Guldpriset föll kraftigt under fredagen och tappade omkring 3 procent efter en tydligt hökaktig signal från Federal Reserve-chefen Kevin Warsh. Samtidigt steg de amerikanska marknadsräntorna, dollarn stärktes och sannolikheten för en amerikansk räntehöjning redan i september ökade kraftigt. För svenska sparare är bilden mer komplicerad än själva prisfallet antyder.
Spotpriset på guld föll under fredagen den 28 augusti med 2,9 procent till omkring 4 567 dollar per uns. Det var den lägsta nivån sedan den 20 augusti och innebar ett abrupt avbrott på den återhämtning som bara några dagar tidigare hade tagit guldet upp till den högsta nivån på mer än tre månader.
Förklaringen finns framför allt i USA.
Federal Reserve-chefen Kevin Warsh använde sitt tal i Jackson Hole till att markera att kampen mot inflationen ännu inte är vunnen. Marknaden reagerade direkt genom att höja sannolikheten för en räntehöjning vid Feds septembermöte till omkring 58 procent.
Det räckte för att träffa guldet från flera håll samtidigt.
Tre saker pressar guldpriset samtidigt
Guld ger ingen löpande ränta. När marknadsräntorna stiger blir därför obligationer och andra räntebärande placeringar relativt mer attraktiva.
Det syntes tydligt efter Warshs tal.
Den amerikanska tvåårsräntan, som är särskilt känslig för förväntningarna på Federal Reserve, steg nästan 13 baspunkter till omkring 4,36 procent. Även den tioåriga räntan steg.
Samtidigt stärktes dollarn kraftigt.
Dollarindex steg omkring 0,6 procent och dollarn gjorde sin största dagsuppgång på ungefär två och en halv månad.
För guldet blev kombinationen besvärlig:
- högre räntor gör guld mindre attraktivt jämfört med räntebärande placeringar
- en starkare dollar tenderar att pressa dollarprissatta råvaror
- marknaden började samtidigt räkna med större risk för ytterligare en faktisk räntehöjning
Det var alltså inte en enskild faktor som fick guldet att falla.
Hela räntescenariot förändrades på några timmar.
Warsh lovade ingen räntehöjning
Det är samtidigt viktigt att skilja marknadens reaktion från vad Kevin Warsh faktiskt sade.
Warsh meddelade inte att Federal Reserve kommer att höja räntan i september.
Han pekade däremot på att inflationen fortfarande ligger klart över centralbankens mål och beskrev arbetsmarknaden som förenlig med full sysselsättning. Han ifrågasatte också om de finansiella villkoren verkligen kan betraktas som särskilt restriktiva.
Budskapet var i praktiken att Fed behöver se tydligare bevis för att inflationen är på väg ned till målet.
Om det inte händer kan mer arbete behöva göras.
Det räckte för finansmarknaden.
Efter talet steg sannolikheten för en amerikansk höjning i september från omkring 36 procent till närmare 58 procent.
Fed lämnade senast styrräntan oförändrad på 3,50–3,75 procent i juli. Redan då ville tre av tolv röstande ledamöter höja räntan med 0,25 procentenheter.
Risken för ytterligare åtstramning fanns alltså redan före Jackson Hole.
Warsh gjorde den betydligt svårare för marknaden att ignorera.
Augustirallyt har tvärbromsat
Fredagens ras blir extra tydligt eftersom guldet bara några dagar tidigare hade varit tillbaka nära 4 700 dollar.
På tisdagen nådde priset omkring 4 696 dollar per uns, den högsta nivån på över tre månader.
Hurbra skrev tidigare i augusti om hur guldet hade stigit kraftigt under månaden när förväntningar om lägre räntor och en svagare dollar åter hade börjat gynna ädelmetallen.
Nu har mycket av den rörelsen vänt.
Det visar hur känsligt guldpriset fortfarande är för amerikansk penningpolitik.
Den interna länken mellan de två rörelserna är tydlig: guldet steg kraftigt när räntemarknaden började luta åt ett mjukare Fed. När samma marknad nu började prisa in en höjning i stället kom reaktionen åt motsatt håll.
Guldet ligger långt under januarirekordet
Trots det höga priset är guldet inte längre nära sitt rekord.
Det historiska rekordet sattes den 29 januari på omkring 5 595 dollar per uns.
Fredagens nivå kring 4 567 dollar innebär att guldet nu ligger ungefär 18 procent under toppen.
Det gör det missvisande att beskriva fredagens nedgång som ett fall från rekordnivåer.
Den mer träffsäkra bilden är att guldet hade fått ett nytt starkt rally under augusti efter en betydligt svagare vår och försommar – och att den återhämtningen nu har fått ett kraftigt bakslag.
Guldet steg omkring 65 procent under 2025 och stod runt 4 327 dollar vid årsskiftet. Även efter årets dramatiska rörelser är priset fortfarande högre än då, men uppgången sedan årsskiftet är betydligt mindre än den explosiva utvecklingen under förra året.
Svenska sparare får inte nödvändigtvis minus 3 procent
För svenska sparare finns ytterligare en viktig faktor.
Guld prissätts internationellt i dollar.
När dollarn samtidigt stärks mot kronan kan en del av ett fallande guldpris därför kompenseras för den som äger en placering utan valutasäkring.
Under fredagen stärktes dollarn tydligt även mot den svenska kronan.
Det betyder förenklat att ett guldfall på 3 procent i dollar inte behöver bli ett fall på exakt 3 procent räknat i kronor.
För en svensk sparare med en icke valutasäkrad guldprodukt kan den starkare dollarn dämpa förlusten.
Motsatsen gäller också.
Om kronan stärks samtidigt som guldet faller kan nedgången i kronor i stället bli större.
Det är samma valutaeffekt som påverkar andra svenska investeringar i amerikanska tillgångar. Hurbra har tidigare räknat på hur utvecklingen i kronan och dollarn kan förändra avkastningen för svenska sparare.
Den exakta effekten beror dock på hur den enskilda fonden, ETF:n eller ETC:n är konstruerad och om valutaexponeringen är säkrad.
Guld, guldfonder och råvarufonder är inte samma sak
Fredagens rörelse är också en påminnelse om att olika former av ”guldinvesteringar” kan bete sig väldigt olika.
En produkt som följer själva guldpriset påverkas främst av metallens pris och eventuell valutaeffekt.
En fond som investerar i guldgruvbolag äger däremot aktier.
Den påverkas därför också av börshumör, företagens skuldsättning, löner, energipriser, produktionskostnader och finansieringskostnader.
Guldgruveaktier kan därför röra sig betydligt mer än själva guldpriset.
En bred råvarufond är ännu mer annorlunda.
Den kan ha exponering mot exempelvis olja, naturgas, koppar, jordbruksråvaror och flera olika ädelmetaller.
Fredagen visade hur stora skillnaderna kan vara även inom gruppen ädelmetaller. Silver föll omkring 3,5 procent och platina omkring 0,6 procent, samtidigt som palladium steg kraftigt.
Ett fallande guldpris säger därför inte automatiskt hur en bred råvarufond har gått.
Även andra räntekänsliga placeringar påverkas
Fed-signalen stannar inte heller vid guldmarknaden.
När amerikanska marknadsräntor stiger påverkas långa obligationsfonder direkt eftersom äldre obligationer med lägre ränta blir mindre attraktiva.
Även högt värderade tillväxtbolag kan komma under press.
Ju högre ränta marknaden använder när framtida vinster räknas om till dagens värde, desto lägre blir i regel värdet på mycket avlägsna framtida kassaflöden.
Det syntes på fredagen.
Nasdaq föll omkring 0,5 procent och det amerikanska småbolagsindexet Russell 2000 backade omkring 1,4 procent.
Hurbra har tidigare gått igenom varför den amerikanska räntan fortfarande kan behöva ligga högre än marknaden hoppas.
Fredagens handel blev ett konkret exempel på vad som händer när den risken snabbt börjar prissättas.
Det finns fortfarande stöd för guldet
Det kraftiga fallet betyder samtidigt inte att den långsiktiga guldhistorien automatiskt är över.
Världens centralbanker fortsätter att köpa stora mängder guld.
Under andra kvartalet uppgick de globala centralbankernas nettoköp till 289 ton, en kraftig ökning jämfört med samma kvartal förra året.
Samtidigt var de sammanlagda köpen under första halvåret lägre än under flera av de senaste åren.
Bilden är därför blandad.
Geopolitisk oro, centralbankernas reservdiversifiering och efterfrågan på guld som alternativ till traditionella valutatillgångar ger fortfarande stöd.
På kort sikt kan däremot räntor och dollar väga tyngre.
Fredagen visade hur snabbt den balansen kan skifta.
Nästa två veckor kan bli avgörande
Nu flyttas fokus snabbt vidare till den amerikanska statistiken.
Den 4 september kommer USA:s jobbrapport för augusti.
Den 10 september publiceras producentpriserna och dagen efter kommer den betydligt viktigare KPI-inflationen.
Därefter möts Federal Reserve den 15–16 september.
Fed-chefens hela Jackson Hole-tal finns hos Federal Reserve.
Om arbetsmarknaden fortsätter att vara stark samtidigt som inflationen ligger kvar på höga nivåer kan förväntningarna på en höjning i september stiga ytterligare.
Det skulle kunna ge fortsatt stöd åt dollarn och räntorna – och ytterligare motvind för guldet.
Om statistiken i stället försvagas kan marknaden snabbt svänga tillbaka igen.
Just nu är det därför inte guldet i sig som är den viktigaste marknaden att följa.
Det är räntemarknaden.
Det var där fredagens omsvängning började – och där nästa stora rörelse sannolikt också kommer att avgöras.