En ny avgift ska finansiera Sveriges strategiska elreserv under vintern 2026/2027. Från den 16 november börjar Svenska kraftnät ta ut en preliminär avgift på 6,32 kronor per megawattimme för viss elförbrukning i södra och mellersta Sverige. Men avgiften riktas inte direkt till hushållen. Om den leder till högre elräkningar beror på hur elhandelsföretagen hanterar kostnaden.

Så mycket är den nya avgiften för elreserven

Svenska kraftnäts avgift gäller under perioden 16 november 2026 till 15 mars 2027. Den omfattar elförbrukning i elområdena SE3 och SE4, men bara under helgfria vardagar mellan klockan 06.00 och 22.00.

Den preliminära avgiften är 6,32 kronor per megawattimme (MWh). Omräknat till den enhet som hushållen vanligtvis ser på sina elfakturor motsvarar det 0,632 öre per kilowattimme (kWh).

Det finns tre viktiga skillnader mot en vanlig höjning av elpriset:

• Avgiften betalas av balansansvariga aktörer på elmarknaden, inte direkt av privatpersoner.
• Den gäller bara viss förbrukning under bestämda tider i SE3 och SE4.
• Den är preliminär och kan justeras när kostnaderna för vinterns reserv har fastställts.

De fullständiga förutsättningarna framgår av Svenska kraftnäts besked om avgiften för den strategiska reserven.

För hushållen är den stora frågan om elhandelsföretagen väljer att föra vidare kostnaden till sina kunder.

Kan hushållen få högre elräkningar?

Ja, avgiften kan indirekt påverka hushållens elkostnader. Men det innebär inte att alla elkunder automatiskt får ett nytt påslag på 0,632 öre per kWh.

Balansansvariga aktörer ansvarar för att produktion och förbrukning av el är i balans inom sina respektive åtaganden. Elhandelsföretag kan själva ha balansansvaret eller köpa den tjänsten från en annan aktör.

När Svenska kraftnät tar ut reservavgiften uppstår en kostnad hos de balansansvariga. Den kan därefter påverka kostnaderna för elhandelsföretagen.

Ett elhandelsföretag kan välja att bära kostnaden inom sina befintliga marginaler eller låta den ingå i prissättningen. Hur detta fungerar beror också på kundens elavtal.

Skillnad mellan fast elpris, rörligt pris och kvartspris

Fast elpris: Har kunden ett fast elpris är det avtalade priset normalt låst under bindningstiden. En ny kostnad för elhandlaren innebär inte automatiskt att det fasta elpriset får höjas. Vad som gäller avgörs av avtalsvillkoren.

Rörligt månadspris: Här kan förändrade kostnader för elhandelsföretaget påverka priset, beroende på hur avtalet är utformat. Det betyder inte att just reservavgiften måste redovisas som ett separat påslag.

Kvartspris: Kunden betalar ett elpris som följer spotprisets variationer under dygnet. Reservavgiften är däremot inte en del av själva spotpriset. Den kan i stället påverka andra priskomponenter om avtalet medger det.

Det är alltså viktigt att skilja mellan elbörsens pris och de övriga kostnader som kan ingå i ett elhandelsavtal.

Räkneexempel: Vad motsvarar avgiften för ett hushåll?

För att förstå storleksordningen går det att räkna på hur mycket avgiften motsvarar vid olika förbrukningsnivåer.

Beräkningen utgår från att hela den preliminära kostnaden förs vidare till kunden för samma mängd el som omfattas av avgiften.

Förbrukning under avgiftstiderna	Kostnad inklusive moms
1 000 kWh	7,90 kr
3 000 kWh	23,70 kr
6 000 kWh	47,40 kr

Beloppen inkluderar 25 procent moms och illustrerar ett tänkt momsbelagt prispåslag. De visar inte vad hushållen faktiskt kommer att debiteras.

Exempel: Villa med 5 000 kWh under vintern

Anta att en villa förbrukar 5 000 kWh under en del av vinterhalvåret.

Av den förbrukningen sker 2 500 kWh under de vardagar och klockslag som omfattas av reservavgiften.

Den motsvarande kostnaden blir då:

• 2 500 kWh × 0,00632 kronor = 15,80 kronor före moms.
• Med 25 procent moms blir beloppet 19,75 kronor.

I detta förenklade exempel handlar det alltså om knappt 20 kronor.

Men det är inte säkert att villans elhandelsföretag använder just denna beräkningsmodell. Kostnaden kan exempelvis fördelas över företagets kunder eller ingå i ett bredare prispåslag.

En elkund kan därför inte utgå från att den egna förbrukningen mellan klockan 06 och 22 direkt avgör hur mycket elräkningen påverkas.

Vad är den strategiska elreserven?

Den strategiska elreserven är en extra säkerhetsresurs som ska kunna användas om elsystemet hamnar i ett särskilt ansträngt läge.

Inför vintern 2026/2027 har Svenska kraftnät upphandlat 330 megawatt reservkapacitet från block 2 vid Karlshamnsverket i Blekinge. Anläggningen drivs av Sydkraft Thermal Power, som ingår i energikoncernen Uniper.

Kapaciteten ska finnas tillgänglig om den vanliga elmarknaden inte kan möta efterfrågan.

Det kan exempelvis bli aktuellt under perioder med mycket hög elanvändning, begränsad elproduktion eller problem med överföringen av el.

Syftet är att minska risken för effektbrist och i förlängningen att elförbrukare behöver kopplas bort från nätet.

Reserven kostar pengar även när den inte används

En viktig del av upplägget är att den upphandlade kapaciteten kostar pengar även om kraftverket aldrig behöver startas.

Svenska kraftnät betalar för beredskapen, alltså möjligheten att snabbt få tillgång till extra effekt om situationen kräver det.

Det kan jämföras med en försäkring. Kostnaden uppstår för att skyddet ska finnas där, inte enbart när skyddet faktiskt används.

Den tidigare effektreserven behövde inte aktiveras för Sveriges egen räkning vintern 2025/2026. Enligt Svenska kraftnäts historik har sådan aktivering för Sveriges räkning inte behövts sedan 2013.

Att reserven sällan används betyder därför inte att den saknar betydelse. Den är avsedd för situationer som är ovanliga men kan få stora konsekvenser.

Varför gäller avgiften bara södra och mellersta Sverige?

Sverige är indelat i fyra elområden. SE1 och SE2 ligger i norr, medan SE3 omfattar stora delar av mellersta Sverige och SE4 den sydligaste delen.

Skillnaderna mellan områdena handlar framför allt om var elen produceras, hur mycket som förbrukas och hur stora mängder el som kan överföras genom elnätet.

Norra Sverige har ofta ett produktionsöverskott, medan södra Sverige är mer beroende av att el kan transporteras från andra områden eller importeras.

Det bidrar också till att elpriserna ofta är högre i södra Sverige.

Svenska kraftnäts prognoser inför vintern pekar på att Sverige som helhet väntas ha tillräcklig effekt, men de regionala förutsättningarna skiljer sig åt.

Den som vill förstå hur ansträngt läget kan bli hittar mer bakgrund i vår genomgång av Svenska kraftnäts kraftbalansrapport inför vintern 2026/2027.

Den strategiska reserven ska framför allt stärka beredskapen för de ansträngda situationer som kan uppstå i elsystemet.

Det innebär däremot inte att reserven automatiskt gör elen billigare. Den nya avgiften ska finansiera tillgången till extra kapacitet, inte reglera elpriset på börsen.

Så kontrollerar du om ditt elavtal påverkas

För den som bor i SE3 eller SE4 kan det vara värt att kontrollera hur elhandelsavtalets pris är uppbyggt.

Börja med att se om avtalet innehåller andra kostnader än spotpris, elhandlarpåslag och månadsavgift. Kontrollera också hur företaget beskriver inköpskostnader och eventuella rörliga priskomponenter.

Om elhandelsföretaget inför ett nytt påslag eller ändrar prismodellen behöver det finnas stöd för detta i avtalsvillkoren och de regler som gäller för ändringar av elavtal.

För löpande elavtal ska konsumenter normalt informeras minst två månader innan en ändring av avtalsvillkoren börjar gälla. Prisförändringar som redan följer av den avtalade beräkningsmodellen behöver däremot inte vara en sådan villkorsändring.

Det är också viktigt att kontrollera vilken faktura som avses. Den strategiska reservavgiften tas ut inom elmarknadens balansavräkning och är inte en ny generell avgift som alla hushåll ska betala direkt till sitt elnätsföretag.

För de flesta hushåll är det därför mer relevant att granska elhandelsavtalets totala pris än att leta efter en särskild post med namnet elreserv.

Vad händer när vintern är över?

Avgiftsperioden löper fram till den 15 mars 2027. Under perioden används en preliminär avgift, och den slutliga kostnaden kan bli en annan när avräkningen är färdig.

Det finns därför ännu inget slutligt besked om hur stor reservavgiften blir för hela vintern.

För hushållen är den viktigaste slutsatsen att den nya avgiften inte innebär någon automatiskt fastställd höjning av elräkningen.

Det är balansansvariga aktörer som ska betala Svenska kraftnäts avgift. Om kostnaden når privatkunderna, och i så fall med hur mycket, avgörs av elhandelsföretagens prissättning och kundernas avtalsvillkor.

Räkneexemplen visar samtidigt att själva reservavgiften motsvarar relativt små belopp för ett enskilt hushåll. Reservens viktigaste uppgift är inte att påverka den vanliga elkostnaden, utan att bidra till att elen finns tillgänglig även när elsystemet utsätts för stora påfrestningar.