrastruktur.

AI-boomen skapar ett nytt problem för elnäten

Kalifornien har redan fler än 200 aktiva datacenter.

I början av 2026 uppskattades deras sammanlagda belastning till omkring 1 000 MW, motsvarande ungefär två procent av topplasten i det elområde som administreras av California ISO.

Till 2040 kan datacentren enligt California Energy Commission kräva omkring 4 500 MW – ungefär nio procent av topplasten.

Det skapar ett problem som inte bara handlar om hur mycket elektricitet datacentren själva köper.

Om ett projekt på exempelvis 100 MW etableras kan elbolaget behöva bygga nya ledningar, stationer och produktionskapacitet långt innan anläggningen är färdig. Om projektet sedan försenas, blir mindre än planerat eller aldrig byggs finns en risk att investeringen redan är gjord.

Någon måste då betala.

Kaliforniens nya regler bygger på principen att den ekonomiska risken i högre grad ska följa den stora kunden som orsakat investeringarna.

Datacenter kan tvingas betala för ny elproduktion

Den kanske viktigaste förändringen kommer genom lagen AB 2383.

Den innebär att Kaliforniens energimyndighet CPUC ska skapa särskilda tariffer för stora datacenter.

Om ett datacenter innebär att ett elbolag behöver skaffa ytterligare produktionskapacitet ska datacentret kunna belastas med de extra kostnader som den nya efterfrågan orsakar.

Det är en betydligt större fråga än den vanliga anslutningsavgiften.

Kunden kan bland annat behöva:

• betala kostnader i förskott
• ställa ekonomiska säkerheter
• omfattas av betalningsåtaganden på minst tio år
• betala avgifter om projektet aldrig ansluts
• bära kostnader om elanvändningen blir betydligt lägre än vad projektet ursprungligen reserverat

Syftet är att ett elbolag inte ska bygga dyr kapacitet för ett jättedatacenter och därefter behöva fördela kostnaden på övriga kunder om projektet försvinner.

Reglerna får omfatta datacenter från relativt låga effektnivåer. CPUC får inte sätta gränsen högre än 25 MW.

Även elnätet omfattas

En parallell lag, SB 886, riktar in sig på datacenter som behöver anslutas till transmissionsnätet.

Även där är grundprincipen att den stora kunden ska kunna göras ansvarig för kostnaderna för de förstärkningar som krävs.

Det kan också gälla delar av gemensamma nätinvesteringar när regelverket tillåter det.

En annan detalj visar hur stort problemet med anslutningsköer har blivit.

Datacenterföretag ska lämna information om samma projekt samtidigt söker nätkapacitet på flera olika platser.

Det ska minska risken för att enorma mängder effekt reserveras i olika nätköer för projekt som aldrig kommer att byggas på samtliga platser.

Långsiktiga avgifter kan dessutom användas om en stor kund lämnar systemet i förtid.

Sju lagar förändrar spelreglerna

Paketet är bredare än bara elpriset.

AB 1577 inför omfattande rapporteringskrav för datacenter från 10 MW. Redan i tillståndsprocessen ska uppgifter om bland annat förväntad elanvändning lämnas. När anläggningen är i drift ska bland annat maxeffekt och faktisk energiförbrukning rapporteras.

AB 2383 är en av de centrala kostnadslagarna och ska göra att datacenter betalar för den extra elproduktion deras efterfrågan skapar.

AB 2469 riktar in sig på vatten. Kommuner ska inte kunna godkänna nya eller utbyggda datacenter med ökad maximal vattenförbrukning utan en bedömning av vattenförsörjningen. Datacentret ska dessutom stå för kostnaden för den nödvändiga utbyggnaden av vattenledning, behandling, lagring och distribution.

AB 2619 skärper rapporteringen av vattenanvändning och omfattar bland annat uppgifter om vattenkälla, maximal förbrukning och faktisk årlig användning.

SB 886 reglerar stora anslutningar till transmissionsnätet och möjliggör större kostnadsansvar för nätförstärkningar.

SB 887 skärper miljöprövningen. Datacenter får inte längre automatiskt omfattas av vissa kategoriska undantag och långtgående krav kan ställas för projekt som vill få snabbare behandling.

SB 1168 innebär att CPUC ska utvärdera tariffer som bättre fördelar kostnaderna för elproduktion samt transmissions- och distributionsnät.

Det ursprungliga förslaget om en separat energiskatt för datacenter finns däremot inte kvar i den slutliga versionen.

Reglerna börjar märkas från 2027

Stora delar av paketet träder i kraft den 1 januari 2027.

Det betyder dock inte att alla nya ekonomiska regler får full effekt direkt den dagen.

Flera av lagarna kräver att nya tariffsystem och detaljerade regler först utformas av energimyndigheten CPUC.

Vissa sådana deadlines ligger den 1 januari 2028.

Även på vattenområdet kommer ytterligare planeringskrav 2028.

Det här blir därför en stegvis omläggning av villkoren för datacenter snarare än ett plötsligt stopp för nya projekt.

Silicon Valley visar hur stora projekten har blivit

Storleksordningen blir tydlig i San José.

Där finns bland annat ansökningar om ett datacenter på omkring 99 MW och ett annat på cirka 18 MW, samtidigt som flera mycket stora datacenter redan har godkänts.

Ett 99-MW-projekt ligger långt över den 10-MW-gräns som används för rapporteringskraven i AB 1577.

Det är också nästan fyra gånger större än den högsta gräns som CPUC får välja för vissa av de nya produktionskostnaderna.

Samtidigt finns ett starkt ekonomiskt skäl för kommunerna att vilja ha anläggningarna.

San José har uppskattat att ett nytt datacenter kan ge ungefär 3–6 miljoner dollar om året i skatteintäkter.

Pengarna kan finansiera exempelvis räddningstjänst, vägar, parker och annan kommunal verksamhet.

Det är därför konflikten inte är så enkel som teknikbranschen mot lokalbefolkningen.

Kommunerna kan tjäna betydande pengar på etableringarna – samtidigt som el-, vatten- och infrastruktursystem måste dimensioneras för extremt stora nya kunder.

Google och Meta hör till branschen som protesterat

Lagarna pekar inte ut enskilda företag.

Google, Meta, OpenAI eller Anthropic omfattas alltså inte automatiskt bara därför att de är stora AI-aktörer. Reglerna använder i stället kriterier som anläggningens elanvändning, storlek och vilken typ av nätanslutning som behövs.

Flera stora teknikbolag finns däremot representerade i Data Center Coalition.

Branschorganisationen har motsatt sig delar av utvecklingen och argumenterat för att särskilda regler för just datacenter kan göra Kalifornien mindre konkurrenskraftigt.

Kritiken går bland annat ut på att investeringar, arbetstillfällen och skatteintäkter kan hamna i andra amerikanska delstater om Kalifornien gör etableringarna för dyra.

Delstatens svar är i praktiken att den kostnaden inte ska få döljas genom att spridas ut på andra elkunder.

Den grundläggande konflikten handlar därför om vem som ska bära risken när AI-boomen kräver en mycket snabb utbyggnad av fysisk infrastruktur.

Samma fråga växer snabbt i Sverige

Problemet är långt ifrån unikt för Kalifornien.

I Sverige hade Svenska kraftnät den 1 september 2026 ansökningar om sammanlagt 6 984 MW ny elanvändning från datacenter i transmissionsnätets anslutningskö.

Det är nästan sju gigawatt.

Som jämförelse låg industrins ansökta nya elanvändning på 11 122 MW och den sammanlagda kön på 25 992 MW.

Siffran betyder inte att Sverige kommer att få nästan 7 000 MW nya datacenter. Det handlar om ansökt effekt, och projekt kan både förändras och försvinna.

Men den visar hur stor del av den framtida svenska nätutbyggnaden som potentiellt kan påverkas av datacenter.

Hurbra har tidigare granskat hur protesterna mot AI-datacenter i USA har vuxit, där just el, vatten och lokala kostnader har blivit centrala konfliktfrågor.

Sverige använder en annan kostnadsmodell

Den svenska modellen skiljer sig från den kostnadsprincip Kalifornien nu försöker förstärka.

När en ny kund ansluts till ett svenskt elnät ska anslutningsavgiften så långt som möjligt motsvara de kostnader som är specifika för just den kunden.

Men om samma förstärkning även kommer andra användare till nytta är grundprincipen att hela kostnaden inte automatiskt ska läggas på den första kunden.

Svenska kraftnät ansvarar samtidigt som utgångspunkt för investeringarna i de gemensamma delarna av transmissionsnätet.

Det innebär inte att svenska hushåll rakt av får betala ett datacenters anslutning.

Skillnaden ligger snarare i hur gemensamma investeringar och framtida systemkostnader fördelas.

Kalifornien försöker nu tydligare knyta även den långsiktiga investeringsrisken till den mycket stora kund som gör utbyggnaden nödvändig.

Googles Torsbodaprojekt visar omfattningen

Ett av de tydligaste svenska exemplen finns i Torsboda utanför Sundsvall och Timrå.

Där kan Googles planerade etablering enligt Torsboda Industrial Park få ett effektbehov på omkring 1 000 MW.

Den långsiktiga potentialen har i andra uppgifter angetts till upp emot 2 000 MW.

Hurbra har tidigare gått igenom Googles enorma möjliga effektbehov i Torsboda.

Redan 1 000 MW skulle motsvara mer än tio projekt i storleksklassen för det 99-MW-datacenter som finns bland ansökningarna i San José.

Samtidigt visar Torsboda en viktig skillnad mellan Sverige och Kalifornien.

Sverige kan fördela en del kostnader genom enskilda etableringsavtal i stället för genom ett generellt nationellt datacenterregelverk.

Den föreslagna Googleaffären i Torsboda har ett värde på mer än 2,1 miljarder kronor. Google ska enligt kommunala uppgifter bland annat överta stora regionala och infrastrukturella åtaganden samt återbetala lån.

Investeringarna omfattar bland annat el, trafiklösningar samt vatten och avlopp.

Kalifornien försöker nu göra delar av en sådan kostnadsprincip generell för hela sektorn.

Microsoft har redan krävt stora svenska nätinvesteringar

Även Microsofts datacenter i Gävle- och Sandvikenområdet visar hur etableringar påverkar elnätet.

Projektet har krävt nya stationer, utbyggnad av befintliga stationer och nya tillståndspliktiga ledningar i områden som Ersbo, Stackbo och Tuna.

Det är den typen av investering som gör kostnadsfrågan så viktig.

En serverhall är inte bara ytterligare en elkund.

Ett tillräckligt stort datacenter kan förändra behovet av elinfrastruktur i en hel region.

Sverige tog bort skatterabatten för datorhallar 2023

Sverige har redan gjort en viktig politisk omsvängning kring datacenters elkostnader.

Fram till 2023 kunde kvalificerade datorhallar få kraftigt reducerad energiskatt på elektricitet.

Den särskilda nedsättningen avskaffades den 1 juli 2023.

Datacenter omfattas därmed inte längre av den gamla skattesubventionen.

Kalifornien går nu in i nästa del av samma principiella diskussion.

Frågan är inte bara hur mycket skatt ett datacenter betalar för varje kilowattimme, utan vem som ska finansiera själva systemet som gör den enorma elanvändningen möjlig.

Vatten kan bli nästa stora konflikt

Elbehovet får mest uppmärksamhet, men datacenters vattenförbrukning blir också allt viktigare.

Kylningen av stora serveranläggningar kan kräva betydande mängder vatten beroende på teknik och klimat.

Kaliforniens AB 2469 går därför längre än ren rapportering.

Om ett nytt eller utbyggt datacenter kräver större vattenkapacitet måste vattenförsörjningen bedömas och nödvändiga investeringar finansieras av projektet.

Det kan handla om ledningar, behandling, lagring och distribution.

EU har redan infört omfattande rapporteringskrav för datacenter, där bland annat totalt vattenintag och användning av dricksvatten ska redovisas.

Den 21 september presenterade EU-kommissionen dessutom ett nytt gemensamt klassificeringssystem för datacenter och fortsätter arbetet mot framtida minimikrav på effektivitet.

EU pekar uttryckligen ut belastningen på både elnät och vattenresurser.

Kalifornien går däremot längre genom att direkt koppla reglerna till vem som ska betala infrastrukturräkningen.

Kommunerna kan få vinsterna – och riskerna

För svenska kommuner finns ännu en parallell.

Stora företagsetableringar kan ge arbetstillfällen, investeringar och nya skatteintäkter.

Problemet är tidpunkten.

Kommunen kan behöva investera i vägar, mark, vatten, avlopp och annan infrastruktur långt innan det är säkert att hela etableringen genomförs.

Accelerationskontoret lyfte under 2026 just den här problematiken och föreslog bland annat statliga ekonomiska stöd för kommuner som tar emot stora industrietableringar.

Kaliforniens nya vattenregler bygger i stället på en mycket direkt princip:

Om datacentret orsakar behovet av ny vatteninfrastruktur ska datacentret finansiera den.

Det här är inte slutet för AI-boomen

Det vore för långtgående att beskriva lagpaketet som att Kalifornien försöker stoppa nya AI-datacenter.

Delstaten har mycket att förlora på att skrämma bort teknikindustrin.

Samtidigt har den enorma investeringstakten gjort kostnaderna svårare att ignorera.

Ett datacenter på 100 MW eller mer är inte bara en ny byggnad.

Det kan innebära nya kraftverk, nya ledningar, nya stationer, mer energilagring, större vattenförsörjning och långsiktiga investeringar som måste finansieras även om projektets planer senare ändras.

Det är den risken Kalifornien nu försöker flytta.

Från hushållet som råkar finnas på samma elnät – till bolaget som faktiskt behöver kapaciteten.

Den fullständiga sammanställningen över lagpaketet finns hos Kaliforniens guvernörskansli.

Och med nästan 7 000 MW datacenter redan i Svenska kraftnäts kö är frågan om vem som ska betala för AI-boomens elinfrastruktur knappast bara amerikansk.