Riksdagen har beslutat att stärka justitieombudsmännens ställning i grundlagen. Från den 1 januari 2027 krävs ett betydligt bredare politiskt stöd för att avsätta en JO som förlorat riksdagens förtroende. Förändringen ska stärka oberoendet hos dem som granskar svenska myndigheter.
Så ändras reglerna för att avsätta en JO
Beslutet fattades den 4 november 2026 och innebär att riksdagen inför två samtidiga krav för att kunna entlediga en justitieombudsman eller en ställföreträdande justitieombudsman på grund av bristande förtroende.
Från 2027 krävs att:
- Minst tre fjärdedelar av de röstande ledamöterna stöder beslutet.
- Mer än hälften av riksdagens samtliga 349 ledamöter röstar ja.
Tidigare kunde riksdagen fatta ett sådant beslut med vanlig enkel majoritet bland de röstande.
Skillnaden blir särskilt tydlig om samtliga riksdagsledamöter deltar i omröstningen. Då behövs minst 262 ja-röster för att avsätta en JO, jämfört med 175 enligt de tidigare majoritetsreglerna.
Så många röster krävs från 2027
| Antal röstande | Minst antal ja-röster |
|---|---|
| 200 | 175 |
| 300 | 225 |
| 349 | 262 |
De två kraven gäller samtidigt. Även om tre fjärdedelar av de röstande är överens måste minst 175 av riksdagens samtliga ledamöter stödja beslutet.
Det innebär att en politisk majoritet som normalt kan driva igenom vanliga riksdagsbeslut inte nödvändigtvis kan avsätta en justitieombudsman.
Varför spelar JO:s oberoende roll?
Justitieombudsmännen, JO, har till uppgift att granska att myndigheter, domstolar och offentliga tjänstepersoner följer lagar och andra regler.
Det är en viktig del av kontrollen över den offentliga makten. Den som anser sig felbehandlad av en myndighet kan anmäla saken till JO, som självständigt avgör om det finns anledning att utreda händelsen.
JO väljs av riksdagen och är en del av riksdagens kontrollmakt. Samtidigt ska ombudsmännen kunna fatta sina granskningsbeslut utan politisk påverkan.
Här finns den principiella betydelsen av grundlagsändringen.
En justitieombudsman måste exempelvis kunna rikta allvarlig kritik mot en myndighet även när kritiken är politiskt känslig. Om det vore enkelt för en tillfällig riksdagsmajoritet att avsätta ombudsmannen skulle det kunna skapa ett beroende som försvagar granskningen.
De nya majoritetskraven gör det svårare att använda ett förlorat politiskt förtroende som grund för att skilja en JO från uppdraget.
Det betyder inte att JO blir omöjlig att avsätta. Däremot krävs ett betydligt bredare stöd i riksdagen.
Vad betyder förändringen för den som JO-anmäler?
För den som vill anmäla en myndighet förändras inte själva anmälningsförfarandet.
Det är fortfarande gratis att göra en JO-anmälan och vem som helst kan anmäla en myndighet eller offentlig tjänsteperson som omfattas av JO:s tillsyn.
JO avgör själv vilka anmälningar som ska utredas. En anmälan innebär alltså inte någon garanti för att ett ärende granskas närmare.
Det finns också viktiga begränsningar i vad JO kan göra.
| Fråga | Vad gäller? |
|---|---|
| Kan JO ändra ett myndighetsbeslut? | Nej, JO är ingen överklagandeinstans. |
| Kan JO besluta om skadestånd? | Nej. |
| Kan JO kritisera en myndighet? | Ja, om granskningen visar att myndigheten har agerat felaktigt. |
| Måste JO utreda varje anmälan? | Nej, JO gör en självständig bedömning. |
Den som vill få ett myndighetsbeslut ändrat behöver därför normalt använda de möjligheter till överklagande som finns för beslutet.
Grundlagsändringen ger inte den enskilde någon ny rätt till prövning. Den stärker i stället förutsättningarna för att JO ska kunna utföra sitt granskningsuppdrag oberoende av politiska majoriteter.
Därför har beslutet tagit flera år
Det slutliga beslutet den 4 november är resultatet av en längre översyn av JO-ämbetet.
Redan i juni 2023 beslutade riksdagen att anta grundlagsförslaget som vilande. Andra delar av reformen började gälla den 1 september samma år.
Att grundlagsändringen inte kunde genomföras direkt beror på reglerna för att ändra en svensk grundlag.
Normalt krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Syftet är att väljarna ska få möjlighet att påverka riksdagens sammansättning innan en grundlagsändring blir slutligt beslutad.
Efter riksdagsvalet 2026 kunde den nyvalda riksdagen därför ta ställning till förslaget en andra gång.
Den 4 november antogs det slutligt, enligt riksdagens beslut om översynen av JO-ämbetet.
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2027.
För den som anmäler en myndighet innebär förändringen ingen omedelbar skillnad i hur ett ärende hanteras. Det viktiga är i stället det långsiktiga skyddet för en oberoende granskning av den offentliga makten.