Skolor kan få ett betydligt tydligare ansvar för att upptäcka och motverka hedersförtryck. Den nya statliga utredningen ”Fri att lära och leva” föreslår bland annat att skolor särskilt ska bedöma risken för hedersrelaterade kränkningar och att elevhälsan uttryckligen ska leta efter tecken på utsatthet.
Utredningen överlämnades till regeringen den 17 augusti 2026 och innehåller både en kartläggning av hedersnormer i svensk förskola och skola och en rad förslag på förändringar.
En central slutsats är att mycket av skolans ansvar redan finns i dag, men att arbetet behöver bli tydligare, mer systematiskt och lättare att följa upp.
Om förslagen går vidare föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2028.
Skolor kan behöva göra särskild bedömning varje år
Alla huvudmän ska redan i dag arbeta förebyggande mot kränkande behandling och upprätta en årlig plan.
Utredningen vill att skolorna dessutom särskilt ska ta ställning till om det behövs åtgärder mot kränkningar som syftar till att bevara eller upprätthålla heder.
Bedömningen ska dokumenteras.
Det innebär att hedersrelaterade problem inte enbart ska kunna hanteras inom ett allmänt trygghetsarbete. Skolan behöver aktivt undersöka frågan och redovisa sitt ställningstagande, även om slutsatsen blir att några särskilda åtgärder inte behövs.
Elevhälsan får tydligare ansvar
Ett annat centralt förslag gäller elevhälsan.
Den ska enligt utredningen särskilt uppmärksamma och identifiera tecken på:
- våld
- hedersrelaterat våld och förtryck
- annan negativ social kontroll
Elevhälsan ska också bidra till att nödvändiga åtgärder sätts in när sådana tecken upptäcks.
Även här handlar det delvis om att göra ett befintligt ansvar tydligare. Skolpersonal har redan skyldigheter när ett barn misstänks fara illa, men hedersrelaterad utsatthet ska enligt förslaget få en mer uttrycklig plats i skolans arbete.
Fyra av tio hade misstänkt begränsningar
Kartläggningen visar att hedersrelaterad kontroll uppmärksammas på många av de skolor där personal svarat på utredningens enkät.
I grundskolan uppgav 40 procent av de svarande att de under det senaste året hade misstänkt minst en form av begränsning kopplad till hedersrelaterat våld och förtryck.
Bland personal inom elevhälsan var andelen 49 procent.
I gymnasieskolan var motsvarande andel ännu högre. Där hade 54 procent av de svarande misstänkt minst en form av utsatthet och 40 procent minst två olika former.
Bland gymnasiets elevhälsopersonal uppgav 68 procent att de hade misstänkt minst en form av utsatthet.
Siffrorna ska däremot inte tolkas som att 40 eller 54 procent av alla svenska elever utsätts för hedersförtryck. Undersökningen mäter hur stor andel av den svarande personalen som hade uppmärksammat minst en sådan situation på sin skola.
Utredningen är inte en nationell studie av hur stor andel av Sveriges barn som lever under hedersförtryck.
Elever kontrollerar andra elever
Kartläggningen visar också att kontrollen inte bara kommer från föräldrar.
I grundskolan uppgav 21 procent av de svarande att de hade sett elever kontrollera andra elever för att upprätthålla hedersnormer.
I gymnasiet var motsvarande andel omkring 25 procent.
Det kan exempelvis handla om syskon, släktingar eller andra elever som bevakar vilka en elev umgås med, hur personen klär sig eller hur hon eller han beter sig.
Bland de situationer som skolpersonal hade uppmärksammat fanns också elever som:
- inte fått delta i vissa aktiviteter
- förbjudits att umgås med personer av motsatt kön
- inte fått klä sig som de själva vill
- varit rädda för våld
- kontrollerats på väg till och från skolan
- haft längre oförklarad frånvaro
- hindrats från att delta i viss undervisning
Utredningen beskriver därmed skolan både som en möjlig fristad för utsatta barn och som en miljö där familjens eller omgivningens kontroll kan fortsätta.
Tre av fyra skolor utbildar elever lite eller inte alls
Ett annat problem som pekas ut är det förebyggande arbetet.
75 procent av de svarande grundskolerektorerna uppgav att deras skolor inte alls eller endast i liten utsträckning återkommande utbildar alla elever om hedersrelaterat våld och förtryck.
Bland gymnasierektorerna var andelen 65 procent.
Utredningen pekar bland annat på bristande kunskaper, osäkerhet kring hur ämnet ska tas upp och att frågan inte har prioriterats.
Även personalens egen kunskap bedöms vara ett problem. Ungefär hälften av de svarande lärarna i grund- och gymnasieskolan uppskattade sin kunskap om att undervisa om hedersförtryck som låg eller mycket låg.
Utredningen föreslår därför bland annat förändringar i lärarutbildningarna och mer stöd till skolpersonal.
Även skolpersonal förekommer i kartläggningen
Hedersnormer kan enligt utredningen i vissa fall också finnas bland skolans egen personal.
I grundskolan uppgav 12 procent av de svarande att de under det senaste året hade noterat minst ett uttryck för hedersnormer bland kollegor.
I intervjuer som genomförts inom utredningen finns exempel på personal som ska ha försvarat familjers kontroll, kommenterat flickors kläder eller lämnat information till vårdnadshavare som riskerat att förvärra en elevs situation.
Det går däremot inte att utifrån intervjuerna säga hur vanliga dessa beteenden är i svenska skolor.
Skolan ska kunna dra igång samordnat stöd
Utredningen vill också göra det lättare för skolan att få flera myndigheter att arbeta tillsammans runt ett utsatt barn.
En skol- eller förskolehuvudman föreslås kunna ta initiativ till att det prövas om barnet behöver en samordnad individuell plan, SIP.
Socialtjänsten eller regionen ska då utan dröjsmål bedöma om en sådan plan behövs. Skolan ska också vara skyldig att medverka när det är nödvändigt.
Tanken är att barn med behov av hjälp från exempelvis skola, socialtjänst och vård inte ska riskera att hamna mellan olika verksamheter.
Hedersförtryck ska skrivas in i förskolans arbete
Förändringarna omfattar även förskolan.
Utredningen föreslår att förskolans läroplan tydligare ska slå fast att verksamheten ska förebygga och bemöta hedersrelaterat våld och förtryck med kunskap och aktiva insatser.
Underlaget om hur vanligt problemet är i förskolan är däremot betydligt svagare än för grund- och gymnasieskolan.
Svarsfrekvensen i utredningens enkät till förskolan var bara 2 procent. Utredningen konstaterar därför själv att några generella slutsatser inte kan dras från de siffrorna.
Vill stärka kontrollen av pedagogisk omsorg
Utredningen föreslår även skärpt tillsyn av pedagogisk omsorg.
En aktör ska kunna bedömas som olämplig att bedriva verksamhet om det finns risk för att barn utsätts för exempelvis våld, tvång, hot, diskriminering, kränkningar eller antidemokratisk påverkan.
Kommunernas tillsyn föreslås samtidigt stärkas.
Utredningens siffror måste tolkas försiktigt
Kartläggningen ger en bild av problem som skolpersonal själva har sett eller misstänkt, men den ska inte användas för att uppskatta exakt hur många svenska barn som är utsatta.
Svarsfrekvensen var 33 procent i grundskoleenkäten och 38 procent i gymnasiet.
Det finns därför en risk att personer och verksamheter med större erfarenhet av hedersproblematik varit mer benägna att svara.
Utredningen bedömer samtidigt att materialet tillsammans med intervjuer och andra delar av kartläggningen ger en användbar bild av de problem som skolorna möter.
Förslagen är inte lag ännu
”Fri att lära och leva” är en statlig utredning. Förslagen gäller alltså inte automatiskt bara för att betänkandet nu har lämnats till regeringen.
För att lagändringarna ska bli verklighet krävs fortsatt beredning och politiska beslut.
Utredningens föreslagna datum för ikraftträdande är den 1 juli 2028.
Om förslagen genomförs blir den kanske viktigaste praktiska förändringen att hedersförtryck blir svårare att behandla som en fråga vid sidan av skolans vanliga arbete. Skolor ska i stället uttryckligen behöva undersöka problemet, dokumentera sin bedömning och reagera när tecken på kontroll eller utsatthet upptäcks.