Betydligt färre svenska företag ska behöva hållbarhetsrapportera enligt de nya EU-reglerna. Regeringen föreslår kraftigt höjda gränsvärden och ett särskilt skydd för mindre leverantörer som får omfattande informationskrav från stora kunder. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027.

Regeringen presenterade den 27 oktober en lagrådsremiss med lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering. Förslaget innebär att endast företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 5 miljarder kronor ska omfattas av den huvudsakliga rapporteringsskyldigheten.

Båda gränserna måste överskridas under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.

Regeringen räknar med att omkring 150–200 svenska företag kommer att omfattas av de nya gränsvärdena. Det är betydligt färre än de 1 600–2 000 stora företag som ursprungligen beräknades omfattas när de tidigare reglerna infördes.

Vilka företag slipper hållbarhetsrapportering?

Den största förändringen är att många företag som tidigare omfattades av reglerna, eller skulle börja omfattas under de kommande åren, föreslås undantas.

Dagens grundregler för stora företag bygger på en bedömning av antalet anställda, omsättningen och balansomslutningen. Enligt regeringens förslag ska den huvudsakliga rapporteringsskyldigheten i stället avgöras av två betydligt högre gränsvärden.

Det räcker alltså inte att ett företag har en mycket hög omsättning.

Ett företag med 900 anställda och 6 miljarder kronor i årsomsättning skulle falla utanför de nya gränserna. Detsamma gäller ett företag med 1 200 anställda och 4 miljarder i omsättning.

Ett företag med 1 200 anställda och 6 miljarder kronor i omsättning skulle däremot omfattas, förutsatt att båda gränsvärdena överskridits under de två senaste räkenskapsåren och inget särskilt undantag gäller.

EU:s ändringsdirektiv anger en omsättningsgräns på 450 miljoner euro. Den svenska regeringen har valt att föreslå 5 miljarder kronor, i stället för de 4,9 miljarder som tidigare föreslogs i utredningen.

Mindre leverantörer får rätt att säga nej till vissa krav

Förslaget handlar inte bara om vilka företag som själva måste lämna hållbarhetsrapporter.

Regeringen vill också begränsa hur mycket information stora företag kan kräva från mindre leverantörer när de sammanställer sina rapporter.

Ett mindre industriföretag kan exempelvis behöva besvara omfattande frågor om utsläpp, energianvändning och andra hållbarhetsuppgifter för att en större kund ska kunna uppfylla sina rapporteringskrav.

Enligt lagförslaget ska företag med högst 1 000 anställda kunna vägra att lämna uppgifter som går utöver de frivilliga EU-standarderna, när informationen begärs för kundens obligatoriska hållbarhetsrapportering.

Skyddet innebär bland annat att:

• Stora företag ska upplysa leverantören om en begäran går utöver den tillåtna informationsnivån.
• Mindre leverantörer ska kunna avstå från att lämna sådana extra uppgifter.
• Avtalsvillkor som kräver mer information än vad reglerna medger ska vara ogiltiga i den delen.

En leverantör ska som huvudregel också kunna intyga skriftligt att den omfattas av skyddet, utan att behöva genomgå omfattande kontroller.

Det betyder däremot inte att mindre företag får en generell rätt att neka alla hållbarhetsfrågor. Andra lagliga informationskrav kan fortfarande gälla, och företag kan frivilligt lämna mer information.

När börjar de nya reglerna gälla?

Regeringen föreslår att de svenska lagändringarna ska träda i kraft den 19 mars 2027.

Samtidigt finns särskilda övergångsregler, vilket innebär att det inte räcker att enbart titta på ikraftträdandedatumet.

Förändringarna ser olika ut beroende på vilken grupp företaget tillhör:

• Företag som redan börjat rapportera: De nya gränsvärdena föreslås få tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare.
• Andra stora företag: De företag som fortfarande omfattas av rapporteringsskyldigheten ska börja tillämpa reglerna för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare.
• Mindre börsnoterade företag: Den tidigare planerade rapporteringsskyldigheten från 2028 tas bort.

För företag som fortfarande måste rapportera finns också en övergångsmöjlighet under tre år när information från värdekedjan inte går att få fram. Företagen behöver då förklara vad de gjort för att samla in uppgifterna, varför information saknas och hur den ska tas fram framöver.

EU har redan beslutat – Sverige ska ändra sina lagar

Det är viktigt att skilja mellan EU:s beslut och regeringens svenska lagförslag.

EU:s ändringsdirektiv antogs tidigare under 2026 och trädde i kraft den 18 mars samma år. Direktivet innebär en förändring av det europeiska regelverket för företagens hållbarhetsrapportering, CSRD.

Den svenska lagstiftningen behöver anpassas till ändringarna. Lagrådsremissen från den 27 oktober är ett steg i den processen, men innebär inte att de föreslagna svenska bestämmelserna redan gäller.

Regeringens fullständiga förslag finns i lagrådsremissen om lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering.

Lägre kostnader – men också mindre insyn

För företagen kan förändringarna innebära betydligt lägre administrativa kostnader. Att samla in hållbarhetsdata, sammanställa rapporter och låta dem granskas kräver både personal och ekonomiska resurser.

Särskilt för företag som hamnar strax under de nya gränsvärdena kan lättnaderna bli betydande.

Samtidigt innebär färre obligatoriska rapporter att investerare, kunder och allmänhet kan få mindre standardiserad information om företagens miljöpåverkan, arbetsvillkor och hållbarhetsarbete.

Liknande diskussioner om regelbörda och företagens klimatrapportering pågår även utanför EU. Storbritannien har exempelvis backat från hårdare klimatrapporteringskrav för börsbolag.

De svenska förslagen innebär inte att företag som undantas behöver sluta arbeta med hållbarhetsfrågor. Däremot skulle de inte längre behöva redovisa arbetet enligt samma omfattande lagstadgade rapporteringsregler.

För företag som ligger nära de nya gränserna blir därför den viktigaste frågan att kontrollera både antalet anställda, nettoomsättningen och vilka räkenskapsår som berörs.