Bråket mellan Mats Grauers och Leif Boork fortsätter efter Frölundas infekterade årsmöte. Nu går Grauers till hårt motangrepp mot den tidigare tränarprofilen och kallar kritiken mot hans ålder för primitiv. Samtidigt går Frölundas mångårige ordförande in på sitt sista år vid makten med ambitionen att fortfarande påverka både klubben och hela SHL.

Det var på Frölundas årsmöte i juni som Leif Boork öppet ifrågasatte om Mats Grauers fortfarande hade kraften som krävs för att leda en av svensk hockeys största klubbar.

Boork tog bland annat upp Grauers ålder och frågade om han verkligen orkade fortsätta som ordförande.

Nu svarar Grauers betydligt hårdare.

I en intervju med Sportbladet beskriver han sättet att värdera människor efter ålder och kön som ”ganska primitivt”. Han säger också att Boork kanske hade befunnit sig i medieskugga ett tag och beskriver honom som ”allmänt grinig”.

Därmed har en av sommarens märkligare hockeykonflikter fått nytt liv.

Boork ifrågasatte Grauers inför medlemmarna

Mats Grauers har varit ordförande i Frölunda sedan 2011 och har under perioden blivit en av svensk klubbhockeys mest inflytelserika ledare.

På årsmötet i juni stod han ensam som kandidat till posten och valdes om för ytterligare ett år.

Det var inför valet som Boork gick till angrepp.

Den tidigare förbundskaptenen och SHL-tränaren frågade bland annat om Grauers verkligen tänkte lämna efter den kommande mandatperioden och ifrågasatte därefter om en man i hans ålder fortfarande hade den energi som krävs.

Grauers är 80 år och fyller 81 i oktober.

Ordväxlingen blev snabbt personlig. Grauers svarade bland annat att Boork fick föreslå någon annan om han ansåg att ordföranden var senil.

Valberedningen försvarade samtidigt Grauers och beskrev honom som fullt kapabel att fortsätta uppdraget.

Grauers: Sista året som ordförande

Trots bråket råder det egentligen ingen tvekan om den närmaste framtiden.

Grauers har meddelat att mandatperioden blir hans sista.

När han lämnar posten väntas han ha varit ordförande i Frölunda i 16 år, en ovanligt lång period på den här nivån inom svensk elitidrott.

Där finns också den större frågan bakom ordkriget.

Boorks kritik handlade inte bara om Grauers ålder. Den berörde också hur länge en stark och etablerad ledare bör sitta kvar och hur en klubb som Frölunda ska hantera generationsväxlingen efter en mycket lång ordförandeperiod.

Det finns däremot inga tecken på att Boork själv försöker ta över klubben eller att Grauers står inför någon organiserad utmanare. Grauers stod utan motkandidat på årsmötet och fick fortsatt förtroende.

Konflikten handlar därför mer om ledarskap, succession och vilken makt en långvarig ordförande ska ha under sitt sista år.

Vill fortfarande förändra SHL

Grauers verkar heller inte se sin sista mandatperiod som någon transportsträcka.

Han har under längre tid varit en tydlig röst i diskussionen om hur svensk elitishockey bör organiseras och vill bland annat minska både SHL och Hockeyallsvenskan från 14 till 12 lag.

Argumentet är att Sverige på längre sikt kan få svårt att fylla 28 elitlag med tillräckligt starka spelare och ekonomiska förutsättningar.

Han har även lyft möjligheten att en del av SHL:s medieintäkter skulle kunna följa med lag som flyttas ned för att på så sätt stärka Hockeyallsvenskan.

Den nuvarande seriemodellen ligger fast till 2030, men diskussionen om vad som ska hända därefter har redan börjat.

Grauers har också pekat på utvecklingen i den tyska ligan som en framtida utmaning för svensk hockey. Större arenor och växande ekonomi kan på sikt göra konkurrensen om spelare och resurser betydligt hårdare.

Ett speciellt sista år väntar i Frölunda

Samtidigt går Frölunda in i en ny säsong där mycket redan förändrats runt klubben.

Efter lång tid med samma starka ledarfigurer har flera epoker börjat ta slut, och Grauers kommande avsked blir ytterligare en stor förändring.

Vi har samlat mer om laget, förändringarna och den nya säsongen i vår guide till Frölunda 2026/2027.

För Grauers blir den kommande perioden därför speciell.

Han ska både förbereda Frölunda för ett liv efter hans egen långa ordförandetid och försöka påverka frågor som kan forma hela svensk elitishockey under nästa årtionde.

Och efter ordkriget med Boork är det uppenbart att han inte tänker lämna scenen tyst.