Ildar Galiyev, som enligt polisen haft en ledande roll i Dalennätverket, tänker inte svara på några frågor under den omfattande rättegången mot honom. Beskedet kommer från hans försvarare. Galiyev nekar till brott, men åklagarna hävdar att han har organiserat mord, sprängningar och andra våldsdåd genom att styra personer från utlandet.
Rättegången mot 26-årige Ildar Galiyev inleddes den 3 november och väntas pågå till mars 2027. Åtalet omfattar över 20 allvarliga brott, däribland mord, anstiftan till mord och mordförsök.
När Galiyev skulle förhöras måndagen den 9 november meddelade försvaret att han inte tänker besvara några frågor under hela förhandlingen.
– Han kommer utnyttja sin rätt att inte svara på några frågor under hela förhandlingen, säger försvarsadvokaten Markus Bergdahl till Sveriges Radio Ekot i en artikel publicerad den 10 november.
Enligt TT skakade Galiyev på huvudet när domaren frågade om han tänkte svara på frågor. Han ska inte heller ha besvarat frågor under förundersökningen.
Ildar Galiyev åtalas för mord och sprängningar
Åtalet väcktes den 21 oktober vid Södertörns tingsrätt och omfattar en rad våldsdåd som inträffade framför allt under 2023 och 2024.
Åklagarna anser att Galiyev har haft en central roll i att planera, beställa och organisera grova brott. Enligt misstankarna har han kunnat styra andra personer, däribland ungdomar, som fått i uppdrag att genomföra våldsdåd i Sverige.
Det handlar bland annat om två mord där han själv åtalas för mord och ytterligare dödsfall där anklagelserna gäller anstiftan till mord.
Några av de mest uppmärksammade händelserna i åtalet är:
| Händelse | Vad Galiyev anklagas för |
|---|---|
| Mälarhöjdens IP, september 2023 | Mordet på en 18-åring |
| Fullerö utanför Uppsala, september 2023 | Anstiftan till mord genom ett bombdåd |
| Vällingby, september 2023 | Anstiftan till mord vid en dödsskjutning |
| Södermalm, maj 2024 | Mord vid en dödsskjutning |
I Fullerö dödades 24-åriga Soha Saad när en kraftig explosion förstörde delar av en bostad. Händelsen blev ett av de mest uppmärksammade dåden under höstens våldsvåg 2023.
Vi har tidigare beskrivit åtalet efter bombdådet i Fullerö och misstankarna om hur våldsdådet organiserades.
Åtalet omfattar även andra misstänkta brott, bland annat mordförsök, människorov, förberedelse till mord och grova vapenbrott.
Galiyev förnekar samtliga anklagelser. Det är domstolen som ska avgöra om åklagarnas bevisning räcker för en fällande dom.
Vad betyder det att Galiyev vägrar svara?
Att en tilltalad väljer att vara tyst innebär inte att rättegången stoppas eller att personen erkänner brott.
En misstänkt eller tilltalad har rätt att inte medverka till sin egen fällande dom. Det innebär bland annat att personen kan avstå från att besvara frågor under polisförhör och i domstol.
Åklagarna har fortfarande ansvaret för att bevisa de gärningar som ingår i åtalet. Domstolen måste bedöma den samlade bevisningen, oavsett om Galiyev själv väljer att lämna någon berättelse.
Tystnaden betyder inte heller att försvaret avstår från att bestrida åtalet. Försvarsadvokaterna kan fortsätta att ifrågasätta bevisning, ställa frågor till vittnen och lägga fram invändningar mot åklagarnas slutsatser.
Domstolen kan i sin bevisvärdering behöva ta hänsyn till att vissa uppgifter inte fått någon förklaring från den tilltalade. Men en fällande dom kan inte grundas enbart på att personen valt att inte svara.
I det aktuella målet blir det därför särskilt betydelsefullt vad åklagarna kan visa genom annan bevisning.
Inspelningar och digitala spår viktiga i rättegången
En central fråga i rättegången är hur åklagarna ska kunna knyta Galiyev till de personer som utförde våldsdåden.
Enligt åtalet ska han ha organiserat och styrt brott genom andra människor. För att styrka sådana anklagelser behöver åklagarna inte bara visa vad som hänt vid respektive brottsplats, utan även kopplingen till den person som misstänks ha beställt eller planerat gärningen.
Under rättegångens inledning presenterades bland annat material från sociala medier och inspelningar där en person uppges ge instruktioner inför en dödsskjutning.
Åklagarna menar att materialet har betydelse för att visa hur brotten organiserades och vem som låg bakom instruktionerna.
Försvaret har samtidigt ifrågasatt om det går att bevisa att det verkligen är Galiyev som hörs på inspelningarna.
Det innebär att identifieringen av personen bakom kommunikationen blir en viktig del av bevisprövningen.
Om åklagarna hävdar att en viss person har beställt ett mord behöver de kunna styrka kopplingen mellan den personen, kommunikationen och det konkreta brottet.
En inspelning eller ett meddelande behöver därför bedömas tillsammans med övrig bevisning. Det räcker inte att materialet visar att någon har talat om ett brott om det inte går att bevisa vem personen är och vilken roll denne haft.
Det är här Galiyevs beslut att inte svara på frågor får särskild betydelse för hur rättegången kommer att genomföras. Åklagarnas påståenden och försvarets invändningar måste prövas utan att han själv besvarar frågor om kommunikationen eller händelserna.
Omfattande åtal efter gängvåldet 2023
Flera av brotten som ingår i åtalet inträffade under en period då Sverige drabbades av upprepade skjutningar och sprängningar med koppling till konflikter mellan kriminella nätverk.
En del av polisens arbete har handlat om att identifiera personer som misstänks ha planerat och styrt våldet på distans, medan andra har utfört brotten i Sverige.
I Galiyevs fall är åklagarnas påstående att han haft en sådan överordnad och organiserande roll.
Det skiljer den här rättegången från mål där den tilltalade enbart misstänks ha befunnit sig på en brottsplats och själv utfört gärningen.
Här behöver domstolen även pröva anklagelser om ansvar för brott som andra personer misstänks ha utfört.
Att någon beskrivs som en ledare inom ett kriminellt nätverk räcker däremot inte för att fastställa straffrättsligt ansvar. Varje åtalad gärning måste bedömas utifrån den bevisning som läggs fram.
Rättegången fortsätter till mars 2027
Huvudförhandlingen hålls i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt, även om målet handläggs av Södertörns tingsrätt.
Den omfattande brottsligheten, antalet åtalspunkter och mängden bevisning innebär att förhandlingen är planerad att fortsätta under flera månader.
Enligt Åklagarmyndighetens genomgång av åtalet väntas huvudförhandlingen pågå till mars 2027.
Under den fortsatta processen ska domstolen ta del av bevisningen kring de olika brotten och bedöma åklagarnas påståenden mot försvarets invändningar.
Galiyevs besked innebär att han inte planerar att besvara frågor under den fortsatta förhandlingen. Det förändrar däremot inte kravet på att åklagarna måste bevisa hans skuld.
Något fastställt datum för dom har ännu inte presenterats.