Fartygstrafiken genom Hormuzsundet ligger kvar på extremt låga nivåer efter den nya upptrappningen mellan USA och Iran. Under måndagen passerade bara fem synliga råvarufartyg genom sundet enligt preliminära AIS-data, samtidigt som Brentoljan nu handlas över 91 dollar per fat. För Sverige handlar risken framför allt om dyrare drivmedel, ny inflationspress och ett svårare ränteläge under hösten.

Hormuzsundet fortsätter att vara en av världsekonomins mest känsliga punkter.

Under måndagen den 31 augusti registrerades bara fem synliga råvarufartyg som passerade genom sundet i Kplers fartygsdata. Fyra gick in i Persiska viken och ett gick ut.

Det är klart under genomsnittet på omkring 14 fartyg per dag under de föregående tio dagarna och långt från den trafik som normalt krävs för att transportera de enorma energivolymer som passerar området.

Samtidigt steg Brentoljan på tisdagsmorgonen till omkring 91,5 dollar per fat. Priset hade redan stigit kraftigt under måndagen när marknaden åter började prisa in risken för mer långvariga störningar i Mellanösterns oljeexport.

För svenska hushåll är frågan nu hur länge det här håller i sig.

En kortvarig prisuppgång behöver inte få särskilt stora konsekvenser. Om Hormuz däremot förblir kraftigt strypt under en längre tid kan effekterna successivt leta sig vidare från råoljemarknaden till svenska bensin- och dieselpriser, inflationen och i förlängningen även Riksbankens räntebeslut.

Bara fem synliga råvarufartyg genom Hormuz

Siffran fem ska tolkas med viss försiktighet.

Den bygger på synlig AIS-trafik, alltså fartyg vars transpondrar går att följa. Fartyg som stängt av sin positionssändning kan saknas i statistiken.

Det betyder därför inte att exakt fem fartyg fysiskt passerade genom Hormuz under hela måndagen.

Men även med den reservationen visar siffrorna hur kraftigt trafiken har fallit.

Inget av de fem registrerade fartygen var ett så kallat liquid tanker-fartyg med flytande last. Ett av de inkommande fartygen var däremot ett tomt mindre gastankfartyg, medan tre var lastade torrlastfartyg.

Situationen är därmed mer komplicerad än att inga tankfartyg alls rör sig genom området, men den normala energitrafiken är fortfarande kraftigt störd.

För den som vill förstå varför just den här sjövägen får så stor betydelse för hela världsekonomin finns vår guide om varför Hormuzsundet är så viktigt.

Normalt passerar enorma mängder olja genom sundet

Hormuz är den viktigaste flaskhalsen för oljeexporten från Persiska viken.

Under första halvåret 2025 passerade omkring 20,9 miljoner fat olja och oljeprodukter per dag genom sundet.

Det motsvarar ungefär en femtedel av världens totala petroleumkonsumtion.

Även en mycket stor del av världens handel med flytande naturgas, LNG, använder samma passage.

De senaste satellitbaserade uppskattningarna pekar på att oljevolymerna genom Hormuz nu kan ligga runt sex miljoner fat per dag.

Det är fortfarande stora mängder olja, men långt under normalläget.

Och möjligheten att helt enkelt transportera samma volymer någon annan väg är begränsad.

Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har oljeledningar som kan gå runt Hormuz, men deras samlade alternativa kapacitet är bara en bråkdel av den normala trafiken genom sundet.

Det är därför marknaden reagerar så kraftigt när fartyg börjar undvika området.

Brentoljan över 91 dollar

Brentoljan handlades tidigt på tisdagen runt 91,5 dollar per fat efter att ha stigit ytterligare drygt en procent.

Redan under måndagen steg priset omkring 2,7 procent.

Den amerikanska WTI-oljan handlades samtidigt kring 87 dollar.

Oljepriset påverkas inte bara av hur många fat som faktiskt försvinner från marknaden.

När säkerhetsläget försämras stiger också riskpremien.

Rederier kan kräva högre ersättning för att trafikera området. Försäkringskostnader kan stiga. Fartyg kan välja längre rutter eller helt vänta med att gå in i Persiska viken.

Allt det gör energi dyrare även innan någon faktisk fysisk brist uppstår.

Tankfartyg uppgav att det träffats av projektiler

Osäkerheten ökade ytterligare på tisdagen när ett tankfartyg på väg ut ur Hormuz uppgav att det träffats av tre projektiler.

Inga dödsfall eller miljöskador hade rapporterats efter händelsen.

Det var samtidigt inte fastställt vem som låg bakom attacken.

Just den typen av händelser är central för oljepriset.

Marknaden behöver inte se ett fullständigt stopp i Hormuz för att reagera. Det räcker att rederier och försäkringsbolag bedömer risken som tillräckligt hög för att fartyg ska börja undvika området.

Så länge säkerhetsläget inte förbättras kan den försiktigheten hålla nere trafiken även om sundet formellt sett fortfarande är öppet.

ECB-ledamoten varnar för långvarig inflation

Den finländske centralbankschefen och ECB-ledamoten Olli Rehn varnar nu för att konflikten kan bli långvarig och hålla inflationen hög i euroområdet.

Det är viktigt att skilja på Rehns uttalande och ett formellt besked från ECB.

Det är Rehn som centralbanksledamot som varnar, inte ECB som institution.

Men problemet han beskriver är detsamma som centralbanker i hela Europa nu måste förhålla sig till.

Om energipriserna stiger tillfälligt kan centralbankerna ofta se igenom effekten.

Om dyrare energi däremot börjar påverka transporter, livsmedel, industriproduktion, lönekrav och andra priser blir läget betydligt svårare.

Då kan en energichock utvecklas till mer varaktig inflation.

Så kan Hormuz slå mot svenska bensin- och dieselpriser

Den snabbaste vägen från Hormuz till svenska hushåll går genom drivmedelspriserna.

Sverige importerar inte all sin olja direkt från Persiska viken, men bensin och diesel prissätts på en internationell marknad.

När råolja, färdiga oljeprodukter, frakter och försäkringar blir dyrare påverkas därför även svenska priser.

Sverige fick ett tydligt exempel tidigare under året.

I mars steg dieselpriserna med 27,6 procent på en enda månad och bensinpriserna med 15,0 procent.

De båda posterna bidrog tillsammans med omkring en halv procentenhet till månadsförändringen i KPI.

Det betyder inte att samma sak måste hända igen.

Men det visar hur snabbt en kraftig energirörelse kan synas i svensk inflation.

Vi har tidigare gått igenom hur läget i Hormuz kan pressa svenska bensinpriser.

Drivmedelsskatten börjar samtidigt stiga igen

Tidpunkten gör hösten extra känslig för svenska bilister.

Den tillfälligt lägre skatten på bensin och diesel börjar enligt nuvarande regler höjas igen den 1 oktober.

För bensin miljöklass 1 stiger punktskatten från 1,57 kronor per liter till 2,39 kronor.

För diesel ökar skatten samtidigt från 1,242 till 1,561 kronor per liter.

Ytterligare höjningar är fastställda från den 1 december.

Det här har inget direkt med Hormuz att göra.

Men om världsmarknadspriset på bensin och diesel stiger samtidigt som de svenska skattesänkningarna börjar tas tillbaka kan två separata krafter pressa pumppriserna uppåt under samma period.

Det är en viktig del av varför bensinskatten har blivit en tydlig svensk ekonomisk och politisk fråga.

Låg svensk inflation ger inte full trygghet

Den svenska KPIF-inflationen låg i juli på 0,7 procent.

Det kan vid första anblick se ut som ett mycket tryggt läge inför en ny energichock.

Men en del av den låga inflationen påverkas av tillfälliga reformer, däribland lägre skatt på bensin och diesel.

När de effekterna börjar försvinna ur jämförelsetalen samtidigt som energipriserna eventuellt stiger kan inflationsbilden snabbt bli mindre bekväm.

Det viktiga för Riksbanken blir inte om bensinen blir dyrare under några veckor.

Det viktiga är om kostnadsökningen blir tillräckligt stor och långvarig för att sprida sig vidare till andra priser.

Riksbanken har redan öppnat för en höjning

Den svenska styrräntan ligger på 1,75 procent.

Vid det senaste räntebeskedet den 20 augusti lämnades räntan oförändrad, men Riksbanken gjorde samtidigt klart att risken för högre underliggande inflation efter utbudschockerna från Mellanöstern finns kvar.

Centralbanken skrev att sannolikheten för en räntehöjning senare under året fortfarande består och att den är beredd att strama åt om den högre inflationen blir större och mer varaktig.

Det senaste beskedet finns hos Riksbanken.

Nästa penningpolitiska rapport kommer den 24 september.

Det gör de kommande veckornas utveckling på energi- och råvarumarknaden betydligt viktigare än vanligt.

Bolånen påverkas först om inflationen biter sig fast

För svenska bolånetagare går kopplingen mellan Hormuz och månadskostnaden alltså inte direkt.

Ett dyrare fat olja ger inte automatiskt högre bolåneränta.

Kedjan är längre.

Om energipriserna hålls höga kan drivmedel och transporter bli dyrare. Företag får högre kostnader. Delar av de kostnaderna kan föras vidare till konsumenterna.

Om den effekten blir bred och långvarig kan inflationen stiga mer än Riksbanken accepterar.

Först då ökar risken för högre styrränta och i nästa led högre rörliga bolåneräntor.

Det är därför varaktigheten nu är avgörande.

En snabb diplomatisk lösning eller ett tydligt fall i riskpremien kan göra att oljepriset sjunker tillbaka.

En utdragen militär konflikt med fortsatt låg trafik genom Hormuz är betydligt svårare.

Ingen akut svensk bränslebrist

Det finns samtidigt skäl att inte dra utvecklingen för långt.

Sverige står inte inför någon omedelbar brist på bensin eller diesel bara för att trafiken genom Hormuz har fallit kraftigt.

Energiförsörjningen har bedömts som stabil och Sverige är inte lika direkt beroende av Persiska vikens olja som flera stora asiatiska ekonomier.

Den största svenska risken just nu är därför inte tomma bensinstationer.

Det är priset.

Olja handlas internationellt och svenska raffinaderier och bränslebolag påverkas av samma globala prisbild som resten av Europa.

Det innebär att en störning tusentals kilometer bort kan synas vid svenska pumpar även om den fysiska tillgången här hemma är god.

Tre saker avgör vad som händer nu

För svenska hushåll finns framför allt tre saker att följa.

Den första är fartygstrafiken.

Om antalet tank- och råvarufartyg genom Hormuz börjar normaliseras minskar risken för verkliga leveransproblem.

Den andra är oljepriset.

Ett Brentpris som snabbt faller tillbaka från nivåerna över 90 dollar skulle begränsa den svenska effekten. Om priset i stället etablerar sig högt eller fortsätter upp blir risken större för tydliga effekter på pumpen och inflationen.

Den tredje är hur länge konflikten varar.

Centralbanker kan i högre grad acceptera en kort energichock än en prisuppgång som pågår i månader och börjar spridas till andra delar av ekonomin.

Just nu pekar utvecklingen åt fel håll.

Trafiken genom Hormuz är fortfarande kraftigt reducerad, oljepriset har åter passerat 91 dollar och säkerhetsläget kring sjövägen har försämrats.

För svenska hushåll är nästa stora fråga därför inte bara hur dyr bensinen blir den här veckan.

Det är om Hormuzkrisen blir tillräckligt långvarig för att åter göra energi till ett svenskt inflations- och ränteproblem.