Vill du skriva högskoleprovet hösten 2026 börjar det bli bråttom. Anmälan stänger 18 augusti klockan 23.59, och det går inte att anmäla sig i efterhand. Själva högskoleprovet skrivs söndag 18 oktober 2026. Här går vi igenom hur du anmäler dig, vad det kostar, var provet ges, vad du behöver på provdagen och hur du kan använda de kommande två månaderna för att förbereda dig.
Högskoleprovet hösten 2026 – datum och avgift
Det viktigaste att ha koll på är att sista anmälningsdagen verkligen är en hård deadline. UHR tillåter ingen efteranmälan om du missar tiden.
| Det här gäller | Högskoleprovet hösten 2026 |
|---|---|
| Sista anmälningsdag | 18 augusti 2026 klockan 23.59 |
| Provdag | 18 oktober 2026 |
| Anmälningsavgift | 550 kronor |
| Efteranmälan | Nej |
Anmälan görs via den officiella tjänsten Högskoleprov.nu.
Vänta helst inte till de sista minuterna. Anmälan är inte färdig bara för att du har skapat ett konto eller valt provort – du behöver också slutföra betalningen. När betalningen registrerats får du en bekräftelse via mejl. Kontrollera att den faktiskt har kommit.
Så anmäler du dig till högskoleprovet
Själva anmälan är relativt enkel och görs digitalt.
- Gå till anmälningstjänsten för högskoleprovet.
- Logga in eller skapa ett personligt konto.
- Fyll i de uppgifter som efterfrågas.
- Välj den provort där du helst vill skriva.
- Ange eventuellt behov av anpassat prov och följ instruktionerna för intyg.
- Betala anmälningsavgiften på 550 kronor.
- Kontrollera att du får en betalningsbekräftelse.
Det går att skapa konto även om du saknar svenskt personnummer.
Om du behöver ett anpassat högskoleprov är det särskilt viktigt att inte vänta. De handlingar och intyg som krävs måste lämnas in inom rätt tid. Det går inte att komplettera sådana uppgifter efter att anmälningstiden har gått ut.
Kan man anmäla sig efter 18 augusti?
Nej. Det finns ingen efteranmälan till högskoleprovet.
Det innebär att den som inte har slutfört anmälan senast 18 augusti klockan 23.59 får vänta till en senare provomgång.
Det är därför värt att kontrollera tre saker direkt efter anmälan:
- att betalningen har gått igenom
- att du har fått en bekräftelse
- att uppgifterna på ditt konto stämmer
Att börja reda ut ett betalningsproblem efter att deadline har passerat är ett betydligt sämre läge än att upptäcka det medan anmälan fortfarande är öppen.
Var kan man skriva högskoleprovet hösten 2026?
Höstens högskoleprov genomförs på omkring 120 provorter runt om i Sverige. Vid anmälan väljer du var du helst vill skriva, men valet innebär inte alltid att du är garanterad en plats på exakt den orten.
Om för få personer anmäler sig på en ort, eller om förutsättningarna på annat sätt kräver det, kan du placeras på en närliggande provort. När anmälningstiden väl har gått ut går det inte heller att fritt byta provort.
Här är orterna som finns angivna för de olika provanordnarna:
| Provanordnare | Provorter |
|---|---|
| Blekinge tekniska högskola | Karlshamn, Karlskrona |
| Göteborgs universitet | Göteborg med omnejd |
| Högskolan Dalarna | Avesta, Borlänge, Falun, Leksand, Ludvika, Malung, Mora |
| Högskolan i Borås | Borås, Kinna/Skene, Tranemo, Ulricehamn |
| Högskolan i Gävle | Bollnäs, Edsbyn, Gävle, Hudiksvall, Ljusdal, Sandviken, Söderhamn |
| Högskolan i Halmstad | Falkenberg, Halmstad, Laholm, Varberg |
| Högskolan i Skövde | Falköping, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde |
| Högskolan Kristianstad | Hässleholm, Kristianstad, Simrishamn |
| Högskolan Väst | Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Lysekil, Tanumshede, Strömstad |
| Jönköping University | Eksjö, Jönköping, Nässjö, Tranås, Vetlanda, Värnamo |
| Karlstads universitet | Arvika, Karlstad, Kristinehamn, Torsby, Åmål |
| Linköpings universitet | Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping |
| Linnéuniversitetet | Kalmar, Ljungby, Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Västervik, Växjö, Älmhult |
| Luleå tekniska universitet | Arvidsjaur, Haparanda, Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå |
| Lunds universitet | Eslöv, Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö, Trelleborg, Ystad, Ängelholm |
| Mittuniversitetet | Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Strömsund, Sundsvall, Sveg, Ånge, Örnsköldsvik, Östersund |
| Mälardalens universitet | Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping, Västerås |
| Stockholms universitet | Stockholm med omnejd |
| Umeå universitet | Lycksele, Skellefteå, Storuman, Umeå, Vilhelmina |
| Uppsala universitet | Enköping, Visby, Uppsala |
| Örebro universitet | Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg, Örebro |
I storstadsområden kan den slutliga placeringen alltså ligga en bit från den ort du själv först tänker på. Planera därför inte resan till provet förrän du har fått din kallelse med exakt provlokal.
När kommer kallelsen till högskoleprovet?
Kallelsen brukar finnas tillgänglig ungefär en vecka före provdagen. Du hittar den på ditt personliga konto.
Där står bland annat vilken provlokal du ska till.
Kontrollera adressen i god tid. Högskoleprovet är en lång dag, och det är onödigt att inleda den med att leta efter rätt byggnad eller försöka lösa transporten några minuter innan första samlingen.
Vad behöver man ha med sig till högskoleprovet?
Det viktigaste är en giltig fysisk legitimation. Elektronisk legitimation i mobilen ersätter inte den legitimation som krävs för provet. Identitetskontroller görs flera gånger under dagen.
Du bör också ta med:
- blyertspennor
- suddgummi
- rak linjal med måttmarkeringar
- mat och dryck för dagen
- gärna något enkelt mellanmål
Överstrykningspenna och enklare öronproppar är också tillåtna.
Däremot ska du inte räkna med att kunna använda mobilen eller en smartklocka under provpassen. Elektronisk utrustning omfattas av strikta regler och ska vara undanlagd enligt provledarens instruktioner.
En vanlig analog klocka kan därför vara praktisk om du vill hålla koll på tiden utan att vara beroende av telefonen.
Hur lång är dagen när man skriver högskoleprovet?
Räkna med att större delen av dagen går åt.
Högskoleprovet består av fem provpass. De poänggivande delarna innehåller sammanlagt 160 uppgifter – 80 kvantitativa och 80 verbala. Ett av provpassen används för att testa framtida uppgifter och räknas inte in i ditt resultat.
Du får inte veta under provdagen vilket pass som är utprövningspass. Därför behöver alla fem tas på samma allvar.
Den kvantitativa delen innehåller:
- XYZ – matematisk problemlösning
- KVA – kvantitativa jämförelser
- NOG – kvantitativa resonemang
- DTK – diagram, tabeller och kartor
Den verbala delen innehåller:
- ORD – ordförståelse
- LÄS – svensk läsförståelse
- MEK – meningskomplettering
- ELF – engelsk läsförståelse
Så börjar du förbereda dig för högskoleprovet
Om du anmäler dig nu har du ungefär två månader fram till provet. Det är tillräckligt länge för att göra tydliga framsteg, men bara om du använder tiden till rätt saker.
Det bästa första steget är inte att köpa fem böcker eller börja memorera hundratals ord. Gör ett gammalt högskoleprov på tid.
Försök efterlikna provsituationen så gott det går. Använd inte hjälpmedel som du inte får ha på det riktiga provet och ge dig själv den tid som gäller för varje del.
När du rättar provet får du något mycket mer värdefullt än bara en poäng: du ser var du faktiskt tappar resultat.
Gör en enkel diagnos
Dela upp felen efter delprov.
Om du exempelvis klarar läsförståelsen bra men tappar stora mängder poäng på KVA och XYZ finns det ingen anledning att fördela träningstiden jämnt mellan alla områden.
Om DTK är problemet behöver du bli snabbare på att hitta rätt information i diagram och tabeller. Om ORD är svagt behöver du arbeta långsiktigare med ordförrådet. Om ELF drar ned resultatet behöver mer engelsk läsning in i vardagen.
Det är betydligt effektivare än att bara ”plugga högskoleprovet” som om det vore ett enda ämne.
Ett enkelt upplägg fram till 18 oktober
Första veckan: ta reda på nuläget
Gör minst ett gammalt prov eller flera kompletta delprov under tidspress.
Skriv ned:
- vilka frågetyper du missar
- vilka frågor som tar för lång tid
- om problemen främst handlar om kunskap, metod eller tidsbrist
Vecka 2–5: träna på dina svagaste delar
Lägg merparten av tiden där du kan hämta flest poäng.
För matematiken är nivån ungefär Matematik 1b, så det kan vara mer effektivt att repetera grundläggande algebra, procent, bråk, geometri och problemlösning än att försöka lära sig avancerad matematik.
För den verbala delen är regelbunden läsning viktig. Läs svenska texter som kräver koncentration, träna på engelska texter och samla ord du faktiskt inte förstår.
Har du svårt att få till en fungerande studierutin kan du också använda våra 10 tips för att bli bättre på att plugga.
Vecka 6–7: börja träna hela provpass
Nu räcker det inte att bara kunna lösa uppgifterna. Du måste kunna göra det inom tidsgränsen.
Träna därför hela provpass utan pauser mitt i och börja arbeta med strategin för när en fråga tar för lång tid.
En fråga som du kan lösa på fyra minuter är inte nödvändigtvis en bra affär om samma fyra minuter hade kunnat ge dig tre enklare rätt.
Sista tiden: simulera provdagen
Gör åtminstone någon längre provsimulering där du kombinerar flera pass och tar pauser ungefär som under det riktiga provet.
Det tränar något som är lätt att underskatta: koncentrationen.
Att vara skarp under ett enskilt 55-minuterspass är en sak. Att fortfarande läsa noggrant efter flera timmars provskrivning är något annat.
För en fellogg – inte bara ett resultat
Ett enkelt sätt att få mer nytta av gamla högskoleprov är att föra en lista över misstagen.
För varje fel kan du skriva:
Vad gjorde jag?
Vilket svar valde du eller vilken lösning försökte du använda?
Varför blev det fel?
Saknade du kunskap, läste du för snabbt, räknade du fel eller fastnade du på en onödigt svår metod?
Hur känner jag igen samma problem nästa gång?
Här finns själva lärandet.
Efter några prov brukar mönster dyka upp. Många tappar inte poäng på hundra helt olika saker, utan gör samma typer av misstag om och om igen.
Behöver man gå en kurs inför högskoleprovet?
Nej. Det finns gott om kommersiella kurser och tjänster, men du kan förbereda dig seriöst utan att köpa någon av dem.
Gamla högskoleprov och facit finns kostnadsfritt och är ett av de bästa verktygen eftersom du tränar på den verkliga typen av uppgifter.
En kurs kan förstås passa den som vill ha en färdig struktur eller hjälp med specifika moment. Men börja gärna med ett gammalt prov först. Annars vet du inte ens vad det är du behöver hjälp med.
Vem får skriva högskoleprovet?
Grundregeln är att du får skriva högskoleprovet från och med det kalenderår du fyller 18.
Det finns också undantag som gör att yngre personer kan få skriva, exempelvis om man går tillräckligt långt på gymnasiet eller redan har avslutat en gymnasieutbildning.
Högskoleprovet är framför allt relevant för den som vill förbättra sina möjligheter att bli antagen till en högskole- eller universitetsutbildning. Ett bra resultat ersätter inte grundläggande och särskild behörighet, men det kan ge ytterligare en väg in i urvalet.
Det viktigaste just nu: gör klart anmälan
Det finns gott om tid att fundera över exakt hur du ska lägga upp träningen efteråt. Det finns däremot mycket lite nytta i en perfekt studieplan om du aldrig kommer med på provet.
Om du tänker skriva högskoleprovet hösten 2026 är därför ordningen enkel:
Anmäl dig, betala avgiften och kontrollera bekräftelsen före 18 augusti klockan 23.59.
Sedan har du fram till 18 oktober på dig att förbättra resultatet.