Efter flera år av pressade hushåll och uppskjutna inköp syns nu ett tydligt skifte i svensk konsumtion. HUI höjer sin prognos för detaljhandeln kraftigt och räknar med sex procents volymtillväxt under 2026. Samtidigt visar redan publicerade försäljningssiffror att återhämtningen inte bara finns i prognoserna.

Svenska hushåll verkar på allvar ha börjat öppna plånboken igen.

I sin nya konjunkturrapport höjer HUI prognosen för detaljhandelns tillväxt i löpande priser från 2,5 till 3,5 procent under 2026. Ännu större är förändringen när inflationen räknas bort: prognosen för detaljhandelns försäljningsvolym höjs från 3,5 till hela 6 procent.

Samtidigt höjer HUI sin prognos för svensk BNP-tillväxt från 2,3 till 2,5 procent.

Bakom omslaget ligger framför allt stigande reallöner, lägre räntebörda, skattesänkningar och lägre livsmedelspriser. Efter flera år då hushållen tvingats prioritera hårt ser konsumtionen nu ut att bli en betydligt starkare motor i svensk ekonomi.

Sex procents volymtillväxt är inte bara en prognos

Den kanske viktigaste detaljen i HUI:s nya bedömning är att försäljningssiffrorna redan ligger nära den nya prognosen.

Under januari–juli ökade detaljhandelns försäljningsvolym med 5,8 procent jämfört med samma period 2025, enligt SCB:s detaljhandelsstatistik.

Bara i juli låg den kalenderkorrigerade försäljningsvolymen 6,2 procent över nivån ett år tidigare.

Det innebär att HUI:s helårsprognos på sex procent inte kräver någon dramatisk acceleration under hösten. Om handeln fortsätter ungefär i nuvarande takt hamnar utfallet redan nära prognosen.

Utvecklingen är samtidigt inte spikrak. Jämfört med juni minskade detaljhandeln med 0,2 procent i juli. Tremånadersperioden maj–juli låg däremot 2,3 procent över föregående tremånadersperiod.

Det talar för en tydlig uppåtgående trend, men inte för en obruten konsumtionsboom.

Sällanköpshandeln leder återhämtningen

Det tydligaste tecknet på att hushållens ekonomi faktiskt förbättrats är vilka delar av handeln som växer snabbast.

Sällanköpshandeln ökade med 8,6 procent i volym i juli jämfört med året före. Det är just den typen av inköp som hushållen lättast kan skjuta på när räntor, mat och energi tar en större del av inkomsten.

Elektronik, möbler, heminredning, renovering, sport och andra mer valbara inköp tillhör därför de viktigaste temperaturmätarna på konsumenternas ekonomiska självförtroende.

Hittills under året har handeln med informations- och kommunikationsutrustning ökat omkring 15,5 procent i volym. Hemutrustning ligger omkring 8,5 procent högre, sport- och fritidshandeln cirka 5,5 procent och klädhandeln omkring 4 procent.

HUI räknar nu med att sällanköpshandelns omsättning i löpande priser ökar 5,5 procent under helåret, jämfört med den tidigare prognosen på 4 procent.

En återhämtad bostadsmarknad bidrar också. När fler flyttar ökar normalt efterfrågan på möbler, byggprodukter, inredning och andra varor kopplade till hemmet.

Matpriserna ger hushållen mer utrymme

Även dagligvaruhandeln växer starkt i volym, men där är mekaniken annorlunda.

Försäljningsvolymen inom dagligvaruhandeln ökade 6,3 procent i juli. Räknat i kronor var uppgången betydligt mindre.

En viktig förklaring är de lägre livsmedelspriserna efter halveringen av matmomsen från 12 till 6 procent den 1 april. Livsmedelspriserna föll kraftigt mellan mars och april och har därefter legat kvar på en lägre nivå.

För hushållen innebär det att en mindre del av inkomsten behöver gå till mat. Pengar som tidigare bands upp av stigande livsmedelskostnader kan i stället användas till andra inköp.

Det är en viktig del av konsumtionsvändningen.

Hushållens totala konsumtion ökar också

Återhämtningen syns inte bara i butikshandeln.

SCB:s bredare statistik över hushållens konsumtion visade en ökning på 4,3 procent i juni jämfört med juni året före. Jämfört med maj ökade konsumtionen 1,6 procent.

Samtliga större konsumtionsgrupper ökade både på månads- och årsbasis.

Samtidigt har hushållens framtidstro förbättrats. Konjunkturinstitutets barometer för augusti visade att hushållens konfidensindikator för första gången sedan november 2024 var tillbaka ungefär på sitt historiska normalläge.

Det är ett tydligt skifte efter en lång period där hushållen varit den svaga länken i svensk ekonomi.

Clas Ohlson och Rusta visar samma trend

Återhämtningen går också att se i rapporterna från flera svenska handelsbolag.

Clas Ohlson ökade försäljningen med 16 procent under perioden maj–juli. Den organiska tillväxten var 11 procent och i Sverige ökade den organiska försäljningen lika mycket. Rörelseresultatet steg samtidigt till 393 miljoner kronor från 278 miljoner.

Rusta rapporterade en försäljningsökning på 9,9 procent under maj–juli, medan försäljningen i jämförbara butiker steg 2,2 procent.

BHG Group ökade försäljningen med drygt 10 procent under andra kvartalet och den organiska tillväxten var 9,6 procent. I Sverige ökade försäljningen omkring 7 procent.

För Kjell Group steg försäljningen med 8,4 procent under andra kvartalet och den jämförbara försäljningen med 7,1 procent.

Utvecklingen ligger väl i linje med SCB:s bild av att just elektronik, hemprodukter och annan sällanköpshandel hör till de starkaste kategorierna.

Handelsbolagen kan få stor resultatväxel

För börsbolagen är konsumtionsvändningen extra betydelsefull eftersom några procents högre försäljning kan ge betydligt större effekt på vinsten.

Butikskedjor har stora fasta kostnader för lokaler, personal, logistik och centrala funktioner. När fler varor säljs genom samma struktur kan en relativt liten omsättningsökning därför ge en kraftig förbättring av rörelseresultatet.

Clas Ohlsons senaste siffror är ett tydligt exempel.

Rusta har samtidigt stöd både från förbättrad köpkraft och från att svenska konsumenter fortfarande är prismedvetna.

BHG och Byggmax kan gynnas ytterligare om bostadsmarknaden fortsätter att återhämta sig, eftersom högre flyttaktivitet normalt driver efterfrågan på renovering, trädgård och heminredning.

För dagligvarubolag som Axfood är bilden mer blandad. Stigande försäljningsvolymer är positivt, men fallande matpriser gör att omsättningen i kronor inte växer lika snabbt.

Är den svenska konsumtionskrisen över?

Mycket talar för att själva krisfasen är över.

Detaljhandelns reala försäljning växer omkring sex procent. Hushållens totala konsumtion ökar tydligt. Konsumenternas förtroende har återhämtats och de varukategorier som är lättast att skjuta upp växer åter snabbt.

Det är en helt annan bild än under åren då stigande bolåneräntor, dyr energi och höga matpriser tvingade hushållen att dra ned på framför allt större och mer valbara köp.

Samtidigt finns det skäl att vara försiktig med ordet boom.

En del av den mycket starka tillväxten under 2026 är en återhämtning från svaga nivåer. Arbetsmarknaden är fortfarande ett osäkerhetsmoment och HUI räknar själv med betydligt lägre volymtillväxt redan 2027.

Prognosen för detaljhandelns volym nästa år är 2 procent.

Det talar för att 2026 i första hand ska ses som ett kraftigt återhämtningsår.

Ny energi- och inflationschock kan störa uppgången

Den stora risken finns utanför Sverige.

Den senaste tidens kraftiga uppgång i oljepriser och fraktkostnader har åter väckt frågan om en ny inflationsvåg.

Om högre energi- och transportkostnader börjar slå igenom i svenska konsumentpriser kan återhämtningen bromsas på två sätt.

Dels får hushållen mindre pengar kvar när drivmedel, el och andra kostnader stiger. Dels kan högre inflation tvinga Riksbanken att hålla styrräntan högre än vad hushållen och bostadsmarknaden annars hade kunnat räkna med.

Det skulle slå särskilt hårt mot just de delar av handeln som nu går bäst.

Möbler, elektronik, byggvaror och andra större inköp är känsliga både för konsumenternas disponibla inkomster och för ränteläget.

Hushållen går samtidigt in i hösten från en betydligt starkare position än tidigare. Den preliminära svenska CPIF-inflationen för augusti låg på endast 0,7 procent.

Det ger ett stort utrymme för reallönerna att fortsätta förbättras så länge den globala prisuppgången inte blir långvarig.

HUI är optimistiskt – men knappast ensamt

HUI:s BNP-prognos på 2,5 procents tillväxt ligger inte extremt högt jämfört med andra aktuella svenska bedömningar.

SEB räknar med omkring 2,7 procents BNP-tillväxt under 2026, medan Konjunkturinstitutets senaste prognos ligger på 2,4 procent.

Riksbankens juniprognos var försiktigare på 2,2 procent, men banken konstaterade senare under sommaren att svensk tillväxt utvecklats starkare än den tidigare prognosen.

Det är framför allt HUI:s syn på detaljhandeln som sticker ut.

Sex procents volymtillväxt är en mycket hög siffra.

Men efter årets första sju månader framstår den inte längre som särskilt djärv.

Frågan är inte längre om konsumtionen har vänt

Den svenska konsumenten har länge varit en av de viktigaste bromsarna för ekonomin.

Nu ser rollerna ut att vara på väg att bytas.

Reallönerna stiger, matpriserna har fallit, räntebördan har lättat och hushållen har åter börjat köpa sådant de tidigare sköt framför sig. Det märks i officiell statistik, i konsumenternas framtidstro och i försäljningen hos flera av Sveriges största handelsbolag.

Den stora frågan inför resten av året är därför inte längre om konsumtionen har vänt.

Den är om den nya uppgången hinner bli tillräckligt stark för att stå emot nästa globala kostnadschock.