HemNyheterIran hotar amerikanska energianläggningar – oljepriset nära 100 dollar

Iran hotar amerikanska energianläggningar – oljepriset nära 100 dollar

Publicerad

Iran varnar för att amerikanska olje- och gasanläggningar i regionen är ”exponerade” och kan bli mål om USA fortsätter angripa iranska energitillgångar. Samtidigt förbereder Teheran en ny begränsad zon i Persiska viken och trafiken genom Hormuz ligger redan på extremt låga nivåer. Brentoljan har stigit till omkring 97 dollar fatet – och en ny militär eskalering kan snabbt föra priset över 100 dollar.

Spänningarna mellan Iran och USA har gått in i ett nytt och betydligt farligare skede.

Efter helgens attacker mot fartyg och amerikanska angrepp mot iranska oljetankers riktar Teheran nu ett tydligt hot mot amerikanska energitillgångar i regionen.

Irans parlamentstalman Mohammad Baqer Qalibaf säger att amerikanska olje- och gasbolags anläggningar i Persiska viken är utspridda, tillgängliga och ”exponerade”. Budskapet är att Iran kan slå tillbaka mot amerikanska energiintressen om USA fortsätter angripa iranska tillgångar.

Det betyder inte att Iran har presenterat en konkret lista över mål. Men formuleringen höjer insatsen rejält.

Konflikten handlar inte längre bara om militärfartyg och iranska tankers. Energiinfrastruktur i ett av världens viktigaste oljeområden förs nu öppet in i hotbilden.

Eskaleringen har gått snabbt

Utvecklingen kommer efter flera dagar av direkta attacker mellan Iran och USA.

Amerikanska styrkor slog den 5 september mot tre iranska råoljetankers efter att Iran avfyrat ballistiska robotar mot två amerikanska örlogsfartyg.

Enligt USA gjordes två av tankfartygen permanent obrukbara och det tredje förstördes.

Iran har samtidigt uppgett att revolutionsgardet angripit tre tankfartyg som enligt Teheran använde otillåtna rutter genom Hormuz. Iran har dessutom hävdat att ytterligare USA-kopplade fartyg angripits på andra platser.

Alla iranska uppgifter om träffar är inte oberoende verifierade.

Hurbra har tidigare rapporterat om hur USA och Iran attackerar fartyg samtidigt som Hormuzkrisen förvärras.

Det nya hotet mot energianläggningar gör eskaleringskedjan ännu tydligare.

Iran angriper amerikanska intressen. USA slår tillbaka mot iranska oljetillgångar. Washington öppnar för ytterligare attacker. Iran svarar med att peka ut amerikanska energianläggningar som möjliga mål.

Risken är att nästa steg blir svårare att begränsa.

Iran planerar ny begränsad zon

Samtidigt arbetar Iran med en ny begränsad zon i Persiska viken.

Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans säkerhetsråd, har sagt att Iran inom de närmaste dagarna ska presentera kartor över en ny farled genom Hormuzsundet och ett nytt begränsat område.

Detaljerna är ännu inte offentliggjorda.

Det är därför för tidigt att beskriva beskedet som att Iran har stängt ytterligare delar av Persiska viken.

Men signalen är tydlig.

Teheran vill öka sin kontroll över trafiken genom området och göra det svårare för fartyg att operera utan att ta hänsyn till iranska regler och hot.

Enligt Rezaei ska fartyg som går in i den nya zonen kunna placeras på en iransk sanktionslista.

Iran har dessutom kopplat ett öppet Hormuzsund till USA:s agerande och hävdar att landet bara kan garantera fri passage om amerikanska attacker, hot och vad Teheran beskriver som sabotage upphör.

Hormuz behöver inte stängas helt för att skapa problem

Det är lätt att fokusera på det mest dramatiska scenariot: att Hormuzsundet stängs helt.

Men marknaden kan utsättas för stor press långt innan dess.

Selektiva stopp, nya farleder, inspektioner, militära varningar och enstaka attacker kan räcka för att få rederier att ändra sina rutter eller helt undvika området.

Försäkringskostnader kan också stiga kraftigt.

Resultatet blir längre transporter, större osäkerhet och dyrare handel med olja och andra energiråvaror.

Trafiken är redan ovanligt låg.

Under de senaste tio dagarna har i genomsnitt bara omkring tio råvarufartyg per dag passerat Hormuz, enligt Kpler-data som återgetts av Reuters. Det är den lägsta nivån sedan maj.

Samtidigt visar den amerikanska energimyndigheten EIA:s sammanställning hur dramatiskt oljeflödet genom Hormuz redan har minskat under krisen.

PeriodOljeflöde genom Hormuz
Fjärde kvartalet 202521,6 miljoner fat per dag
Andra kvartalet 20264,9 miljoner fat per dag

Det handlar om två olika typer av mått: antalet fartyg och den faktiska oljevolymen ska inte blandas ihop.

Men båda visar samma sak.

Hormuz är redan långt från ett normalt läge.

Brentoljan nosar på 100 dollar

Den militära utvecklingen märks direkt på oljemarknaden.

Brentoljan steg under måndagen den 7 september som högst till 97,93 dollar per fat, den högsta nivån sedan den 24 juli.

Senare låg priset fortfarande kring 97 dollar.

WTI handlades samtidigt runt 92 dollar.

Brent steg omkring åtta procent under föregående vecka, medan WTI steg nästan tio procent.

100-dollarstrecket ligger därmed bara några dollar bort.

Det betyder inte att 100 dollar i sig förändrar marknaden över en natt. Men nivån blir en tydlig symbol för hur snabbt riskpremien i oljepriset har vuxit.

Om fler fartyg angrips eller om USA och Iran börjar slå mer systematiskt mot energiinfrastruktur kan oljepriset stiga betydligt mer.

Goldman Sachs har räknat på ett riskscenario där Brent kan nå omkring 120 dollar om attackerna mot handelssjöfarten fortsätter och störningarna blir större.

Det är inte bankens säkra huvudprognos.

Men det visar hur mycket uppsida marknaden ser om konflikten förvärras.

Hurbra har också gått igenom vad ett oljepris på 120 dollar kan innebära efter de nya attackerna.

Energiinfrastrukturen blir allt viktigare i konflikten

Hotet från Iran blir extra känsligt eftersom energianläggningar i regionen redan befinner sig under press.

Under måndagen kom uppgifter om ännu en attack mot Saudi Aramcos stora raffinaderi i Jazan.

Anläggningen har kapacitet att raffinera omkring 400 000 fat olja per dag.

Uppgifterna om den senaste attacken var inte fullt verifierade när de publicerades och bör därför behandlas försiktigt.

Men utvecklingen visar varför marknaden reagerar starkt på Qalibafs uttalande.

Ett krig där oljeanläggningar och tankfartyg blir återkommande mål är något helt annat för världsekonomin än en konflikt som främst hålls inom militära mål.

Därför kan svenska bensin- och dieselpriser påverkas

Sverige behöver inte importera olja direkt från Iran för att påverkas av utvecklingen.

Olja prissätts på en global marknad.

Om stora köpare i Asien inte längre kan få fram samma mängder olja genom Hormuz måste de köpa mer från andra producenter och andra regioner.

Då ökar konkurrensen om de fat som finns tillgängliga.

Det kan pressa upp priser även i Europa.

För svenska bilister är sambandet samtidigt inte helt direkt.

Bensin- och dieselpriser påverkas också av bland annat dollarkursen, raffinaderimarginaler, fraktkostnader, skatter och konkurrensen mellan drivmedelsbolagen.

En dags uppgång i Brent behöver därför inte ge ett lika stort eller omedelbart genomslag vid pumpen.

Men om oljepriset ligger kvar nära eller över 100 dollar under en längre period blir risken större att uppgången successivt slår igenom i svenska drivmedelspriser.

Dyrare diesel påverkar dessutom transportsektorn, vilket i förlängningen kan ge högre kostnader för företag och varor.

En långvarig oljeuppgång skulle därför också kunna göra inflationsläget mer besvärligt.

Tre saker avgör vad som händer härnäst

Det första att bevaka är USA:s svar på det iranska hotet.

Om Washington fortsätter slå mot iranska olje- eller gasrelaterade mål blir Qalibafs uttalande betydligt mer än retorik.

Den andra frågan är hur den nya iranska zonen faktiskt kommer att se ut.

Om det främst blir en politisk markering är marknadseffekten begränsad. Om fartyg börjar stoppas, omdirigeras eller angripas förändras riskbilden snabbt.

Den tredje och kanske viktigaste punkten är själva trafiken genom Hormuz.

Så länge flödena hålls nere påverkas den globala tillgången på olja oavsett om sundet formellt är öppet eller inte.

Det är därför oljepriset redan ligger nära 100 dollar.

Och det är också därför nästa militära steg mellan Iran och USA kan få konsekvenser långt utanför Persiska viken.

Senaste artiklar

BYD Atto 2 elbil eller laddhybrid – vilken är billigast att leasa?

BYD Atto 2 finns både som elbil och laddhybrid. Skillnaden i privatleasing är 400...

Tåg till Trysil 2026–2027: Så fungerar resan via Oslo

Vintern 2026–2027 går det att resa från södra och västra Sverige till norska Trysil...

Hyundai Ioniq 3 eller Skoda Epiq – mest elbil för pengarna?

Hyundai Ioniq 3 är det starkare köpet för många svenska bilägare. Den har längre...

Trafikbuller hemma – så kontrollerar du ljudnivån och får hjälp

Bor du nära en trafikerad väg eller järnväg och störs av bullret? Då finns...

liknande artiklar

BYD Atto 2 elbil eller laddhybrid – vilken är billigast att leasa?

BYD Atto 2 finns både som elbil och laddhybrid. Skillnaden i privatleasing är 400...

Tåg till Trysil 2026–2027: Så fungerar resan via Oslo

Vintern 2026–2027 går det att resa från södra och västra Sverige till norska Trysil...

Hyundai Ioniq 3 eller Skoda Epiq – mest elbil för pengarna?

Hyundai Ioniq 3 är det starkare köpet för många svenska bilägare. Den har längre...