Omkring 60 procent av arbetstagarna i avancerade europeiska ekonomier har jobb med hög exponering mot artificiell intelligens, enligt ett nytt IMF-underlag till EU:s finansministrar. Sverige sticker ut ytterligare: här handlar det om omkring 70 procent av arbetskraften. Men hög exponering betyder inte att motsvarande andel jobb kommer att försvinna.

IMF:s bild är mer dubbel. AI kan ge ett tydligt produktivitetslyft och göra många arbetstagare effektivare, samtidigt som vissa yrken och arbetsuppgifter riskerar att trängas undan när tekniken tar över en större del av arbetet.

För Europa handlar omställningen dessutom om betydligt mer än jobb. AI kräver stora mängder datorkraft och elektricitet samtidigt som USA och Kina har ett kraftigt försprång inom modeller, infrastruktur och beräkningskapacitet.

60 procent betyder inte att jobben försvinner

Siffran på omkring 60 procent beskriver hur stor del av arbetskraften i avancerade europeiska ekonomier som finns i yrken där AI kan påverka en betydande del av arbetsuppgifterna.

Det är alltså inte en prognos över hur många människor som kommer att bli arbetslösa.

I många yrken kan AI i stället fungera som ett verktyg som gör samma person mer produktiv. Arbetsuppgifter kan automatiseras samtidigt som nya uppgifter tillkommer och människan behåller en central roll.

Andra yrken är mer utsatta. Om AI kan utföra en stor del av arbetet utan motsvarande behov av mänsklig insats kan efterfrågan på arbetskraft minska.

Det är samma skillnad mellan automatisering och komplettering som blir central i diskussionen om vad som händer när AI tar över allt fler arbetsuppgifter.

Sverige ligger på omkring 70 procent

IMF:s separata analys av Sverige visar att omkring 70 procent av den svenska arbetskraften arbetar i yrken med hög AI-exponering.

Det placerar Sverige över nivån för avancerade europeiska ekonomier som helhet.

Samtidigt är en stor del av de svenska jobben av en typ där AI bedöms kunna komplettera arbetstagaren snarare än ersätta personen helt.

IMF:s uppskattning innebär ungefär att nära hälften av den svenska arbetskraften kan få tydliga produktivitetsvinster från AI, medan omkring en femtedel befinner sig i jobb där risken för undanträngning är större.

Bland grupperna som pekas ut som mer utsatta finns bland annat vissa ICT-specialister och affärsyrken. Yngre, personer med kortare utbildning och invandrare kan också möta större risker i omställningen.

Det betyder inte att hela yrkesgrupper försvinner. Men förändringen kan bli snabb för personer vars arbetsuppgifter är relativt enkla att automatisera.

AI kan samtidigt ge Europa högre tillväxt

Det finns också en tydlig ekonomisk uppsida.

IMF bedömer att AI skulle kunna höja produktiviteten i Europa med omkring 1 procent kumulativt över fem år. För en region med svag produktivitetstillväxt är det ett betydande tillskott.

Vinsterna väntas däremot inte fördelas jämnt.

Länder och företag med kapital, digital infrastruktur, hög utbildningsnivå och snabb tillgång till avancerad AI har bättre möjligheter att omsätta tekniken i faktisk produktivitet.

Det skapar risken att skillnaderna ökar både mellan europeiska länder och mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

AI-boomen pressar också Europas elsystem

AI-omställningen stannar inte vid kontoren.

De modeller som driver dagens AI-tjänster behöver stora datacenter fyllda med avancerade processorer. Det betyder ett växande behov av el och nätkapacitet.

Enligt IMF använder Europas datacenter redan omkring 3 procent av kontinentens elektricitet. Förbrukningen väntas öka kraftigt om investeringarna i AI fortsätter.

Stora datacenterområden kring bland annat Frankfurt, London, Amsterdam, Paris och Dublin sätter redan press på lokala elnät.

För Sverige är frågan särskilt intressant eftersom landet både har omfattande fossilfri elproduktion och lockar stora datacenterinvesteringar. Samtidigt finns regionala flaskhalsar i elnätet.

Hur stora projekten kan bli syns bland annat i planerna kring Googles möjliga elbehov på upp till 2 000 MW i Torsboda.

AI kan därmed bli ytterligare en faktor som ökar konkurrensen om framtidens elproduktion och nätkapacitet.

Europa riskerar ett nytt teknikberoende

Den tredje stora frågan gäller vem som faktiskt kontrollerar tekniken.

USA och Kina ligger långt före Europa när det gäller utvecklingen av avancerade AI-modeller och den beräkningskapacitet som krävs för att träna och köra dem.

USA står för omkring tre fjärdedelar av världens AI-beräkningskapacitet, medan Europa ligger runt 5 procent.

Även antalet ledande modeller visar skillnaden. Under 2025 producerade amerikanska aktörer betydligt fler framstående AI-modeller än europeiska företag och forskningsmiljöer.

Det är en utveckling som även ECB-chefen Christine Lagarde har varnat för. Hurbra har tidigare skrivit om Lagardes varning för Europas växande AI-beroende.

Problemet är inte bara tekniskt.

Om europeiska företag och myndigheter blir beroende av amerikanska eller kinesiska modeller, molntjänster och chip kan en allt viktigare del av ekonomins digitala infrastruktur hamna utanför Europas kontroll.

Europas AI-utmaning blir större än själva tekniken

IMF:s underlag visar därför tre omställningar som sker samtidigt.

Arbetsmarknaden måste klara att vissa jobb förändras snabbare än tidigare. Elsystemet måste hantera en växande efterfrågan från datacenter. Och Europa måste försöka dra nytta av AI utan att skapa ett långsiktigt strategiskt beroende av andra delar av världen.

Sverige har flera fördelar i den omställningen: hög digitalisering, stor tillgång till fossilfri el och en arbetsmarknad där många AI-exponerade jobb kan kompletteras snarare än ersättas av tekniken.

Samtidigt gör just den höga exponeringen att förändringen kan märkas tidigt här.

I IMF:s analys av den svenska arbetsmarknaden är huvudbilden därför inte att AI automatiskt leder till massarbetslöshet. Snarare handlar det om en omfattande omfördelning av arbetsuppgifter, produktivitet och efterfrågan på kompetens.

Den avgörande frågan blir hur snabbt Europa kan anpassa arbetsmarknaden, bygga ut energisystemet och skapa egen teknisk kapacitet samtidigt som AI-utvecklingen fortsätter.