Haakon VIII svär eden i dag – så går Norges historiska tronskifte till

Kung Haakon VIII avlägger i dag sin grundlagsed inför Stortinget, fyra dagar efter kung Harald V:s död. Ceremonin gör honom inte till kung – det blev han redan i samma ögonblick som fadern avled – men markerar en av de viktigaste konstitutionella punkterna i Norges första tronskifte på 35 år. Samtidigt förändras rollerna för hela kungafamiljen, och vägen fram till Haralds statsbegravning den 9 september är fylld av både historiska och nya ceremonier.

Den 1 september klockan 13 går Haakon VIII in i Stortinget för att avlägga den ed som Norges grundlag kräver av en ny monark.

Han gör det dock utan drottning Mette-Marit vid sin sida.

Det norska kungahuset meddelade på förmiddagen att drottningen fått komplikationer efter sin lungtransplantation och behöver observeras under dagen. I stället följer kronprinsessan Ingrid Alexandra sin far in till ceremonin.

För Norge är dagen historisk på flera sätt. Det är första gången sedan Harald V efterträdde Olav V 1991 som landet genomgår ett tronskifte efter en regerande monarks död. Samtidigt får Ingrid Alexandra en roll som ingen norsk tronarvinge haft i modern tid vid ett tronskifte.

Haakon blev kung redan när Harald dog

En viktig skillnad mot hur ceremonin ibland beskrivs är att Haakon VIII inte blir kung när han svär eden.

Han har redan varit Norges kung sedan klockan 06.35 den 28 augusti, då Harald V avled.

I en ärftlig monarki sker tronföljden omedelbart. Norge står alltså aldrig utan monark i väntan på en ceremoni eller ett formellt beslut.

Senare samma dag hölls ett extraordinärt statsråd där Haakon formellt meddelade Haralds död, sitt kunganamn och att han behåller valspråket ”Alt for Norge”.

Den nye kungen har därefter redan hunnit hålla sitt första tal till det norska folket. Hurbra har tidigare sammanfattat Haakon VIIIs första tal som kung.

Dagens ed är i stället den konstitutionella bekräftelsen på det tronskifte som redan har skett.

Därför måste kungen svära eden

Enligt Norges grundlag ska monarken inför Stortinget lova att regera landet i enlighet med grundlagen och lagarna.

Ceremonin är därför inte bara en högtidlig tradition.

Den understryker att Norges kung är statschef i en konstitutionell monarki där monarkens uppgifter, rättigheter och begränsningar styrs av grundlagen.

Stortingets president Masud Gharahkhani öppnar mötet. Harald V:s död och tronskiftet kungörs formellt innan Haakon avlägger eden och håller ett kort tal.

Därefter följer bland annat minnestal över den avlidne kungen, en tyst minut och ett tal till Haakon.

Den som vill läsa den norska grundlagens bakgrund till ceremonin kan göra det hos Stortinget, som beskriver hur kungens ed fungerar.

Mette-Marit missar den historiska ceremonin

Drottning Mette-Marits återbud kom bara timmar före edsavläggelsen.

Planen var att hon skulle delta tillsammans med sin make, men kungahuset meddelade under förmiddagen att hon behöver medicinsk observation efter komplikationer i samband med sin lungtransplantation.

Det innebär att det i stället blir kronprinsessan Ingrid Alexandra som följer Haakon in.

Dronning Sonja och prins Sverre Magnus ska samtidigt närvara inne i Stortingssalen.

För Mette-Marit innebär tronskiftet att hon har gått från kronprinsessa till Norges drottning. Hon bildar nu landets regerande kungapar tillsammans med Haakon och får därmed en annan formell och representativ roll än tidigare.

Hennes förändrade ställning och vad drottningrollen innebär finns mer utförligt beskrivet i Hurbra-artikeln om Mette-Marit som Norges nya drottning.

Ingrid Alexandra skriver historia samma dag

Den mest ovanliga delen av dagens program sker efter Haakons ed.

Kronprinsessan Ingrid Alexandra ska själv avlägga en skriftlig grundlagsed.

Bakgrunden är hennes nya ställning i tronföljden.

När Haakon blev kung flyttades Ingrid Alexandra upp till första plats i tronföljden. Hon är dessutom vuxen, vilket skapar en konstitutionell situation som Norge inte haft vid ett modernt tronskifte tidigare.

Hon ska därför underteckna en egen ed på Slottet. Haakon ska därefter meddela detta vid ett kommande statsråd.

Det är en betydande förändring för Ingrid Alexandra.

Som kronprinsessa är hon nu Norges framtida monark och kan få en större roll även i de konstitutionella uppgifterna runt kungahuset.

Mer om hennes nya position finns i Hurbra-artikeln om Ingrid Alexandra som Norges kronprinsessa.

Så förändras kungafamiljens roller

Tronskiftet den 28 augusti innebar att flera kungliga roller förändrades omedelbart.

Person	Roll efter tronskiftet
Haakon VIII	Norges kung och statschef
Mette-Marit	Norges drottning
Ingrid Alexandra	Kronprinsessa och först i tronföljden
Sverre Magnus	Nummer två i tronföljden
Sonja	Behåller titeln drottning

Haakon övertar nu fullt ut de uppgifter han tidigare ofta utfört som kronprinsregent när Harald varit sjuk eller frånvarande.

Det innebär bland annat att han leder statsråd, öppnar Stortinget, tar emot utländska ambassadörer och representerar Norge som statschef.

Mette-Marit blir samtidigt den regerande kungens drottning och får tillsammans med Haakon en central roll vid bland annat statsbesök och officiella representationer.

Ingrid Alexandra går från prinsessa och tronföljare till kronprinsessa.

Sverre Magnus flyttas i sin tur upp till andra plats i tronföljden.

Sonja behåller titeln drottning även efter sin makes död. Norge har därför nu både drottning Sonja och drottning Mette-Marit, även om deras roller är olika.

Därför blir det ingen kröning av Haakon

Någon norsk kröning väntar inte.

Den typen av ceremoni avskaffades för mer än hundra år sedan.

När den norska grundlagen antogs 1814 fanns kröningen inskriven som en del av monarkins ceremonier. Men Stortinget tog bort kravet 1908.

Haakon VII och drottning Maud blev därför det sista norska kungaparet som kröntes. Deras kröning hölls i Nidarosdomen 1906.

När Olav V blev kung 1957 genomfördes ingen kröning.

I stället utvecklades en tradition där monarken får en kyrklig välsignelse, en så kallad signing.

Olav V signades 1958.

Harald V och Sonja fick sin signing i Nidarosdomen den 23 juni 1991, några månader efter att Harald blivit kung.

Skillnaden är viktig. Vid en signing sätts ingen krona på monarkens huvud och ceremonin har inte samma konstitutionella funktion som den gamla kröningen.

Det finns ännu inget officiellt besked om när eller hur en eventuell signing för Haakon VIII och Mette-Marit ska genomföras.

Det är därför för tidigt att beskriva en sådan ceremoni som beslutad.

Haralds bår ligger i Slottskapellet

Samtidigt som den nye kungens första dagar har börjat fortsätter Norge att ta farväl av Harald V.

Den 31 augusti fördes hans bår genom Slottets salar till Slottskapellet.

Kungens barn och barnbarn deltog när båren fördes dit.

Vid båren placerades bland annat kronan, rikssvärdet och kungliga ordnar.

Från eftermiddagen den 1 september får också allmänheten möjlighet att gå förbi Haralds bår för att ta ett personligt avsked.

Slottskapellet hålls därefter öppet för allmänheten fram till den 8 september.

Tidslinjen fram till begravningen

Tronskiftet och landssorgen sträcker sig över nästan två veckor.

Datum	Det händer
28 augusti	Harald V dör klockan 06.35. Haakon blir omedelbart kung.
29 augusti	Haakon håller sitt första tal till folket som kung.
31 augusti	Haralds bår förs till Slottskapellet.
1 september	Haakon svär eden inför Stortinget. Ingrid Alexandra avlägger en skriftlig ed.
1–8 september	Allmänheten får ta avsked av Harald i Slottskapellet.
9 september	Harald V:s begravningsceremoni hålls i Oslo domkyrka klockan 13.00.

Norge befinner sig under officiell landssorg fram till efter begravningen.

Statliga byggnader, kungliga residens och militära anläggningar flaggar på halv stång under perioden.

Så går statsbegravningen den 9 september till

Harald V:s begravningsceremoni hålls i Oslo domkyrka den 9 september med start klockan 13.

Ceremonin följer Den norska kyrkans begravningsliturgi.

Samtidigt hålls en nationell tyst minut mellan klockan 13.00 och 13.01.

Före ceremonin förs Haralds bår genom centrala Oslo i en ceremoniell procession till domkyrkan.

Efter gudstjänsten fortsätter färden till Akershus slottskyrka, där familjen håller en privat minnesstund.

Det kungliga mausoleet på Akershus har fungerat som gravplats för det norska kungahuset sedan Norge blev självständigt 1905.

Det är där Harald V slutligen ska vila.

Fler detaljer om exakt vilka gäster som deltar och det fullständiga ceremoniprogrammet väntas bli tydligare när begravningsdagen närmar sig.

Norges första tronskifte på 35 år

Det är svårt att överskatta hur ovanlig situationen är för Norge.

Harald blev kung efter Olav V:s död i januari 1991 och regerade därefter i 35 år.

Stora delar av den norska befolkningen har därför aldrig tidigare upplevt ett tronskifte.

När Danmark bytte monark 2024 skedde det dessutom genom Margrethe II:s abdikation. Det norska skiftet är av en annan karaktär: en regerande monark har avlidit och efterträdaren tar över samtidigt som landet befinner sig i officiell sorg.

För Haakon innebär det att hans första dagar som kung präglas av två saker samtidigt.

Han ska börja fungera som Norges statschef, samtidigt som han leder kungafamiljen och landet genom avskedet av sin far.

Dagens ed i Stortinget blir därför ett av de tydligaste ögonblicken i övergången.

Haakon VIII har redan varit kung i fyra dagar.

När han avlägger eden förändras inte vem som sitter på Norges tron.

Men det är i dag han inför landets folkvalda formellt lovar hur han ska bära den.