Stor-Malmö har för första gången gått om Stor-Göteborg i beräknade villautgifter. Det visar Zmartas Husägarindex för tredje kvartalet 2026. Högre huspriser och dyrare el ligger bakom förändringen. Men för den som redan äger sitt hus behöver utgifterna inte ha ökat på samma sätt.

Enligt det nya indexet uppgår de årliga utgifterna för en villa i Stor-Malmö till 213 802 kronor vid 70 procents belåning. Motsvarande belopp i Stor-Göteborg är 206 415 kronor.

Skillnaden är 7 387 kronor om året, eller cirka 616 kronor i månaden. Malmö passerar därmed Göteborg för första gången sedan Zmartas mätserie startade 2007.

Stockholm är fortfarande dyrast av storstadsregionerna.

Så mycket kostar villan enligt Husägarindex

Beräknade utgifter vid 70 procents belåning, inklusive amortering. Källa: Zmarta Husägarindex Q3 2026.

Förändringen har gått snabbt. Under andra kvartalet var Göteborg nästan 8 000 kronor dyrare än Malmö i årskalkylen.

Nu är förhållandet det omvända. På ett enda kvartal har skillnaden mellan regionerna förskjutits med sammanlagt 15 331 kronor.

Malmös beräknade årsutgifter ökade med 9 941 kronor, samtidigt som Göteborgs minskade med 5 390 kronor.

Därför blir kalkylen dyrare trots att räntan inte behöver stiga

En viktig förklaring är hur Husägarindex beräknas.

Zmarta utgår från aktuella genomsnittspriser på småhus i respektive område. Utifrån bostadens värde beräknas ett bolån med en bestämd belåningsgrad.

Det innebär att högre huspriser automatiskt ger större lån i modellen. Därmed ökar också de beräknade ränteutgifterna och amorteringarna, även om själva bolåneräntan skulle vara oförändrad.

I Stor-Malmö steg småhuspriserna med drygt 7 procent under tredje kvartalet, till närmare 5,7 miljoner kronor.

Den förändringen bidrog till att modellens sammanlagda ränte- och amorteringsutgifter ökade med närmare 8 000 kronor om året.

Samtidigt steg den beräknade elutgiften med drygt 2 000 kronor till omkring 36 700 kronor per år.

Det är alltså kombinationen av högre bostadspriser och dyrare el som framför allt förklarar Malmös utveckling.

Den som redan äger huset påverkas annorlunda

Här finns en viktig skillnad mellan indexet och den verkliga privatekonomin.

Den som redan köpt sin villa får inte automatiskt ett större bolån bara för att huspriserna i området stiger.

Om lånet är oförändrat påverkas inte räntebetalningen direkt av att grannens hus säljs för mer pengar.

För ett hushåll som däremot köper en villa i dag kan ett högre bostadspris innebära att betydligt mer pengar behöver lånas.

Ett enkelt exempel visar skillnaden:

Om ett hus ökar i pris från fem till 5,5 miljoner kronor ökar ett lån motsvarande 70 procent av köpeskillingen från 3,5 till 3,85 miljoner kronor.

Vid 3 procents ränta innebär de extra 350 000 kronorna i lån 10 500 kronor mer i årlig ränta, före eventuell skattereduktion.

För en befintlig villaägare med ett oförändrat lån uppstår inte den ökningen.

Den som vill förstå hur förändrade bolåneräntor påverkar ett befintligt lån kan också läsa vår tidigare genomgång av den rörliga bolåneräntan och hur mycket hushållen kan spara.

Amorteringen ingår men är inte samma sak som en kostnad

En annan viktig detalj är att Zmartas index räknar in amortering.

Det är relevant för hushållets ekonomi eftersom amorteringen är pengar som måste betalas varje månad. Men till skillnad från ränta, el och försäkring försvinner pengarna inte som en löpande kostnad.

Amorteringen minskar i stället bolåneskulden och bygger därmed upp eget kapital i bostaden, allt annat lika.

En villaägare som betalar 40 000 kronor i amortering under ett år har alltså haft en utbetalning på 40 000 kronor, men också minskat sin skuld med samma belopp.

Det är därför missvisande att tolka hela beloppet i Husägarindex som pengar som hushållet förbrukar.

Vad ingår i Zmartas beräkning?

Utöver ränta och amortering omfattar indexet bland annat el, vatten och avlopp, sophämtning, villahemförsäkring och kommunal fastighetsavgift.

För elen använder Zmarta en standardvilla med eluppvärmning och en årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar.

Det gör att resultatet kan skilja sig kraftigt från utgifterna för ett hus med exempelvis bergvärme, lägre elförbrukning eller ett annat elavtal.

Underhåll, reparationer och renoveringar ingår inte bland de redovisade kostnadsposterna. De totala kostnaderna för ett verkligt husägande kan därför bli högre än vad indexet visar.

Den som vill jämföra fler belåningsgrader och regioner kan läsa Zmartas fullständiga Husägarindex för tredje kvartalet.

Kommande räntehöjningar är ännu inte beslutade

Ränteutvecklingen är ytterligare en faktor som kan förändra villakalkylen framöver.

Zmarta lyfter risken för högre bolåneräntor, men sådana prognoser ska inte förväxlas med fattade räntebeslut.

Vid sitt senaste besked den 24 september lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Banken har signalerat att höjningar kan bli aktuella senare under året, men nästa räntebesked kommer först den 4 november.

För villaägare är det därför viktigt att skilja mellan vad som redan har hänt och vad som kan hända framöver.

Husägarindex visar framför allt hur utgifterna för ett standardiserat villaägande utvecklas när bostadspriser och andra förutsättningar förändras. För den egna hushållsbudgeten är det fortfarande det faktiska lånet, den egna räntan och husets verkliga driftkostnader som avgör.